Turbulenta tider för CTT

Det här är givetvis oönskat”, kommenterade CTT Systems vd Torbjörn Johansson när han den 10 oktober skickade ut pressmeddelande med det dystra beskedet att bolagets antikondensationssystem inte längre ska vara standardutrustning i den amerikanska flygplansjätten Boeings Dreamliner 787.

Det är ett kännbart slag för CTT. Leveranserna står för närvarande för 15–20 procent av omsättningen, om man inkluderar eftermarknadsintäkter. Boeing har hittills producerat drygt 742 exemplar av planet och har nästan lika många beställningar kvar att leverera, men i merparten av dessa kommer alltså CTT:s system inte att finnas med.

Marknaden har knappast sett med blida ögon på den dystra nyheten – börskursen har fallit med 40 procent den senaste månaden. Men trots det är Torbjörn Johansson hoppfull.

– Jag tror att hela beslutet har blivit överdramatiserat. Vi kommer att fortsätta vara ett växande och lönsamt bolag.

***

CTT Systems grundades i början på 1990-talet av Christer Nordström, Tom White och Thomas Axelsson (CTT kommer från initialerna i deras förnamn) och noterades i slutet på 1990-talet på Stockholmsbörsen. CTT Systems utvecklar och säljer i huvudsak två produktgrupper, antikondensationssystem och luftfuktningssystem. Antikondensationssystemet Zonal Drying ska råda bot på kondensen som uppstår när passagerarnas utandningsluft möter den kalla insidan av flygplanskroppen. Kondensvatten riskerar dels att öka flygplansvikten och därmed bränsleförbrukningen, dels bidra till slitage och därmed ökade underhållningskostnader. CTT Systems system för luftfuktning i passagerarkabinen, cockpit och besättningens viloutrymmen befuktar den ovanligt torra luften i flygplanet och minskar dess negativa effekter, som trötthet, sömnsvårigheter och ökad förkylningsrisk för dem ombord.

Kunderna är passagerarflygplanstillverkare som Boeing och Airbus.

För CTT var 00-talet besvärligt och kännetecknades av låg försäljning, återkommande nyemissioner och ständiga minusresultat. Situationen är bättre i dag. Omsättningen har stigit stadigt och hamnade i fjol på 273 miljoner kronor. Personalstyrkan har vuxit från sex under 1990-talet till över hundra i dagsläget. 2013 visade CTT Systems vinst och de senaste åren har aktieägarna mottagit utdelningar samtidigt som aktiekursen har klättrat uppåt. Den främsta förklaringen till framgången kan spåras till 2005. Då beslutade Boeing att föra in antikondensationssystemet Zonal Drying som standardutrustning på det då nya och i flygbranschen så populära långdistansplanet 787 Dreamliner. I samma veva valdes också CTT:s luftfuktningssystem som standard till besättningens viloutrymmen samt som tillval till cockpit för samma flygplanstyp. Även om Boeings lansering av 787 drog ut på tiden – det första planet gick i kommersiell tjänst 2011, långt efter första deadline – så har modellen varit den enskilt viktigaste tillväxtfaktorn för CTT. Leveranser till flygplanstyper som Airbus 350 och 380 har också spelat roll, men inte alls i samma utsträckning.

Men nu har alltså Boeing bestämt sig för att plocka bort Zonal Drying som standardutrustning i de kommande 787-planen. Beslutet gäller från och med slutet på 2019.

Torbjörn Johansson berättar för Affärsvärlden att bolaget i somras fick kännedom om att Boeing utvärderade Zonal Drying-systemet, vilket ledde fram till deras beslut i oktober. Bakgrunden är att Boeing ska öka produktionen från 12 till 14 flygplan i månaden, de vill därför rationalisera tillverkningsprocessen genom att reducera antalet moment.

– De nya 787-planen har ett recirkulationssystem som Boeing nu anser ventilerar tillräckligt bra. Därför tycker de inte att vår teknik gör tillräckligt med nytta. Jag håller inte med om det, utan tror att flygplanen som inte har vårt system installerat fram­över kommer att få problem med kondensation. Men det vet vi först om några år. Vi ska leverera fram till slutet på 2019.

Behöver ni minska på personal?

– Nej, de som i dag jobbar med avfuktning behövs inom luftfuktningsdelen.

Det kunde alltså ha varit värre. Beslutet från Boeing berör inte CTT:s luftfuktare, som alltså är standardutrustning till besättningarnas viloutrymmen samt tillval till cockpit på Boeing 787. Dessa produkter har högre eftermarknadsintäkter (och marginaler) än antikondensationssystemen. Det innebär att Boeings besked inte påverkar lönsamheten för CTT lika mycket, enligt Torbjörn Johansson.

– Det är för oss ett oönskat men hanterbart beslut, som vi nu har lagt bakom oss. Det smärtar kanske för bolaget, men antikondensationssystemet är också vår minst viktiga del av 787-affären. Våra luftfuktare är mer lönsamma. På dessa har vi efter bara några år tjänat in lika mycket i eftermarknadsintäkter som vid den initiala försäljningen.

Risken är liten att Boeing framöver också väljer bort luftfuktarna från 787, säger han.

– Luftfuktarna är mycket populära bland flygbolagen och Boeing har uttryckt stort förtroende för oss som leverantörer av luftfuktningssystemen.

