USA lyfter Asien

De västerländska ansiktena är få i hotell Peninsulas magnifika lobby i Hongkongs affärsdistrikt. Hade det inte varit för tillresta utlandskineser och direktörer från Peking och Shanghai skulle det ha varit än besvärligare för hotellnäringen i den före detta kronkolonin, där reorna avlöst varandra med än större frenesi än vanligt denna vinter. Även i andra delar av Asien, som Thailand och Malaysia, är det gott om kapacitet och ont om kunder. Åtskilliga av Bangkoks kontorsskyskrapor stått tomma i fem år.

Asienkrisen skakade världen hösten 1998. Sedan dess har näringslivet i regionen varit i en utdragen konsoliderings- och renoveringsfas. Börserna har ännu inte helt hämtat sig efter den chocken, som följde på en decennielång boom.

Under 2000 och 2001 följde sedan flera motgångar, då USA-konjunkturen mattades och den globala IT-sektorn gick ner för räkning. Asien har drabbats väsentligt hårdare av den amerikanska dämpningen än Europa.

USA:s import

En oväntat stor del av nedgången i USA har tagit sig uttryck i minskad import. Under december föll varuimporten till USA med 3 procent. Skälet till att USA:s minskade aptit på importvaror drabbat Asien så hårt är att regionen till stor del lever på export just till Nordamerika. Dessutom lider de asiatiska marknaderna svårt av nedgången i IT-branschen. I Taiwan, som har världens största koncentration av underleverantörer till IT-sektorn, krympte BNP under tredje kvartalet i fjol med 3 procent på årsbasis.

Även utvecklingen i Kina ger anledning till viss oro. Statsledningen i Peking redovisar förvisso år efter år siffror som ger en betryggande positiv bild vad gäller tillväxten i jättenationen. BNP-talen hamnar i regel nära det årliga målet om 7 procents årlig tillväxt.

Men studier som gjorts på senare år baserade på energiförbrukningen, som inte är lika lätt att manipulera jämfört med annan statistik, tyder snarare på BNP-tal kring 3 procent per år. Det är i så fall alldeles för lågt för att kunna absorbera all den överflödiga arbetskraft som lär komma att frigöras i de vanskötta statliga företagen.

Bilden är dock inte enbart mörk. Till exempel har Sydkorea haft en starkare utveckling än grannländerna, mycket tack vare att näringslivet är mer väldiversifierat. Landets halvledarfabrikanter går dåligt men de koreanska företagen tillverkar också bilar, fartyg och andra mer traditionella produkter.

På senare år har Asien också minskat sitt beroende av export till fjärran marknader. De asiatiska länderna har numera ett större totalt handelsutbyte med varandra än med andra kontinenter.

Gynnas av USA

Än viktigare om man ser framåt är förstås att regionens nära koppling till USA gör att man kan få ett ganska rejält uppsving när nu den amerikanska konjunkturen vänder uppåt igen. Alla de tongivande asiatiska börserna utom en har fått en stark start på året. Undantaget är Hongkong, som lider av valutakopplingen till den starka USA-dollarn. Seoul, Bangkok, Manila och Jakarta har klättrat med närmare 20 procent räknat i dollar sedan årsskiftet.

Det finns också andra faktorer som kan driva Asienbörserna högre. En är kapitalflödena. Placerarna i västvärlden har skytt asiatiska aktier under de senaste åren, och detta på goda grunder med tanke på hur illa genomlysta börserna i regionen är. Börsraset i sig under de senaste två åren har förstås gjort oviljan mot att ta svårkalkylerade risker än större. Det kan ändra sig i och med att allt fler placerare anser att det värsta nu är över på de internationella börserna.