Tre unga företag som fortsätter växa

DÅ: 7 maj 2007: “Hon kör över Jantelagen”
GR8 Company hittade affärsidén i Storbritannien och USA där uthyrning av supersportbilar är en väl etablerad sektor. Men den svenska marknaden, där debatten om huruvida städhjälp i hemmet är något omoraliskt, känns mer skakig.

– Det som är bra för oss är att svenska 40-talister verkar ha släppt jantelagen, sade Malin Hasslegren, vd på GR8 Company.

Målgruppen är bilälskare som av praktiska eller ekonomiska skäl hellre hyr ett lyxåk än äger det själv. Eller helt enkelt vill ha möjligheten att ta en Ferrari till vardags, en Bentley Continental för en tur med storkunden och kanske en Lamborghini Gallardo som helgnöje. Priset för evigt klubbmedlemskap ligger på 75 000 kronor. För att kunna använda någon av supersportbilarna under exempelvis elva dagar tillkommer 59 940 kronor.

I maj 2007, en månad efter lanseringen, hade tio personer tecknat medlemskap.

NU: “Vi gör pojkdrömmen till verklighet”
Malin Hesslegren, vd, tycker att det går “jättebra” för GR8 Company, mycket tack vare att man nu utökat sitt utbud med presentkort.

– Det gör att vi har en jämn fakturering, presentkorten säljs även utanför högsäsongen för våra medlemskunder, vår- och sommarmånaderna, säger hon.

Presentkorten erbjuds i samarbete med Live it, ett upplevelseföretag.

GR8 Company har dessutom fått draghjälp i sin marknadsföring från ett lite oväntat håll: bilhandlarna som säljer superlyxbilarna.

– Vi får förfrågningar från folk som fått tips om oss från säljare på bilföretagen. Det är kanske inte så konstigt, eftersom vi ju köper deras bilar.

Vid starten var hon och hennes kompanjon, Eric Moschos, oroliga för att konceptet, som var helt nytt på den svenska marknaden, skulle ha en lång inkörsperiod. Antalet medlemmar har visserligen mer än fördubblats sedan i våras, till 23 personer. Men fortfarande finns ett motstånd hos potentiella kunder, tycker Malin Hesslegren.

– Det är trist att vissa fortfarande tvekar och väljer att äga en bil, trots att det kostar mer i både tid och pengar. Folk blundar för värdeminskning, inköpskostnader och även svårigheten att sälja dessa unika bilar. Nya bilar är inte, och kommer aldrig att bli, en bra investering.

Det är flest privatpersoner som använder tjänsten, men GR8 Company har även en hel del företagskunder, något som Malin Hesslegren är positivt förvånad över.

– Företag hyr våra bilar när de till exempel vill belöna sina toppsäljare. En stor bank har kundaktiviteter där de låter kunderna känna på skillnaderna mellan att köra en Porsche och en Ferrari.

Helt okontroversiellt är det inte att erbjuda en tjänst som så tydligt riktar sig till verkligt välbeställda kunder. Malin Hesslegren har inte själv fått några kommentarer, men däremot läst en hel del på nätet.

– Det kan stå i någon blogg att “vad kul, nu har folk med mycket pengar fått något nytt att roa sig med”, lite ironiskt sådär.

Själv talar hon inte om sina kunder som rika lyxlirare, utan vill beskriva dem som personer med äkta kärlek till bilar.

– Det är något speciellt med relationen till bilar för en del. Pojkar som lekte med sina bilar som barn, och nu bara njuter av att bläddra i någon biltidning. Vi gör att deras dröm plötsligt blir verklighet.

Affärsidén med GR8 Company är att erbjuda tillgång till en exklusiv klubb. Just exklusiviteten och att medlemmarna är så pass få gör att kunden blir kung på riktigt, tycker Malin Hesslegren.

– Medlemmarna får komma till tals väldigt mycket, till exempel om vilka bilar vi ska köpa in. Det måste ju vara bilar som efterfrågas.

I dag äger företaget sex supersportbilar. De är tillsammans värda närmare 15 miljoner kronor.

