Svenskt Näringslivs-toppen sågar bankekonomerna: ”Ställer till det i förhandlingarna”

Storbankerna räknar med löneökningar på uppåt 4,5% nästa år, men Mattias Dahl, Svenskt Näringslivs vice VD, ger inte mycket för bankernas prognoser. Och ofta kommer bankekonomerna in sent och ställer till med besvär i avtalsförhandlingarna, enligt Dahl. ”De har andra frågor som de behöver fokusera på”, säger han Affärsvärlden.
Svenskt Näringslivs-toppen sågar bankekonomerna: ”Ställer till det i förhandlingarna” - WEB_INRIKES
Svenskt Näringslivs vice VD Mattias Dahl. Foto: Lars Schröder / TT
Bankernas prognoser för löneökningar 2023
Swedbank 3,60%
Nordea 3,80%
Handelsbanken 4%
SEB 4,50%
Källa: Konjunkturrapporter

Under hösten har storbankernas konjunkturrapporter duggat tätt. Alla har behandlat den stundande avtalsrörelsen som ett orosmoment. För nästa år räknar bankerna med löneökningar på 3,6–4,5%.

”Ofta har de hamnat fel”, säger Mattias Dahl om bankernas prognoser.

Han är vice VD med ansvar för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv. En roll som gör honom till en av de tyngsta förhandlarna i vårens avtalsrörelse.

”Bankekonomerna har egenintressen. De företräder kommersiella intressen och gör analyser som är bra eller dåligt för dem”, fortsätter Mattias Dahl.

Försvårar löneförhandlingarna

Det är inte bara prognoserna han är kritisk till. Bankerna brukar fokusera alldeles för mycket på avtalsrörelsen, och kommer ofta in sent med synpunkter vilket försvårar parternas förhandlingar, menar Dahl.

”I goda tider kan man leva med det, men när det är svårt ekonomiskt tycker jag det är problematiskt när företrädare för vissa sektorer och organ pratar lite väl mycket, kritiserar och lägger sig i vad andra gör”, säger Mattias Dahl till Affärsvärlden.

Borde fokusera på skuldsättning

Snarare än avtalsrörelsen och löneförhandlingar borde bankernas ekonomer fokusera mer på sina egna problem.

”De har andra frågor som de behöver fokusera på, som belåningsgrad, amorteringskrav, räntor – något som OECD, såväl som väldigt många ekonomer, pekar på”, säger Mattias Dahl.

”När man tittar på Sverige ur ett internationellt perspektiv så lyfts lönebildningen fram som ett paradexempel. OECD brukar lyfta fram att Sverige har hittat ett koncept som funkar bra och är sunt ekonomiskt, medan de till exempel är oroliga för den höga skuldsättningen. Men i stället för att diskutera den kritiken vill bankekonomer diskutera hur höga löneökningarna ska bli. Det tycker jag är lite som att skjuta ifrån sig sitt eget ansvar och sina egna problem och säga ’låt oss tala om något annat’”, fortsätter han.

Även Konjunkturinstitutet, KI, berör avtalsrörelsen i sin konjunkturrapport. KI:s prognos är löneökningar på 3,3% under 2023.

Är det inte bra att flera följer och bevakar avtalsrörelsen?

”Att de har synpunkter och åsikter och gör prognoser – det är inga konstigheter. Hittills den här avtalsrörelsen säger jag inte det, men tidigare har de lagt väldigt mycket tonvikt vid det (löneökningarna, reds. anm.), och det är snarare omfattningen av synpunkter som blir alldeles för stor. Inte sällan kommer de med en rapport en, två veckor innan vi går i mål, där de slår fast sin åsikt.”

”Det ställer till det i förhandlingarna och det får vi leva med. Men det är en kritik jag har.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från AMF