Tjänsteföretag – härfinns vinnarna

BÖRSEN SKA UPP: Eller så blir det regn.

Ekonomer, meteorologer och trendforskare har en sak gemensam och det är att de ofta har fel i sina prognoser. Att ägna sig åt antaganden om framtiden tycks därmed från början vara dömt att misslyckas.

Men ibland är frestelsen så stor att det är svårt att avstå från att leka spåman. Ett exempel är tjänstebolagen som i skuggan av industriföretagen fört en ganska undanskymd tillvaro men vars historiska utveckling ger en tydlig fingervisning om morgondagen.

Tjänstesektorns anonyma tillvaro är egentligen svår att förstå eftersom mer än 70 procent av alla förvärvsanställda i Sverige jobbar här. Det handlar om 3 miljoner personer i 450 000 företag vars produktion av tjänster motsvarar cirka 60 procent av BNP. Siffrorna är inte unika för Sverige utan gäller också för övriga länder i västvärlden.

Tjänsteföretagens betydelse för samhällsekonomin har ökat kraftigt sedan 1980-talet och ännu tycks inte taket vara nått. Orsaken bakom tjänsteboomen skiftar mellan länder och branscher men en gemensam förklaring är att våra höjda inkomster i allt större grad läggs på tjänster. Samtidigt har den ökade produktiviteten inom tillverkningsindustrin gjort många varor billigare och frigjort pengar för köp av tjänster.

En återblick till mitten av 1980-talet visar att det särskilt är företagstjänster (konsulter av olika slag) som upplevt en stark sysselsättningstillväxt inom OECD. Därefter följer tjänster inom upplevelser (turismen) och den offentliga sektorn.

Tjänster inom distribution (handel) har emellertid stagnerat när det gäller antalet arbetstillfällen. Unikt för de skandinaviska länderna är den stora andelen anställda inom det offentliga. I Sverige arbetar närmare hälften av alla tjänstemän inom stat, kommun och landsting. Det är högt i internationell jämförelse.

Bakom tjänsteexpansionen står i första hand politiska prioriteringar, ökade skatteintäkter och den demografiska utvecklingen.

Distribution är sysselsättningsmässigt den näst största tjänstesektorn i Sverige. Här dominerar framför allt detalj- och partihandeln med över en halv miljon anställda. Medan antalet anställda successivt minskat har produktiviteten fortsatt att öka – mycket tack vare modern IT-teknik.

OTROLIGT: Stefan Fölster förklarar.

– Alla trodde att den stora förändringen med internet var att folk skulle börja handla på nätet. Men den riktigt stora förändringen har skett inne i butikerna som numera har nästan lika stor datakraft som ett Boeing-plan. Leverantörerna vet i dag snabbt när varor tar slut och butiker som förr hade 1 000 artiklar har i dag 10 000, säger Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Företagstjänsternas starka sysselsättningstillväxt har sitt ursprung i 1980-talet då konsultföretag inom management och IT började skjuta upp som svampar. Bakom utvecklingen står bland annat trenden att lägga ut funktioner på externa entreprenörer och ett kraftigt uppsving för IT-tjänster.

Minsta delbransch är upplevelsesektorn med 8 procent av alla anställda inom tjänstebolag. Här inkluderas, enligt OECD:s terminologi, turismen och nöjen i vid bemärkelse.

Ökade inkomster gör att tjänstesektorn även fortsättningsvis kommer att öka sin andel av den totala sysselsättningen. Samtidigt dyker det upp nya drivkrafter som sporrar tjänstesektorn.

– Det faktum att vi får en allt äldre befolkning kommer att gynna efterfrågan på tjänster inom vård och upplevelser, säger Owe Danemar, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Almega.

Vård och omsorg för en snabbt åldrande befolkning kommer enligt Danemar i längden inte att kunna betalas via skattesedeln utan måste täckas av privata försäkringar och tjänster. Privatproducerad sjukvård står för cirka 10 procent av den totala produktionen av vård- och omsorgstjänster. Det är en andel som ligger långt under genomsnittet i Europa där majoriteten av äldrevården drivs i privat regi.

Statsminister Göran Perssons uttalanden om att vilja stoppa privatiseringen av sjukhus är visserligen ett bakslag för de privata vårdgivarna men inte heller han lär kunna stoppa den långsiktiga trenden mot ökad privatisering. Krav på ökad effektivitet och lägre kostnader kräver helt enkelt en konkurrensutsättning av den offentliga sjukvården.

IT´S ALIVE! Och den går en strålande framtid till mötes.

Privata hälso- och sjukvårdföretag går därmed sannolikt en strålande framtid till mötes. Ett exempel på Stockholmsbörsen är Capio som på kort tid förvandlats från ett svenskt sjukvårdföretag till en internationell koncern.

Under de första nio månaderna 2002 levererade bolaget en organisk tillväxt på 15 procent – en uppgång som många andra börsbolag inte vågar drömma om. Flera bolag av Capio-karaktär tycks vara på väg till börsen. Så har Securitas-grundaren Melker Schörling i det tysta, tillsammans med finansmannen Gustav Douglas, byggt upp Attento Senior Care. Bolaget arbetar med vård av äldre och funktionshindrade, har 3 000 anställda med en årlig omsättning på 1,3 miljarder kronor.

Schörlings Securitas är själva urtypen för hur varor (larm) kombineras med tjänster (bevakning).
I grunden handlar det om paketering som förenklar och ökar tillgängligheten för en tjänst. Den här typen av paketering blir allt vanligare och syns bland annat inom byggvaruhandeln där inköpet av varan allt oftare kopplas ihop med installationstjänster. Utrymmet för nya tjänsteföretag av typen Securitas tycks därmed stort.

Den demografiska utvecklingen kommer enligt Owe Danemar även att gynna efterfrågan på så kallade lågproduktiva och hushållsnära tjänster som städning. Men med dagens skattessystem lär den här typen av tjänster även i fortsättningen hamna i den svarta sektorn.

– I många fall konkurrerar tjänster med att arbetet utförs av konsumenten själv som på så vis undviker skatterna, säger Owe Danemar.
En allt äldre befolkning i kombination med flexiblare arbetstider gör upplevelsetjänster till en framtida vinnare.

I en studie av upplevelseindustrins möjligheter som gjorts av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling inrymmer begreppet branscher som tv och radio, tryckta medier, mode, musik och turismen. Enligt studien handlar det om 93 000 företag med 360 000 anställda.

Tyngst inom upplevelsesektorn är resebranschen med uppåt 130 000 anställda och det är även här som den största tillväxtpotentialen finns (se även artikel sid 47). Inte minst den stora kullen av välbeställda 40-talister, som nu går i pension, kommer att resa mer. Till det ska läggas att svenska politiker först nu börjar intressera sig på allvar för turismen. Sverige bör därmed rimligen kunna öka turistnäringens låga BNP-andel.

Turismens betydelse för den svenska tjänsteexporten lär därmed fortsätta att öka. Totalt exporteras tjänster för närmare 200 miljarder årligen vilket ska jämföras med en varuexport på cirka 800 miljarder kronor. Exporten av tjänster har ökat med nästan 100 procent mellan 1995 och 2001.

För Ericsson kan tjänsteexporten till och med bli en räddningsplanka. Vikande försäljning av mobilsystem kan i framtiden kompenseras av ökade intäkter från konsulttjänster. I dag står tjänsterna för 23 procent av försäljningen och år 2005 kan andelen vare upp i över 30 procent.