I början var det oroligt när dyrgriparna var ute på vägarna.

– Jag var väldigt nervös för att det skulle hända något. Det var inte alls kul den första natten som en bil var ute, säger Malin Hesslegren.

– Men det har faktiskt inte blivit en enda skråma på någon av bilarna. Våra medlemmar är bilälskare som är ansvarsfulla och duktiga förare, det innebär ett stort värde för oss att det inte händer något med bilarna. Det skulle ju bli dyrt.

________________________________________________________

DÅ: 12 december 2006. “Han lade Ikea på hyllan”
Johan Sandströms hylla, D’shelf, utsågs till årets smartaste förvaringsidé i Ikeas designtävling under Svenska Designåret, 2005. Själv var han inte helt nöjd med hyllan som han tyckte var för klumpig och inte så snygg.

Vid sidan av sitt jobb som anställd på ett medicinteknikbolag vidareutvecklade han hyllan som är tänkt att hänga under en trappa, ett utrymme som annars är outnyttjat i många hem. I december 2006 hade Johan Sandström lagt ner ungefär 100 000 kronor på utvecklingen av sin hylla, arbetstiden ej inräknad, och den hade nyligen börjat säljas i ett mindre antal inredningsbutiker.ª

NU: “Ballingslöv tog emot mig med öppna armar”
Johan Sandström gjorde sin trapphylla till en kökshylla. Det var ett lyckat drag, i dag säljs den av Nordens näst största kökstillverkare.

– Ballingslöv tog emot mig med öppna armar, till skillnad mot Ikea där de tyckte att man skulle vara så tacksam för deras intresse.

Att Ballingslöv säljer hyllan var helt otippat för något år sedan.

Det var inget enkelt beslut att byta användningsområde för hyllan D’shelf som Johan Sandström utvecklat och marknadsfört under flera år. Men efter att han lärt sig mer om hur kunderna faktiskt använde hyllan var saken klar.

– Jag ordnade en kundtävling där de som hade den fiffigaste användningen av min hylla kunde skicka in bilder. Och då såg jag ju att många hade hyllan i köket, till exempel för att få undan kokböckerna och spara dyrbart utrymme på köksbänken.

Det kändes först lite trist att överge idén om att hänga hyllan under en trappa. Men efter ett tag kom han över det.

– Jag tänkte: hur många har en trappa hemma och hur många har ett kök? Och en sak till. Trappor är inte standardiserade. Men det är skåpen i ett kök, de är oftast 60 centimeter, så det är lättare att utveckla en hylla som passar i alla kök.

Dessutom fanns flera bra säljargument för en kökshylla, tycker Johan Sandström. Som att hyllan sparar den ofta känsliga kakelväggen, eftersom man slipper borra i fuktspärren för att få upp hänghyllan. I stället fästs hyllan uppåt, under ett köksskåp, med den dolda och världspatentskyddade monteringslösningen.

Hyllan är i stort densamma som tidigare, men tack vare den nya målgruppen hittade Johan Sandström en lovande säljkanal. Kökstillverkaren Ballingslöv kommer snart att börja sälja hyllan i sina konceptbutiker.

– Det är det roligaste som hänt på länge, det är en bekräftelse på att produkten behövs, säger Johan Sandström.

Han har haft diskussioner med flera möjliga återförsäljare, bland annat Ikea. Där hade inköparna en något överlägsen attityd, tycker Johan Sandström.

– När det är förhandlingsläge med Ikea så är det ångvält som gäller, det är så långt ifrån folkligt som det kan bli. De tycker att jag som ung designer ska vara så tacksam över smickret att få säljas på Ikea, och ta det som ersättning. Så jag grät inte så mycket när jag gick från Ikea.

Precis som när Affärsvärlden skrev om honom i december 2006 arbetar Johan Sandström både som egenföretagare och som heltidsanställd, som storkundsanvarig på ett medicinteknikbolag. Det kan bli lite väl mycket jobb ibland.

– För att jag ska kunna vara lojal med min arbetsgivare så kommer jag att förädla det jag redan tagit fram i stället för att ta fram flera nya produkter, det finns att göra för mig ändå. Så länge jag klarar det jag ska och når mina mål på mitt nio-till-fem-jobb så funkar det bra.

