Valfri el gynnar alla köpare

Hjälp konkurrensen eller vänta på dess effekter – vilkendera så gynnas du av den nya fria marknaden för hushållsel.

Avregleringen av elmarknaden har hittills inte berört vanliga hushåll särskilt mycket. Men riksdagens beslut för två veckor sedan att från den 1 juli införa ett högsta pris, 2.500 kronor, på de mer avancerade elmätare som behövs för att kunna byta elleverantör har plötsligt skapat konkurrens om Sveriges fyra miljoner hushåll.

Att byta elleverantör är främst aktuellt för den som bor i villa med elvärme. Då är förbrukningen uppåt 25.000 kWh per år, vilket ger en totalkostnad mellan 13.000 och 20.000 kronor per år.

Flera aktörer har redan agerat för att hjälpa hushållen att sänka sina elkostnader. Villaägarnas Riksförbund har dragit igång ett projekt där man gemensamt köper in elmätare och förhandlar med olika elleverantörer för att pressa fram bästa möjliga pris. Telge Energi i Södertälje var först i landet med att försöka locka kunderna att bjuda på elmätaren om kunden förband sig att köpa el till fast pris från dem. Snart kommer nya erbjudanden att hagla över elkonsumenterna.

Fast eller rörlig

I framtiden kommer alla att tvingas välja mellan fast eller rörligt elpris, ungefär som vi idag väljer mellan fast eller rörlig ränta på bostadslån. Fördelen med rörligt elpris är att man kan få lägre energikostnad om priset på elenergi faller, fördelen med ett fast kontrakt är precis som med ett bundet lån att man i förväg vet hur stor kostnaden blir.

Möjligheten till besparingar är dock inte så stora som när det gäller att välja rätt bolån. Det beror på att det bara är ungefär en tredjedel av elräkningen som beror på kostnaden för elenergin – resten är skatt och nätavgifter. Den som har elvärme, använder 20.000 kWh per år och kan sänka sitt elpris med 5 öre per kWh inklusive moms tjänar 1.000 kronor per år. Det är alltså inte några jättesummor det handlar om.

För en svensk villaägare med elvärme är totalpriset i genomsnitt 67 öre per kWh, enligt Nutek. Skatten, elskatt och moms, är densamma i hela landet, ungefär 22 öre. Kostnader för elenergin varierar en hel del, från under 20 öre till drygt 40 öre, med ett snitt kring 25 öre. Ännu större är spridningen för nättarifferna, från åtta öre som lägst till 32 öre, med ett snitt kring 20 öre.

Men det är alltså bara när det gäller elenergin som konkurrensen har släppts fri. Man måste fortfarande vara ansluten till sitt nuvarande nätföretag och betala deras nätavgifter (dock kan man anmäla höga nätavgifter till den nya Nätmyndigheten för granskning).

Att hitta hur mycket dessa tre delar, det vill säga skatten, elkostnaden och nättariffen, står för av den egna elräkningen är dock ofta svårt. Kostnaderna klumpas ihop vilket gör det svårt för kunden att avgöra hur stor förtjänst ett eventuellt byte av leverantör skulle kunna ge (men konkurrensen kommer nog att förbättra även informationen på elräkningarna).

Två möjliga attityder finns till den fria elmarknaden: antingen jagar man lägsta pris, eller också väntar man lugnt på att konkurrensen jämnar ut prisskillnaderna. Troligen kommer konkurrensen om några år att jämna ut elpriserna så mycket att vinsten med att byta leverantör minskar. Men för att konkurrensen skall jämna ut priserna måste först tillräckligt många villaägare ta reda på om de betalar för mycket och om så är fallet byta leverantör.

Om du idag betalar mer än genomsnittet, 25 öre per kWh före skatt, har du två alterntiv. Antingen agera snabbt direkt och byta till en leverantör som erbjuder lägre pris. Med det konkurrenstryck du då skapar så hjälper du både dig själv och dina grannar att få lägre energikostnad (en varning dock för att idag binda elpriset, eftersom konkurrensen troligen snart tvingar fram ännu bättre erbjudanden).

Eller också struntar du i problemet, i tron att tillräckligt många andra kommer att byta leverantör. Troligen kommer du ändå att få lägre elpris eftersom leverantörerna är tvungna att sänka priset för alla kunder av samma typ, inte bara de som klagar.

Övriga artiklar om fri el

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.