Tietoenator: Trist men lönsamt
Internetkonsulternas glansperiod blev kortvarig. De tidigare så snabbväxande företagen liknar alltmera korthus där stora förluster och stagnerande tillväxt tär på förtroendet från aktiemarknad, personal och inte minst kunder. Flera saker talar för att “internetifieringen” av näringslivet kommer att tas över av tyngre IT-konsulter som behärskar allt ifrån webbdesign till integrering och utveckling av kundernas befintliga IT-system.
Solid doldis
En doldis, som i sammanhanget framstår som allt mera solid, är Tietoenator. Förvisso har bolaget vinstvarnat vid två tillfällen i år och börskursen har fallit rejält. Men det är långt ifrån någon genomklappning som varit fallet i t.ex. internetkonsulterna Cell och Framfab.
Mot sig har företaget framför allt sin tråkiga image. Tietoenator är förvisso IT-konsult, men hippfaktorn är låg.
Ledningen säger sig dock inte kunna förstå stämpeln som trögt och tråkigt.”Tråkiga? Vad har du fått det ifrån? Det upplever jag inte alls”, säger Åke Plyhm, vice VD för Tietoenator.
Tråkighetsfaktorn är sannolikt ett arv från svenska Enator, som kokades ihop under en relativt kort tid. Bolaget har inte mycket gemensamt med det företag, grundat på 1980-talet, som man fick ärva namnet av. En väsentlig del av verksamheten har varit inriktad mot offentlig sektor, som kommuner genom förvärvade Kommundata, och försvaret från de delar som kom ifrån försvarskoncernen Celsius, där Enator tidigare ingick. När Enator sedan knoppades av låg staten länge kvar med ett 25-procentigt innehav, vilket förstärkt bilden av en trist bolagsskapelse.
Sammanslagningen mellan finska Tieto och svenska Enator ägde tum förra sommaren och har inte ändrat så mycket på den grå bilden. Tieto, som för övrigt har sitt ursprung i dåvarande Union Bank of Finlands IT-avdelning, har haft en bättre image och högre lönsamhet. Men det har inte påverkat den svenska bilden av företaget. Det finländska inslaget kan också ha bidragit till att dämpa intresset hos svenska investerare. Bolaget är registrerat i Finland, där 70 procent av aktiestocken finns. Drygt hälften av försäljningen sker på den finska marknaden jämfört med en tredjedel i Sverige. Till saken hör också att det är det framförallt den gamla Enatordelen som går dåligt och det är här som utrensningen framför allt har skett och håller på att ske.
Exklusiv skara
Tråkigt eller ej, men företaget är lönsamt. Tietoenator är idag Nordens största IT-konsult mätt i såväl antalet anställda som i börsvärde. Koncernen tillhör den lilla exklusiva skara IT-konsultföretag som i år går med vinst och faktiskt upprätthåller en hyfsad lönsamhet. Årets nio första månader gjorde bolaget en vinst före skatt på cirka 730 miljoner kronor, vilket motsvarar en rörelsemarginal (rensat för engångseffekter) på sju procent. Målet är att ha en rörelsemarginal på över tio procent. Ledningen vill inte säga när man kan nå dit, men uppger att bolaget är tillbaka på spåret nästa år. Senast inom två år räknar Tietoenator med att ha nått marginalmålet.
Ett steg mot högre lönsamhet är att bolaget satsar på att förflytta verksamheten från så kallade resurskonsulter som tar betalt per timme, till konsulter som utför mer värdeadderande tjänster. I dagsläget är andelen “lågmarginalkonsulter” mellan 15 och 20 procent. Åke Plyhm spår att dessa kommer att svara för max tio procent av verksamheten inom ett år, bland annat genom försäljningen (helt eller delvis) av det förlustdrabbade hårdvarubolaget Dotcom, som omsätter runt en miljard kronor i år. Med en försäljning av Dotcom, som bör vara avklarad före utgången av första halvåret nästa år försvinner också en stor del timdebiterande konsulter. Dessutom håller Tietoenator på att ompositionera, alternativt friställa, cirka 400 så kallade lågmarginalkonsulter.
Ett annat sätt att öka lönsamheten är att växa inom tjänstesektorer med ett högre värdeinnehåll, och att inrikta sig mot växande marknader, som exempelvis telekom, vilket Tietoenator också gör. Ett annat sätt är att “produktifiera” sina lösningar. Det innebär att man exempelvis kan återanvända delar av tidigare programvaror för en viss kund till nya lösningar hos andra kunder.
På så sätt kan försäljningen till kund ske i form av levererad funktion istället för i nedlagd tid. Med ett större inslag av programvaror och programvarubaserade lösningar ökar också stordriftsfördelarna väsentligt jämfört med traditionell konsultverksamhet där man tar betalt per timme.
Personal tillbaka
Att omvärldsproblemen har drabbat konkurrenterna mer än Tietoenator har stärkt företagets relativa position i branschen. Det gäller såväl i fråga om konkurrens om kunder som om personalen. Tidigare lämnade en rad konsulter gamla traditionella företag som till exempel Tietoenator. Möjligheten till snabba pengar och en flärdfullare tillvaro i nystartade internetbolag och mer färgstarka konsultbyråer lockade. Nu har många inte bara insett att gräset inte var grönare på andra sidan, utan – efter att ha bitit i det – också insett att det inte heller smakade så gott. Personalen har nu börjat vända tillbaka till de traditionella bolagen.