Men ytterligare en produkt har det ändå blivit under det senaste året. Johan Sandström har utvecklat D’glas, ett litet glasfat som ställs ovanpå exempelvis ett vinglas för att möjliggöra bufféätande och mingel samtidigt.

– Tanken med mingelfatet var främst att få in en nyhet i produktportföljen för att få uppmärksamhet kring det, men försäljningen går överraskande bra, säger Johan Sandström.

________________________________________________________

DÅ: 20 mars 2007. “nobbade Ericsson för smink”
Bara ett kvartal efter lanseringen av Easylooks, ett kit för en komplett makeup i några olika stilar, fanns produkten att köpa i 300 svenska butiker. Och på SAS flygplan. Det var när Caroline Bahrton, då just nyutexaminerad från KTH, fick ett jobberbjudande från Ericsson som hon bestämde sig för att skippa ingenjörskarriären och satsa på att bli egenföretagare i sminkbranschen i stället.

Efter att ha arbetat hårt med att hitta finansiering och utveckla produkten fick hon gratis draghjälp i sin marknadsföring. Många av de välbesökta mode- och skönhetsbloggarna skrev om den nya produkten.

NU: “Väldigt mycket blir inte som man tänkt sig”
I dag säljs makeup-kitet Easylooks i långt färre butiker än för ett år sedan. Ett medvetet val, enligt entreprenören Caroline Bahrton.

– De stora kedjorna går inte i linje med den selektiva distributionslinje som vi valt att ha.

Många tycker nog att det låter väldigt fint att sälja produkter på stora kedjor som H&M, Lindex och Kicks. Men nu är samarbetet med de butikerna avslutat för Easylooks del. Och det är bara bra, tycker Caroline Bahrton, som utvecklat konceptet och driver företaget Inspire Cosmetics.

– Lindex och Kicks är för stora för oss. Och Lindex kunder korresponderar inte med vår målgrupp. Det är lite samma sak med Kicks, och de ställer så mycket krav, som att man ska vara med i massa kampanjer och serva dem med massa grejer. Det blir både för dyrt och för jobbigt, säger hon.

I stället säljs Easylooks genom utvalda webbutiker, klädaffärer och parfymerier i Sverige Norge och Danmark, och snart även i Storbritannien. Ett samarbete med nystartade och hårdsatsande modekedjan Monki gick nyligen i lås och inleds inom kort. Spännande, tycker Caroline Bahrton, som lagt det mesta av sin tid under det senaste året på att hitta bra distribution av produkten.

– Det är väldigt mycket som inte blir som man tänkt sig när man driver eget. Ena dagen sitter man med en stor kedja och har nästan ett avtal klart, nästa dag får man nej på något som man trodde var i hamn. Det är högt och lågt hela tiden.

En annan stor förändring rör själva produkten. Inte minst har Caroline Bahrton tagit intryck av modebloggare som recenserat produten.

– Den produkt vi säljer i dag ser helt annorlunda ut. Den innehåller mer och den har bättre kvalitet.

Bland annat har ögonskuggan blivit silikonbaserad i stället för fettbaserad. Det ger ett mer hållbart resultat.

Förpackningen har bytts ut. Den förra tyckte kunderna såg ut som allt från en restaurangguide till en makeup-broschyr.

– Nu har vi utvecklat förpackningen, gjort den snyggare och mer transparent så man ser bättre vad man får.

Ett kit kostar 89 kronor och räcker till fyra makeuper. Tanken med Easylooks är att erbjuda ett smidigt alternativ för den som vill lägga en komplett makeup utan att för den skulle behöva köpa samtliga produkter i stora förpackningar. Eller för att citera Damernas Värld, där produkten nyligen listades som en av tidningens favoriter: “Easylooks är en smart liten uppfinning för dig som inte orkar traska runt med hela sminkväskan, men som enkelt vill kunna bättra på eller förändra makeupen under dagen.” Även andra modetidningar har skrivit positivt om produkten.