Tvärstopp för Sverige

Den globala konjunkturnedgången och finanskrisen får stora effekter på den reala ekonomin i Sverige. BNP sjunker med närmare 1 procent 2009 och konjunkturnedgången fortsätter 2010. Regeringen förutses föreslå ytterligare finanspolitiska åtgärder och Riksbanken sänker reporäntan till 1,00 procent.

Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i den konjunkturprognos som publicerades på fredagen.

Trots den expansiva ekonomiska politiken bottnar konjunkturen först i slutet av 2010. Arbetslösheten ökar kraftigt under de kommande två åren och antalet sysselsatta minskar med cirka 135.000 personer.

BNP väntas öka med 0,8 procent 2008, krympa med 0,9 procent 2009 och öka med 1,9 procent 2010.

I augustiprognosen såg KI en BNP-tillväxt på 1,7 procent i år, 1,4 procent 2009 och 3,3 procent 2010. Vid en prognosuppdatering den 29 oktober skrevs dessa siffror ned till en BNP-tillväxt på 1,2 procent i år, -0,1 procent 2009 och +2,2 procent 2010.

KI konstaterar att den globala lågkonjunkturen och finanskrisen får stora effekter på den reala ekonomin i Sverige 2009; exporten minskar, konsumtionen nästintill stagnerar, investeringarna sjunker, arbetsmarknaden försvagas och BNP bedöms fortsätta att falla det första kvartalet 2009.

Till följd av bland annat en expansiv ekonomisk politik blir BNP-tillväxten åter positiv under det andra halvåret 2009, men tillväxten förblir mycket svag. Sammantaget minskar BNP med 0,9 procent helåret 2009. En något starkare internationell BNP-tillväxt och stora stimulanser från både penning- och finanspolitiken bidrar till att BNP-tillväxten i Sverige stiger till 1,9 procent 2010.

Antal varsel om uppsägning har ökat dramatiskt, samtidigt som antalet nyanmälda lediga platser fortsatt att minska och företagens anställningsplaner justerats ner.

Företagen minskar sysselsättningen med närmare 3 procent 2009 i syfte att anpassa antalet anställda till den svagare efterfrågan. Samtidigt stagnerar sysselsättningen i den offentliga sektorn, varför den totala sysselsättningen minskar med cirka 2 procent 2009. År 2010 fortsätter sysselsättningen falla med drygt 1 procent. Antalet sysselsatta personer blir därmed cirka 135.000 färre jämfört med 2008. Arbetslösheten fortsätter att stiga och blir 9 procent 2010.

Riksbanken har sedan oktober sänkt reporäntan i snabb takt med totalt 2,75 procentenheter till 2,00 procent. De mycket dystra konjunkturutsikterna och den snabbt fallande inflationstakten gör att Riksbanken fortsätter att sänka reporäntan ner till 1,00 procent våren 2009. Den expansiva penningpolitiken får störst genomslag på inflationen bortom 2010 och inflationen blir därför påtagligt lägre än inflationsmålet 2009 och 2010. Mätt med Riksbankens operativa inflationsmått, KPI med fast ränta (KPIF), minskar inflationen från 2,7 procent 2008 till 0,7 procent 2010. Till följd av bland annat räntesänkningar uppgår KPI-inflationen 2009 till endast -0,2 procent. Därefter stiger KPI-inflationen till 0,4 procent 2010.

De offentliga finanserna är starka, samtidigt faller resursutnyttjandet snabbt 2009 och 2010. Därför bedömer KI att ytterligare expansiva åtgärder kommer att sättas in för att dämpa den snabba konjunkturnedgången.

KI:s prognos utgår från att riksdagen kommer att besluta om nya ofinansierade inkomstminskningar och utgiftsökningar på cirka 7 miljarder kronor för 2009 samt ytterligare cirka 50 miljarder kronor för 2010. Den tillkommande expansiva finanspolitiken 2009 och 2010 uppskattas medföra att BNP blir cirka 1,5 procent högre och sysselsättningen cirka 1,0 procent högre 2010 än vad som hade blivit fallet vid den hittills beslutade och aviserade finanspolitiken.

Överskottsmålet underskrids 2010. Det konjunkturjusterade sparandet behöver därför förstärkas åren närmast efter 2010 för att undvika ett fortsatt underskridande av överskottsmålet, skriver KI.