Torbjörn Johansson har i egenskap av vd varit en av förgrundsfigurerna bakom CTT Systems framgångar historiskt, men nu står han inför åtminstone två tuffa uppgifter. En fråga är hur Boeings beslut kommer att påverka försäljningen av antikondensationssystemet Zonal Drying till andra flygplansmodeller. Torbjörn Johansson säger att CTT siktar på att sälja in tekniken som tillvalsalternativ vid Boeings och Airbus produktion av de nya och uppdaterade flygplanstyperna för medeldistans: B737 Max och A320 Neo. Flygplanstillverkarna har vardera fått in runt 5 000 beställningar på dessa flygplansmodeller, men har i dagsläget bara levererat några hundra.

– Jag är övertygad om att vårt antikondensationssystem om ett par år kommer att finnas som tillval för flygbolagskunder som köper Neo och Max, säger Torbjörn Johansson.

På Affärsvärldens fråga om varför bolaget strävar efter att sälja in Zonal Drying som tillvalsalternativ och inte standardutrustning till Neo och Max, svarar Torbjörn Johansson:

– Det är en fördel för flygbolagen med tillval i stället för standard på dessa flygplan. Flygbolagen kan vid beställningen då bestämma ifall de vill ha produkterna, med utgångspunkt i deras operation. Medeldistansplan som Neo och Max används på olika sätt av flygbolagen, medan långdistansplanen har en mer likartad operation.

Men CTT:s marknadsföring hade rimligen underlättats om bolaget i sin argumentation hade kunnat säga att produkten är – och inte har varit – standardutrustning till 787-programmet. Lägg därtill att flygplanstillverkarna historiskt har uttryckt skepticism gentemot dessa antikondensationssystem, vilket CTT skriver i årsredovisningen för 2017. Det beror framför allt på att tillverkarna rent generellt inte vill komplicera utan hellre förenkla produktionen av flygplanen, för att minimera kostnader. Det finns också en annan dimension: CTT har data på nyttan med Zonal Drying System, men det kan vara svårt att påvisa exakta siffror eftersom flera parametrar måste tas i beaktande. Det kan handla om passagerarbeläggningen, hur mycket planet är i luften och var det står över natten. Det kan också vara knepigt att mäta mängden kondensationsvatten i flygplan som inte har tekniken. Så det är svårt att exakt fastställa hur mycket i bränsle- och underhållningskostnader som flygbolaget kan spara genom att installera produkten. Ytterligare en parameter är bränslepriset. Om det går upp vill flygbolagen dra ner på förbrukningen och då blir det viktigare att reducera kondensationen.

Det andra betydelsefulla uppdraget för Torbjörn Johansson och CTT är att öka försäljningen av luftfuktare till cockpit, passagerarkabin och besättningsutrymmen. Inom flygbranschen är tekniken ännu inte särskilt utbredd. Men intäktspotentialen är omfattande, eftersom ökande flygtrafik medför att uppskattningsvis 37 000 flygplan väntas byggas fram till 2037, enligt rapporten Boeings Global Market Forecast. Luftfuktarna har också kommit att bli en allt viktigare del av CTT:s verksamhet. Årets tredje kvartal är ett bra exempel. Vid presentationen av q3-rapporten i slutet på oktober kunde bolaget redovisa den vassaste prestationen hittills under ett kvartal – omsättning och rörelseresultat steg med 33 respektive 73 procent. Det berodde främst på växande eftermarknadsintäkter.

Flygbolagen som har dessa produkter installerade måste löpande byta ut fuktdynorna, vilket innebär att eftermarknadsintäkterna ökar i takt med att fler luftfuktare levereras till marknaden. För CTT:s luftfuktning är den bärande intäktskällan alltjämt Boeing 787-programmet. Nu arbetar bolaget för att nå höga försäljningsvolymer på Boeings kommande långdistansplan 777X och Airbus senaste långdistansmodell A350, som introducerades för ett antal år sedan men som först nu ser ut att komma upp i en högre produktionstakt. Trots förlusten av Zonal Drying-leveranserna till Boeing 787-planen ser Torbjörn Johansson med tillförsikt på framtiden, särskilt mot bakgrund av den stigande försäljningen av luftfuktare.

– Våra intäkter från luftfuktare ökar och målet är att vi inte ska minska omsättningen 2020, även efter att vi slutar leverera Zonal Drying till B787.

Ett Emirates Boeing 787 Dreamliner-plan.

CTT Systems trotjänare

Omsättning: 80,9 miljoner kronor q3/2018 (61).

Rörelseresultat: 27,1 miljoner kronor q3/2018 (15,7).

Börskurs: 130 kronor (2018-11-07).

Börsvärde: 1,5 miljarder kronor.

Största ägare: Tomas Torlöf (tillika styrelseordförande) genom Trulscom Förvaltning, B/E Aerospace, Swedbank Robur.

Torbjörn Johansson föddes 1958 i Nyköping, pluggade till civilingenjör vid Linköpings tekniska högskola och började på 80-talet arbeta på försvarskoncernen Saab med utveckling av stridsflygplanet Jas 39 Gripen. Sedan blev det några år på ledande befattningar inom tysk flygplansindustri innan han 1996 anställdes först som teknisk chef och därefter som vd på CTT Systems, med huvudkontor och produktion i hemstaden Nyköping.