Valfebern har drabbat Borg

”Vi är väldigt glada över att vi inte lockades med av Svenskt Näringslivs tal om överbeskattning. Jag hör inget nu om underbeskattning.”

Statssekreterare Ingemar Hansson skiner som en sol efter det att finansminister Anders Borg tagit till det oortodoxa greppet att presentera budgeten lagom till tv:s nyhetssändningar på söndagskvällen. Dagen innan riksdagen fick budgetförslaget för nästa år. Tack vare uppbyggnaden av ett stort överskott har Sverige ett mycket bättre utgångsläge än andra. Det skulle vi inte ha haft om Stefan Fölster och Urban Bäckström på Svenskt Näringsliv fått bestämma. Då skulle skatterna ha sänkts och överskottet försvunnit.

Ingemar Hansson är finansdepartementets Sir Humphrey. Han har varit med väldigt länge som hög tjänsteman i departementet. Ända sedan den stora skatteomläggningens dagar under Kjell-Olof Feldt. Efter sina år med Anne Wibble, när ekonomin rasade under regeringen Bildts tid, vet Hansson också hur man manipulerar med siffrorna för att kunna presentera något som ser ut som en bra budget fast det inte är det.

Så är det naturligtvis inte den här gången, försäkrar han. Det betyder att en borgerlig regering för en gångs skull haft tur. I våras fanns inget utrymme för reformer alls. Men plötsligt vände det och nya utgifter på 32 miljarder kan, som av en händelse, presenteras för valåret 2010.

Mer än vad någon väntade sig eller ens tyckte var nödvändigt. Krisbudgeten blev en valbudget. Finansminister Anders Borg (M) duckar när han får frågan om budgeten skulle ha sett ut så här om det inte varit val. Det ärliga svaret är att det skulle den inte.

I finansplanen skriver Borg själv ett ”något stabilare” ekonomiskt läge än i våras och ”mer balanserad riskbild” i budgeten. Risken för ett bakslag finns alltså fortfarande. Med en stigande arbetslöshet och fler socialbidragstagare kan underskotten mycket väl bli mycket större än vad regeringen förutspår. Vägen tillbaka till balans i de offentliga finanserna kan bli väldigt lång.

När valfebern sl år till tar regeringen ändå chansen med fortsatta skattesänkningar och ökade statsbidrag till kommunerna. Mycket talar för att ännu mer kommer i vårbudgeten nästa år.

För övrigt är det obegripligt att inget händer med polisen. Alliansen har uppenbarligen bestämt sig för att stöpa om Myndighetssverige före valet. Just nu pågår exempelvis ett intensivt arbete för att skapa ett gigantiskt trafikverk när Väg-, Ban- samt delar av Sjöfarts- och Luftfartsverken slås ihop. Det ska vara klart till 1 april nästa år, vilket inte är något skämt. Tidigare har länsarbetsnämnderna, de lokala försäkringskassorna, åklagarna med flera samlats under ett tak. Syftet har varit att öka effektiviteten och åstadkomma en mer likvärdig verksamhet över landet.

Men för polisen händer ingenting. Länspolismyndigheterna är sina egna stuprör runt om i landet. Tips från det ena länet följs inte upp i det andra med tragiska följder som mordet på flickan Engla. Tips till rikskriminalen undanhålls Stockholmspolisen som ser ut som Kling och Klang när helikopterrånarna kommer.

Det är dags för regeringen att lägga partimotsättningarna åt sidan. Det kostar för mycket att ha en ineffektiv och amatörmässig polis. Det är inte den påstådda lokala förankringen värd. Argumentet har spelat ut sin roll. Om det är så viktigt att hålla fast vid någon sorts lokal polis ska man göra det på allvar. Den enhetliga rikspolisen för hela landet som utplånar länsgränserna kan i så fall kompletteras med kommunal ordningspolis för enklare vardagsbrott.