Tillväxten på lägsta nivån sedan finanskrisen

Den globala tillväxten väntas uppgå till 2,9 procent i år och 2,9 procent nästa år, efter en ökning med 3,5 procent 2018. Under 2021 väntas en tillväxt på 3,0 procent.

I interimsprognosen i september såg OECD en global BNP-tillväxt på 2,9 procent i år och 3,0 nästa år.

”En fortsatt fördjupning av handelsspänningarna sedan maj får allt större inverkan på förtroendet och investeringarna, vilket spär på osäkerheten”, skriver OECD.

Goda förhållanden på arbetsmarknaden ger fortsatt stöd åt hushållens inkomster och konsumtion, åtminstone på kort sikt, även om enkäter pekar mot en försvagning framöver. Penningpolitiska åtgärder i många ekonomier håller tillgångspriserna uppe, även om fördelarna för den reala aktiviteten ser ut att vara mindre än tidigare.

I många länder förblir det finanspolitiska utrymmet begränsat, men det finns möjlighet att dra nytta av det låga ränteläget för att stötta tillväxten.

Sammantaget talar detta för en tillväxttakt runt 3 procent kommande år, den svagaste takten sedan finanskrisen.

Inflationen väntas förbli dämpad. Den globala handelstillväxten väntas endast stiga långsamt givet fortsatta spänningar på handelsområdet, vilket ger skäl att befara dämpade förväntningar om det inte motverkas.

”Den minskade reallokering av aktivitet bland länder och anpassning av leveranskedjor som blir resultatet av ihållande handelsspänningar både dämpar efterfrågan och är en källa till lägre tillväxt på medellång sikt genom att hämma produktiviteten och incitamenten att investera”, skriver OECD.

Nedåtrisker finns i form av ytterligare eskalering av handelsspänningarna och restriktioner i investeringspolicyn, fortsatt oklarhet om brexit, misslyckande att förhindra en mer kraftfull nedgång i Kina samt sårbarheter från höga företagsskulder och sämre kreditkvalitet. En kraftfull uppgång i oljepriserna är också en risk i spåren av de ökade geopolitiska spänningarna.

Å andra sidan skulle beslutsamt agerande för att minska osäkerheten kunna stärka förtroendet världen över. Framförallt ett fullständigt tillbakadragande av handelsrestriktionerna som införts i år skulle öka tillväxten, även om osäkerheten om handelspolicyn framöver skulle dröja kvar.

Den dämpade tillväxten och nedåtriskerna ställer därmed krav på beslutsamt agerande för att minska osäkerheten, inte minst för handeln som behöver ett transparent och regelbaserat system som främjar investeringar.

Penningpolitiken har redan blivit mer ackommoderande i år i de flesta större ekonomierna, med utrymme för ytterligare lättnader i vissa tillväxtländer. I många utvecklade ekonomier, och då i synnerhet euroområdet, skulle användandet av finanspolitiska stimulanser kunna stötta tillväxten och skapa mindre finansiella risker än att bara huvudsakligen förlita sig till expansiv penningpolitik.

”De exceptionellt låga räntorna ger också en möjlighet för finanspolitiken att användas mer aktivt för att investera i åtgärder som stöttar efterfrågan på kort sikt och stärker utsikterna för en uthållig tillväxt på medellång sikt”, skriver OECD.