Flera internetkonsulter har tvingats dra åt svångremmen när intäktsboomen uteblivit och kostnadskostymen blivit för stor, med arbetsbrist som följd. Dessutom kan en nedåtgående trend göra att duktiga programmerare och konsulter inte vill stanna kvar i bolag med lönsamhetsmässiga och organisatoriska problem.
“Jag kan se att det inte är så många (personer) längre som lämnar till den typen av företag, och att vi får tillbaka en del”, säger Åke Plyhm.Tietoenator har idag en personalomsättning på 13 procent för hela koncernen vilket, anses relativt lågt
Professionella kunder
Den svensk-finska jätten gynnas också av kundföretagens agerande. Kunderna har blivit mer professionella och väljer IT-leverantör med större omsorg än vad de gjort tidigare, eftersom det i allt större utsträckning rör affärskritiska system. Efterfrågan gäller inte bara stödjande administrativa system eller hejiga hemsidor, och om att marknadsföra sig på nätet. Snarare gäller uppdragen integration med befintliga system och mera funktionsinriktade lösningar för kommunikationen med leverantörer och kunder och andra IT- och internetsatsningar som kan vara avgörande för företagets konkurrenskraft. IT-frågorna har blivit alltmer strategiska och har lyfts upp från IT-avdelningarna till VD-nivå. I och med att projekten blir allt mer komplexa söker kunderna därför en pålitlig partner. De efterfrågar i allt högre grad seriösa och stabila bolag med branschkunskap.
Väl positionerat
Visserligen har tillväxten i Tietoenator varit låg, men företaget är långt ifrån sämst i klassen trots att man har haft mycket att göra med fusionsarbetet. Omsättningen ökade hittills i år med fem procent, eller krympte med nio procent om man räknar med avyttringen av försvarsverksamheten som lades i ett med Celsius samägt bolag. Den klena tillväxten i år beror emellertid på att marknaden har varit oväntat trög. Kombinationen av en naturlig avmattning av effekterna från millennieskiftet och en allt längre införsäljningsprocess av de allt mer strategiskt inriktade IT-systemen har gjort att den väntade efterfrågeökningen hamnat allt längre fram i tiden.
Tietoenator är väl positionerat för att nå både sina lönsamhets- som tillväxtmål. De senare innebär en årlig organisk tillväxt på 10 procent plus förvärv som ska lägga 8 till 10 procent per år till omsättningen.
Bolaget har en tydligare organisation och strategi än flera konkurrenter. Fokus ligger på fyra branschinriktade affärsområden, så kallade “vertikaler”: telekom, bank och finans, tillverkande industri (framförallt skog) och offentlig sektor. Detta kan jämföras med WM-data, som har satsat på att vara ett “fullservicehus” för kundernas IT-behov. Men en alltför vidlyftig förvärvsstrategi och det senaste årets lönsamhetsproblem har gjort att omvärlden inte riktigt vet var de kommer att ha WM-data framöver.
De fyra vertikalerna svarar för 65 procent av omsättningen och det är här tillväxten ska ske. Tietoenators prioriterade områden är branscher där flera av kunderna har en världsledande ställning. Det ställer höga krav på koncernens kompetens, men ger ett bra utgångsläge för tillväxt och internationell expansion.
Årets nio första månader har telekom växt med 30 procent. Finanssidan, där det i höst förvärvade Entra ingår, ökade med 10 procent, och skogssegmentet ökade med 16 procent jämfört med samma period förra året. Den del som inriktar sig på offentlig sektor krympte däremot med tre procent på grund av att försäljningen av produkter som programvaror för till exempel lönehantering och ekonomi sjönk som en följd av avmattningen efter millennieskiftet.
Framöver räknar bolaget med att växa snabbast inom telekom och finanssektorn. Målet är att tredubbla omsättningen inom finansiella lösningar inom en treårsperiod, samt att fördubbla antalet anställda till 2.000.
Internetanvändningen av finansiella tjänster växer rekordfort. Införandet av den tredje generationens mobiltelefoni, där operatörerna framför allt ska tjäna pengar på att erbjuda olika tjänster, talar för att efterfrågan kommer att bli stark inom telekomtjänster.
Renodlingen slutförd
Renodlingen sedan Tieto och Enator gick samman ska i princip vara genomförd innan året är slut. Först då är Tietoenator redo för ett större strukturgrepp av samma kaliber som sammanslagningen mellan Tieto och Enator. “Det tar ett antal år innan man kan göra en ny sådan affär”, säger Åke Plyhm.
Då är bolaget också redo att delta i den konsolidering som pågår i resten av Europa (se artikel sid 75). Tietoenator vill också kunna visa att samordningsvinsterna från fusionen slår igenom i högre lönsamhet innan några nya offensiva strukturgrepp tas. Fram till dess handlar det om att göra förvärv inom de prioriterade områdena telekom, finans, skog eller offentlig sektor. Det handlar då om bolag i storleksordningen upp till 200 anställda, i främst norra Europa som Tyskland och Beneluxländerna.
Det är trögt att vända stora verksamheter. Den tiotusen personer starka organisationen lär inte bli mer lönsam i en handvändning. Och så sent som två veckor innan tredjekvartalsrapporten vinstvarnade Tietoenator, och aktiemarknadens förtroende fick sig en törn. Men potentialen finns där.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.