Vad är det för fel på väljarna?

Folk dröjde ibland vid det gamla. Då behövdes en Alva Myrdal, Jacques Delors eller Bengt Westerberg för att främja tomatätande, en gemensam valuta eller pappamånader. Att sätta sig på tvären var att sätta sig upp mot själva Historien.
2 juni 2015 21:00

Det fina med demokratin, för den som betraktade den uppifrån, var att den var så stabil att trampa omkring på. Folk var pålitliga och auktoritetstroende. De röstade som de skulle, nästan alltid. När man väl hade smitt sina partiränker och fått en riksdagsplats, var chanserna goda att sitta på livstid.

Om ni har varit på resa, noterar att jag använder imperfekt och tror att ni har missat en statskupp, kan jag dementera den saken. Demokratin är ännu i bruk. Men den är inte vad den var. Särskilt inte för de styrande.

Prenumerera

Detta innehåll kan läsas av dig som är prenumerant.

Har du redan ett konto? Logga in för att läsa vidare.

Dator, läsplatta och mobiltelefon.

Premium

  • Dagsfärska analyser och artiklar via nyhetsbrev
  • Magasinet digitalt eller hem i brevlådan
  • Över 500 aktieanalyser per år
  • Unika investeringsverktyg och portföljer
  • Färre annonser och en bättre läsarupplevelse
  • Och mycket mer
479 kr  / per månad

Vill du se fler alternativ? Läs mer här

Annons från Carnegie Fonder
Annons från VECKANS FÖRETAG