Utmanad marknadsledare

Danska Matas är en kassako som möter tuffare konkurrens. Kursraset framstår dock som överdrivet. Ta rygg på insynspersonerna som köpt.

KÖP. Investerarna har för tillfälligt inte mycket till övers för tråkiga bolag som inte kan dra nytta av det cykliska uppsvinget. Och är bolaget dessutom verksamt inom den e-handelshotade och mycket ifrågasatta detaljhandeln är peststämpeln nära. Ett bolag som faller in i denna kategori är danska ­Matas, vars aktie sedan våren 2015 rasat med hela 40 procent till nuvarande 99 kronor.

Bolaget grundades 1949 och sattes på börsen 2013 av private equity-bolaget CVC Partners för 115 kronor per aktie. Via kedjan Matas med knappt 300 butiker samt e-handel säljs huvudsakligen smink och andra skönhetsprodukter. Bland övriga produkter märks vitaminer, receptfria läkemedel och rengöringsprodukter för hemmet. Sedan 2013 drivs även kedjan Style Box med ett fåtal butiker. Där säljs riktiga premiumvarumärken som är mer selektiva med sin distribution.

Matas starka marknadsposition kan illustreras på flera sätt. I Danmark är varumärkeskännedomen 98 procent. Kundklubben Club Matas har 1,7 miljoner medlemmar och över 70 procent av danska kvinnor mellan 18 och 65 år är medlemmar. Hemsidan har 1,4 miljoner besökare per månad. Det här avspeglas i en rörelsemarginal kring 15 procent och mycket starka kassaflöden. På så vis påminner Matas om svenska detaljhandlare som H&M och Clas Ohlson.

Precis som den svenska duon har Matas fått erfara att har man ett lågt pris, så kan det dyka upp konkurrenter med lägre pris. I Matas fall är det konkurrenten Normal som sedan några år bedrivit en aggressiv butiks­expansion med produkter i massmarknadssegmentet. Normal parallellimporterar produkter från andra EU-länder, vilket gör att bolaget kan hålla lägre priser. Vid sidan av Normal möter Matas ökad konkurrens från den växande e-handeln. Bolagets egna e-handel står för bara omkring 2 procent av omsättningen, men den växer med omkring 25 procent per år.

Efter kursfallet handlas Matas med en fri kassaflödes-yield på cirka 9 procent. Bolagets utdelningspolicy påminner om Swedish Matchs, där kapital som inte behövs i verksamheten skiftas ut som utdelning eller återköp. För Matas innebär det en direktavkastning kring 6 procent och återköp för resterande cirka 3 procent. Den pressade värderingen innebär att aktien är prissatt för fallande vinster framöver.

Ett tapp för försäljningen i jämförbara butiker förrförra kvartalet fick aktien på fall ordentligt, men senaste kvartalet visade åter på tillväxt i jämförbara butiker, +1,3 procent. Såväl bolagets vd som finanschef passade dessutom på att öka när aktien föll under hundralappen. Vd Terje List äger nu aktier för omkring 10 miljoner danska kronor. Matas har dessutom en stark huvudägare i Lego-familjens investmentbolag Kirkbi Invest.

Matas tillväxtutsikter är inte på något sätt fantastiska, men helt hopplöst är det heller inte. Den underliggande marknaden växer med låga ensiffriga procenttal. Matas Style Box-koncept utvecklas väl och har potential för butiksexpansion. I fjol öppnade ett apotek, som ägs av tredje part, i en Matas-butik, vilket bidrar till att driva trafik. På sikt kan fler sådana samarbeten, eller en möjlig avreglering av den danska apoteksmarknaden, gynna Matas. Under 2016 lanserades också ett uppdaterat butikskoncept som väntas rullas ut successivt. Lägg därtill den snabbväxande e-handeln.

Risken i Matas är att den tuffa konkurrensen får bolagets goda lönsamhet att snabbt erodera. Vill det sig riktigt illa kan då nettoskulden på 2,5 gånger ebitda-resultatet till slut bli ett problem.

Sammantaget är Matas en svårknäckt nöt. Å ena sidan finns risken att bolaget är en så kallad value trap, där den pressade värderingen visar sig vara en chimär. Å andra sidan kan bolaget vara ett undervärderat kvalitetsbolag, där bara en stabilisering räcker för att aktien ska värderas upp med 20–30 procent. På en billig börs hade vi nog avvaktat med Matas, men relativt en ganska dyr börs lutar det åt att aktien är värd en chans. Kursnedgången förefaller överdriven. I vårt ettåriga perspektiv tar vi sikte på 120 kronor.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.