Två kallbad på raken?

Grundtipset bland de flesta ekonomiska prognosmakarna inför nästa år är att svensk ekonomi får bättre fart på hjulen. Förhoppningen är att svensk ekonomi ska kunna rida på en internationell konjunkturuppgång. Den senaste veckans amerikanska statistikskörd har tyvärr försämrat oddsen för en sådan positiv utveckling.

Tidiga indikatorer som inköpschefsindex för industri och tjänstesektor talar tvärtom för en vändning nedåt igen, bara ett och halvt år efter den senaste konjunktursvackan.

Att förtroendeindikatorerna fortsätter att falla gör det svårt att se någon omedelbar vändning uppåt för amerikansk industri. Pessimister investerar inte och fortfarande ligger kapacitetsutnyttjandet så lågt att man får gå tillbaka till krisåren i början av 1980-talet för att finna motsvarande nivåer. Därmed tycks det som om man inte kan räkna med någon vidare dragkraft från industriinvesteringarna. Annars var den gängse synen att just investeringarna skulle överta konsumtionens roll som draglok för ekonomin under det här året.

Lägg till en övervärderad dollar, fallande vinster och försiktiga företagsledningar i kölvattnet på redovisningsskandalerna och det är relativt lätt att sätta krisstämpel på amerikansk industri.

Börsen är också ett orosmoln. Bara under det här året har de amerikanska börserna fallit med i genomsnitt cirka 25 procent. Argumenten om att den som steg in på börsen i mitten av 1990-talet fortfarande har gjort sig en rejäl hacka och därför kan bibehålla en hög konsumtionsnivå ekar allt tommare. Har konsumenterna verkligen väntat med att konsumera sina vinster tills börserna föll? Stigande oljepriser gräver också djupa hål i plånböckerna hos amerikanska konsumenter.

Ljuspunkterna

Låter det svart? Det finns ljuspunkter också. Företagen fyller på sina lager efter förra årets kraftiga lagernedskärningar och de amerikanska hushållen fortsätter, trots börsfall och stigande oljepriser, att hålla recessionen stången. Förra veckans glädjande arbetslöshetssiffror (exklusive industrin) talar för att den höga konsumtionstakten håller i sig. Arbetslösheten föll från 5,9 procent i juli till 5,7 procent i augusti. Låt vara att större delen av uppgången kan hänföras till tillfälligt anställda och anställda i offentlig sektor.

Konsumtionen är till en allt större del driven av låga räntekostnader i stället för stigande inkomster. Också husköpen ligger på rekordnivåer nu när räntorna är låga och försäljningen av nya personbilar drivs på av nollräntelån. Inget av det här är speciellt hållbart på lite sikt.

Trots allt så kommer tillväxten i USA att under den närmaste framtiden kunna uppvisa positiva tillväxttal. Men med dagens drivkrafter känns inte utvecklingen som särkilt uthållig. Tvärtom tyder det mesta just nu på att konjunkturen i USA går mot ett andra isbad.