Swedbanks varning: Andhämtningspausen i ekonomin kan bli tillfällig

Sveriges BNP väntas öka med 1,4 procent i år och 1,8 procent nästa år. I novemberprognosen räknade Swedbank med en tillväxt på 1,2 procent i år och 1,5 procent nästa år.

Globalt sätter det amerikanska presidentvalet agendan för 2020, handelskriget går in i ett vänta-och-se-läge och brexit blir av. Centralbankerna avvaktar och verktygslådorna är tomma. De stora riskerna och obalanserna i världsekonomin finns därmed kvar även om oron på finansmarknaderna avtagit.

För svensk del försvagas konjunkturen under intryck av en osäker omvärld, men nedgången bedöms bli mild och en recession tycks avlägsen. Det finns en klar skillnad mellan ”mjuka” och ”hårda” data, där de senare visat mer motståndskraft. För industrin väntas aktiviteten bli låg medan tjänstesektorn bidrar positivt till tillväxten, samtidigt som hushållens konsumtions har återhämtat sig.

Arbetsmarknaden tappar fart men det skapas fortfarande många jobb och den stigande arbetslösheten, till 7,4 procent nästa år, är främst av strukturell karaktär. Räntorna bedöms vara fortsatt låga och bostadspriserna har återhämtat sig.

”Sammantaget bedömer vi därför att hushållen har ett gott konsumtionsutrymme under de närmaste åren”, skriver Swedbank.

Vad gäller inflationen (KPIF) har den legat nära målet men det beror till stor del på tillfälliga faktorer som kronan och energipriser. Den underliggande inflationen (KPIF exklusive energi) är fortsatt låg.

I närtid väntas den stiga främst på grund av kvardröjande faktorer från den svaga kronan. Hyreshöjningar och miljöskatter bidrar, men det är en utmaning att nå 2-procentsmålet. Konkurrenstrycket är tufft, men möjligen kan en förbättrad efterfrågan från hushållen ge stöd till prisuppgången. Totalt väntas inflationen ligga mellan 1,5-2 procent under prognosperioden.

Riksbanken har efter höjning i december signalerat oförändrad ränta till slutet av 2022. Den globala osäkerheten med mjuka centralbanker i omvärlden och svagare svenska makroindikatorer manar till försiktighet. Det finns fortsatt frågetecken kring styrkan och uthålligheten i den underliggande inflationen.

Vid decembermötet uppehöll sig också Riksbanken en hel del kring tänkbara sidoeffekter av den låga (negativa) räntan om den skulle bli permanent.

”Vi tror att det, även om konjunkturen och inflationen stabiliseras, kommer att dröja innan Riksbanken krattar manegen för nästa höjning. Vi bedömer att reporäntan lämnas på 0,00 procent under hela prognosperioden”, skriver Swedbank.

De noterar även att finanspolitiken ger ett visst men begränsat stöd åt ekonomin 2020-2021, men att det finns tunga skäl för en mer expansiv finanspolitik, inte minst utifrån strukturpolitiska skäl då demografiska förändringar innebär en ökad andel yngre och äldre. Konjunkturinbromsning samtidigt som räntan är låg ger bra tillfälle till mer expansiv policy.

Globalt ligger riskerna mer på nedsidan, även om de minskat sedan i höstas. För Sverige är riskbilden snarare på den positiva sidan. Uppåtgående bostadspriser och mer pengar till kommunsektorn samt för klimatinvesteringar kan utgöra en uppåtrisk för hushållens konsumtion och investeringar, skriver Swedbank.