Tillväxtraket med mer att ge

KÖP. Betänk för ett ögonblick att ett börsbolag som förra året omsatte 856 miljoner kronor värderas till 10,9 miljarder kronor. För varje krona i intäkt betalar alltså investerare nästan 13 gånger så mycket. Är det rimligt? blir den naturliga följdfrågan. Särskilt mot bakgrund av att förhållandet mellan vinsten och börsvärdet för det aktuella bolaget, den Göteborgsbaserade experten på konstgjord befruktning, Vitrolife, är än mer osannolikt. Fjolårets vinst efter skatt slutade på 191 miljoner kronor, vilket betyder att varje krona i vinst värderas till 57 kronor av börsen.

Dyrt? Ja, i jämförelse med börsen som helhet där varje vinstkrona betalas ungefär till en tredjedel av Vitrolife-nivån.

Men nej, inte i jämförelse med and­ra nischade svenska medicintekniska bolag som befinner sig i likartade ”pole positions”.

Som strålkanondos-experten Raysearch eller patientjournal- och informationshanteraren Sectra. Också vinsterna för börsens största aktör i den här genren, strålkanon- och gammaknivspecialisten Elekta, betalas enligt analytikerkollektivet till vinstmultiplar på samma nivå, 57 gånger nettovinsten för det brutna och fortfarande pågående räkenskapsåret.

Den som betraktar Vitrolife kan skönja två olika sidor av företaget.

Å ena sidan är det bolaget som gör en god gärning för ofrivilligt barnlösa genom att med sina produkter hjälpa storken på traven. Bilderna som pryder bolagets årsredovisningar genom åren präglas av det här synsättet; lyckliga unga föräldrar som i ett ­romantiskt ljussatt skimmer njuter av närvaron till sina nyfödda. Och det är inga fejkbilder.

– Vi har bilder på riktiga IVF-bäbisar (provrörsbarn) i vår årsredovisning och på hemsidan, försäkrar vd Thomas Axelsson.

Å andra sidan är Vitrolife företaget som har ett existensberättigande enbart tack vare att det kan slå mynt av och exploatera de fertilitetsproblem som uppstår när den västerländska livsstilen, där barnen kommer allt ­senare, sprider sig över världen. Trenden kan illustreras av hur snitt­åldern för förstföderskor i exempelvis Stockholm har rusat i höjden. År 2015 var Stockholms premiärmammor för första gången över 30 år i genomsnitt. För snart 40 år sedan födde förstagångsmammorna i huvudstaden sina barn vid 24–25 års ålder.

Priset för en behandling varierar mycket över världen, men en snittsiffra som Vitrolife använder är att klinikerna tar 50 000 kronor. Varje år behandlas omkring 1,5–2 miljoner barnlösa par världen över, vilket betyder att marknaden i patientled är värd minst 75 miljarder kronor.

– Vi verkar på en marknad som växer med 5–10 procent om året, har vd Thomas Axelsson upprepat i stort sett sedan han tog vd-jobbet för sex år sedan.

Hans Vitrolife växer betydligt snabbare än så. Under Axelssons tid vid rodret har bolaget ökat sin försäljning med cirka 20 procent per år, och för framtiden, för ”överskådlig tid”, säger Axelsson att bolaget räknar med en ”kontinuerligt expanderande marknad”. Han får det att låta som att marknaden kommer att växa i 50 eller 100 år, men på en direkt fråga så menar han att ”överskådlig tid” betyder 3–5 år.

Bolagets ambition är att bli störst i världen på utrustning till fertilitetskliniker, en position som nu innehas av Kalifornienbaserade Cooper Companies.

– De är kanske 50 procent större på fertilitetsprodukter, säger Axelsson som räknar med att fler förvärv – under fjolåret köptes två tyska bolag – kan bredda produktportföljen och ändra på den bilden.

Tanken är att Vitrolife ska expandera inom närliggande områden. I intervjun här intill nämner Thomas Axelsson tre sådana områden där bolaget vill växa.

 En utvidgning av den så kallade time-lapse-tekniken som bolaget redan förfogar över – ägg- och embryoövervakning med bilder som tas med bestämda tidsintervall och sedan sätts samman till en film.

 Vitrifikation, en teknik för nedfrysning av ägg och embryon för att kunna spara dem till senare graviditeter.

 Kromosomdignostik.

Trenden mot ökad konsolidering bland leverantörer, som Vitrolife, håller alltså enligt ledningen i sig. Fördelarna med att vara större och samtidigt leverera ny teknik är flera och Vitrolife-ledningen pekar på att bolaget under fjolåret anpassat marknads­föring och försäljning till större kunder än vad bolaget har haft tidigare.

Ett skäl till anpassningen är att bolagets kunder, olika kliniker, har slagit sig samman i kedjor. Sådana kedjor har skapats i länder som Spanien, Storbritannien och Australien och dessa efterfrågar ofta ny teknik som ger bättre behandlingsresultat och effektivare arbetsprocesser.

Affärsvärlden synade bolaget för ett knappt år sedan och kom då fram till att värderingen inte gick att försvara på nivåer kring 430 kronor per aktie. Risken för bakslag i ett i övrigt välskött bolag var för stor. Aktien föll också till vår riktkurs på 350 kronor men har sedan dess, i november, återhämtat fallet och mer därtill. Den som köpte på botten har sett sina tillgångar stiga i värde med 50 procent.

Farhågorna, att den kinesiska marknaden inte såg ut att ta fart och att rörelsemarginalen föll tillbaka, har sedan dess kommit på skam. Rörelsemarginalen under det första kvartalet i år klättrar igen och uppgick till 39 procent, vilket är högre än under hela fjolåret.

Risken för tillfälliga bakslag finns naturligtvis kvar. Men när skalfördelarna nu börjat påverka bolagets lönsamhet i positiv riktning, och om bolaget efter 57 kvartal i rad med tillväxt ser en fortsatt långvarig tillväxt framför sig, blir det plötsligt svårare att tvivla. Lägg sedan till att de indiska och kinesiska marknaderna skjuter ytterligare fart, så är aktien till och med billig, trots p/e-tal på 44 och 35 för i år och nästa år. Riktkurs på ett års sikt, 610 kronor.