Uppköpsfesten är nära

En rad traditionella mått indikerar att många börsbolag är undervärderade. Konsekvenserna av det resonemanget är att kurserna på sikt ska uppåt igen. Och då, om inte förr, lär uppköpen komma som ett brev på posten. Här är några argument som kan locka fram köparna:

* Direktavkastningen. Med en bankränta på 1-2 procent är “säkra” företag som avkastar 5-6 eller 10 procent attraktiva. Räkna bort banker, där nyemissioner kan sänka kursen, och nedskrivningsutsatta fastighetsbolag, och du får en lista på något tiotal bolag som är något att hålla i handen.

* Aktiekursen i förhållande till bolagens substansvärde. Här visar både USA-börsen och svenska siffror, i diagrammet här intill framräknade av finansanalytikern Peter Malmqvist, att värderingen aldrig har varit lägre. För vissa bolag, som har stor goodwill som kan behöva skrivas ned, kan värdet vara missvisande, men för börsen som helhet är det en bra måttstock.

* Vinsterna i förhållande till börsvärdena. Den metoden har Peter Malmqvist utvecklat med vad han kallar en uthållig vinstnivå, där p/e-talet baseras på genomsnittliga vinster under de senaste åtta åren. Syftet är förstås att jämna ut både svackor och toppar. Just nu signalerar det här måttet att Stockholmsbörsen är nere på värderingar som är lägre än både 1992 och 2002, de två senaste djupa konjunkturbottnarna.

Även om svenska riskkapitalbolag ligger lågt när det gäller att samla in kapital så finns det utländska fonder som siktar offensivt. Bland internationella fonder märks Atlas Venture, Essex Woodlands, Hg Capital, Matrix och Sofinnova. Dessa har under de senaste månaderna samlat in mångmiljardbelopp att satsa i läkemedels-, forsknings- och it-bolag. I USA räknar en riskkapitalförening visserligen med att kapitalinsamlingen minskade rejält under fjolårets sista kvartal, men fortfarande är 43 fonder lovade investeringar på 30 miljarder kronor. Här hemma har Nordic Capital fått löfte om 25 miljarder kronor från institutionella ägare. Och AP-fonderna har ungefär samma andel av kapitalet som tidigare avsatt för riskkapitalfonder.

– Vi har ju bestämt oss för att världen inte ska gå under. Så vi tror på aktier. När utköpen börjar komma så är det ett tecken på att börsen börjar kvickna till, men jag tror fortfarande att väldigt många sitter och väntar. Ingen har bråttom, säger Erling Gustafsson, vd vid Sjätte AP-fonden.

Utköpsfonder, som tidigare kunnat låna 70 procent i samband med bud, får nu, enligt branschkällor, räkna med att kunna låna till maximalt 50 procent av insatsen. Och att låna till stora utköp, som att köpa stora, anrika svenska verkstadsbolag, sägs vara nära nog omöjligt.

– Det innebär för stora risker för bankerna. Men att få lån till små och medelstora bolag låter sig nog göras, säger en person i riskkapitalbranschen.

Ägarbolag som Traction, som köper och förvaltar företag, köpte i förra veckan tillbaka egna aktier, men ser också goda möjligheter att fynda på börsen:

– Börsen är lågt värderad och vi har köpt aktier i börsbolag under senare tid, men det betyder inte att det inte kan bli billigare, säger Petter Stillström, vd vid Traction.

Sammantaget är de framtida förväntningar som finns på börsbolagen extremt låga och värderingarna motiverar definitivt utköp från börsen. Troliga köpare är industriella uppvaktare eller storägare – ofta familjer. Att några utköp av dignitet ännu inte har synts till beror förstås på att konjunkturosäkerheten är extremt stor. Men Peter Malmqvist tror på en vändning. Åtminstone på sikt:

– För varje dag som går och vi inte drabbas av några nya amerikanska bankkatastrofer, är min bedömning att konjunkturläget stabiliseras. När detta väl tränger in i börsbolagens styrelserum, kommer vi att se en våg av uppköp. Ofta måste ett eller två större bolag visa de andra vägen, så följer massor efter. Bolagsledningar är som placerare, de vill agera i flock, följa John. Jag tror också att de flesta ledningar känner att de vill klara av bolagsstämmosäsongen innan de drar ut på förvärvarstråt. Om inget nytt Lehman Brothers inträffar, borde hösten kunna bli ganska het, vad gäller förvärv, säger han.

Men det behövs en starkare börs för att utköpen ska komma i gång. Dessutom krävs det säljare. När Wallenbergarnas EQT före jul lade ner försöken att köpa Q-Med berodde det på att flera fonder uppfattade budet som ett skambud. Bättre gick det för Vodafone som i dagarna slutför sitt köp av noterade Wayfinder. Med en premie på över 250 procent kunde ingen tacka nej.