Tomgång i labben

Det har trasslat till sig ordentligt för bioteknikbolagen under de senaste åren. Nu börjar pengarna, som samlades in under de goda åren i slutet av 1990-talet, sina samtidigt som forskningen ger ett magert resultat. Snart blir flera av bolagen tvungna att be ägarna om mer pengar. En genomgång av bolagens senaste kvartalsrapporter ger en god ögonblicksbild av situationen: majoriteten av Stockholmsbörsens 13 bioteknikbolag (enligt Affärsvärldens bioteknikindex) har en kassa som räcker kortare tid än tre år.

Med den vetskapen går det att dra en enkel slutsats: En rad nyemissioner är att vänta. Några av dem kan komma redan till hösten, och med de nedpressade kurser som nu gäller på börsen blir det ingen rolig affär för de nuvarande aktieägarna.

Till de goda nyheterna hör dock att förbränningstakten är på väg ned i många bolag och i andra är friskt kapital på väg in. Ytterligare bolag har lanserat besparingsprogram sedan de senaste kvartalssiffrorna presenterades i syfte att stärka uthålligheten.

Biogaia sålde

Sämst till enligt Affärsvärldens beräkningar ligger Biogaia, vars kassa endast räcker i fyra månader till. Bolaget har sedan rapporten publicerades skaffat sig extra rådrum genom att sälja delar av företaget. Köpeskillingen uppgick till 128 miljoner kronor och försäljningen har stärkt kassan med 117 miljoner kronor sedan den senaste rapporten presenterades. Resultateffekten uppgår till 70 miljoner kronor.

Även Biophausia, Vitrolife och Active Biotech har ynkligt små likvida medel i förhållande till de negativa kassaflödena. Enligt Biophausias och Active Biotechs senaste kvartalsrapporter räcker kassorna i drygt ett år till, medan Vitrolife bara klarar sig ytterligare nio månader.

Delvis positivt

Störst kassa i förhållande till kassaflödet har Diffchamb som redovisar ett litet negativt kassaflöde. Inget av bolagen redovisar ett positivt kassaflöde i den senaste kvartalsrapporten. Bioinvent redovisar ett positiv kassaflöde för sexmånadsperioden januari till juni, men under det andra kvartalet är bolaget tillbaka på negativa flöden igen. Skulle det vara så att inflödet av pengar är uthålligt så betyder det naturligtvis att kapitalbränningsmåttet är ointressant.

Negativ forskning

Tripep är det enda av de forskningsinriktade bioteknikbolagen som har ett negativt teknikvärde. Det betyder att börsen har satt rabatt på bolaget och värderar det till ett lägre värde än dess kassa. Forskningen har ett negativt värde.

I Tripeps fall är orsaken enkel: Bolaget är under upplösning och aktiemarknaden räknar med att avvecklingen kommer att kosta pengar. Också i tre andra bolag har börsen svårt att tro på att forskningen har något reellt värde: Active Biotech, Biophausia och Diffchamb uppvisar alla låga teknikvärden.

Tidigare kunde bolagen lägga ned näst intill oändligt många år på forskning innan en produkt nådde marknaden. Så är det inte längre. Den tydligaste trenden bland bioteknikbolagen just nu är investerarna ställer krav på bolagen att skapa egna intäktskällor i ett tidigare skede.

En metod är att kommersialisera forskning och patent i en produkt eller tjänst som inte konkurrerar med dagens långsiktiga forskning. Ett annat sätt att skapa intäkter är att redan tidigt i forskningen skriva licensavtal på framtida forskningsresultat eller samarbetsavtal kring forskning. Det späder ut framtida vinstmöjligheter men minskar samtidigt risken både genom minskad finansiell risk och förhoppningsvis ökade resurser.

Q-Med växer

Bioteknik-/medicinteknikföretaget Q-Med redovisade rejäla intäkter från egna produkter redan när det kom till börsen. Försäljningen växer fortsatt snabbt och uppvisar lönsamhet. Aktiekursen i bolaget står också högre än när det noterades. Q-Med säljer medicinska implantat. Verksamheten består av Estetik, Ortopedi, Uro-Gynekologi samt Cellterapi och Inkapsling. Bolagets produkter används bland annat för utfyllnad av läppar och ansiktsrynkor.

En annan trend märks än så länge mest utomlands men kommer att bli aktuell här också. Det gäller sammanslagningar mellan bioteknikbolag, en åtgärd som mer och mer kan tvingas fram på grund av aktiemarknadens ovilja att bistå med mer pengar. Sammanslagningarna kan spara pengar, bland annat genom att forskningen samordnas.

I England förs till exempel samtal mellan några av landets största forskningsföretag med inriktning på cancer. Syftet är att skapa ett större bolag som kan konkurrera internationellt, som kan dra fördel av sin storlek och som kan samordna forskningen.

Samtal förs, enligt Financial Times, mellan de fyra bolagen Xenova, Antisoma, British Biotech och KS Biomedix. Även andra bolag antas vara inblandade.