Svenskt it-klipp i London
Mats Wennberg, svensk rikskapitalist och it-entreprenör samt under 1990-talet chef för Microsoft i Norden och Baltikum, ser ut att göra en god affär på sitt uppdrag som styresledamot i det omstridda amerikanska telekomföretaget xG Technology, som är noterat på sidobörsen i London, AIM.
Enligt information från bolaget mer än fördubblar han per 12 maj sitt innehav av aktier i xG genom att använda de optioner han tidigare kontrollerar. Optionerna ger honom rätt att köpa 1,5 miljoner aktier för ett pris av 0,27 dollar per aktie. Det kan jämföras med det pris som aktierna handlas till just nu, cirka 4,25 dollar. Mellanskillnaden, cirka 36 miljoner kronor, är ren vinst för Mats Wennberg den dag han säljer aktierna.
Med affären har Mats Wennberg, genom sitt bolag Wennberg Industries AB, totalt 2,5 miljoner aktier vilket betyder att han kontrollerar 1,91 procent av bolaget. Bolagets totala marknadsvärde uppgår till cirka 3,7 miljarder kronor.
Samtidigt har xG Technology problem. Bolaget utvecklar och marknadsför en hittills oprövad teknik för mobil tele- och datakommunikation, kallad xMax, och företaget har ställt stora förhoppningar till den första kunden, ett företag i Florida som heter Far Reach Technologies. Så sent som i november gick utplaceringen av denna det första kommersiella nätverket utmärkt, enligt pressinformation från bolaget men nu, den 2 maj, hette det helt oväntat att xG Technology har avbrutit sitt kontrakt med Far Reach. Men ekonomiskt tycks inte avbräcket spela någon roll. Enligt vad som står i pressmeddelandet väntas inte kontraktsbrottet har någon mer materiell effekt på bolagets intäkter 2008. Det beskedet kan knappast tolkas på annat sätt än att bolagets första kund av ändå skulle få all utrustning mer eller mindre gratis.
Det skulle samtidigt innebära att bolaget ligger kvar på en liknande omsättning som under fjolåret då intäkterna stannade på 250 000 dollar. Satt i relation till börsvärdet är omsättningen obefintlig. P/s-talet är just nu cirka 2500.
Bakom xG Technology finns utom Mats Wennberg flera andra nordbor. I styrelsen sitter bland annat islänningen Palmi Sigmarsson, som under åren 1998-2004 var chef och för Spectra Kapitalförvaltning på Island. Han stod också som ägare när svenska Finansinspektionen drog in tillståndet för Spectra 2004. Senare samma år kraschade bolaget. Sigmarsson tillhör dem som har löst in optioner mot Xg-aktier under senare tid.
I styrelsen finns också Victor Sunö, boende i Schweiz och en av dem som driver den i Sverige svartlistade Geneve-baserade kapitalförvaltaren ACH. ACH är svartlistat i Sverige och på den svenska börsen eftersom bolaget har vägrat hjälpa till med att leverera avräkningsnotor i samband med en insiderutredning. ACH är storägare i xG med 20 miljoner aktier.
Tidigare satt också svensken David Fält i styrelsen för xG Technology. Fält sparkades senare och kom att agera i kulisserna när han såg till att en israelisk bank, som skötte hans aktiedepå, stämde Floridabolaget. Banken, och David Fält, ansåg sig ha blivit lurade på stora aktieposter värda flera tiotals miljoner kronor.
David Fält blev omskriven under fjolåret i samband med att han försökte sponsra ett cykelstall i italienska Giro d´Italia och samtidigt starta ett Panamabolag, av allt att döma en bluff. Bolaget kallades Long Reach Communication, snarlikt ovan nämnda Far Reach, och planerade att starta telekomrörelse i flera olika afrikanska länder. Den teknik som han enligt dokumentation som Affärsvärlden tagit del av tänkt använda sig av var just xG Technologys xMax. Long Reach Communication har sedan dess inte gjort något mer väsen av sig.
nullnullnullnull
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.