Trump och den stigande börsen

Donald Trump gick bland annat till val på att USA skulle dra sig tillbaka från sin roll som nav i den västliga världsordningen. En viktig del av detta var att USA skulle föra en utpräglat protektionistisk ekonomisk politik. Många – inklusive jag – trodde därför att ett val av Trump till president skulle leda till en rejäl börsnedgång.

I stället har börsen fortsatt sin uppgång. Marknaden har tagit fasta på att USA nu har en republikansk president och en republikansk majoritet i kongressens båda kamrar. Detta bäddar synbarligen för en politik med avregleringar och kraftiga skattesänkningar. Protektionismen och utrikespolitiken skulle förhoppningsvis modereras av republikanerna i kongressen och av kompetenta och stabila rådgivare.

Det har nu gått drygt fyra månader sedan Trump tillträdde. De politiska åtgärderna har varit relativt få. Vi har fått se ett borttagande av framför allt en rad miljöregleringar. Utträdet ur Parisavtalet är snarast en logisk konsekvens av detta. Vad som blivit tydligt under denna tid är att president Trump i Vita huset praktiserar ”management genom kaos”. Under Trump finns ingen tydlig befälsordning. Med sitt twittrande undergräver presidenten ofta uttalanden som gjorts av de egna medarbetarna. Ibland också uttalanden som han själv nyligen gjort. Genom egna åtgärder fördjupar presidenten också den kris för sin administration som skapats av den ryska inblandningen i den amerikanska valrörelsen.

Mängder med centrala politiska befattningar är fortfarande obesatta. På finansdepartementet och utrikesdepartementet är sålunda fortfarande ministrarna nästan ensamma på den politiskt ansvariga nivån. Däremot har presidenten och vissa av medarbetarna i Vita huset för personlig del börjat hyra in brottmålsadvokater. Erfarenheterna från Watergate visar hur viktigt det är att lawyer-up i tid.

Mitt i allt detta har börsuppgången fortsatt. Hur kan detta komma sig? Marknaden sägs ju avsky politisk osäkerhet. För det första måste man väga in att såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin under detta år har visat sig starkare än man tidigare trodde. Kaoset i Vita huset gör att marknaden har anledning att tona ned förväntningarna på positiva åtgärder. Det innebär emellertid också att administrationen knappast har ork att genomföra någon omfattande protektionistisk politik.

Kanske orkar man heller inte med någon sjukvårdsreform, eller någon stor skattereform. Ett stort infrastrukturpaket verkar också ligga i fjärran. Däremot kan man nog vara säker på att vi får en stor upprustningsvåg världen över, som kan vara tillräckligt stor för att ge makroekonomiska effekter. Det är också mycket svårt att tro att republikanerna inte kommer att sänka bolagsskatten och skattesatserna för de högsta inkomsttagarna. Inte som en del av en stor skattereform utan som i huvudsak isolerade och ofinansierade åtgärder. Detta ger i varje fall på kort sikt positiva börseffekter. Detta kan förstärkas av att också andra länder ser sig tvungna att sänka bolagsskatten när USA gör detta.

Vad som kan vara en rejäl fallgrop för börsen är dock att kongressen redan tidigt i höst måste ta ett nytt beslut om finansiering av de federala utgifterna. Om inte ett sådant beslut tas kan stora delar av den federala verksamheten stängas ner. Med nuvarande regler kräver ett nytt utgiftsbeslut medverkan från demokraternas sida. De kommer för sin del att vägra finansiera en budget som inkluderar anslag till Trumps mur mot Mexiko. Presidenten har signalerat att han tänker vägra att underteckna en sådan överenskommelse. Han har deklarerat att han ser fram emot ”a good shut down” i höst. Med tanke på styrkan i motsättningarna kan en sådan stängning vara länge. Realiseras ett sådant scenario kan det bli en naturlig slutpunkt för den nuvarande börsuppgången.

En riktig kris

Alla kriser kring Vita Huset har hittills varit av egen tillverkning. Hur en kaotisk och underbemannad administration kommer att hantera en utifrån kommande kris, är också något för marknadsaktörer att fundera över.