Var fjärde ledamot nobbar pilotskolan

– Styrelseledamöter som inte äger aktier i bolaget skickar fel signaler, säger Sven Hagströmer ägare och styrelseproffs med hela åtta styrelseuppdrag.

Han får medhåll från i stort sett alla ägarkategorier, både institutioner och privata storägare på börsen.

– Det är bra att man har sin egen plånbok där man har sin mun, intresset ska sammanfalla med aktieägarnas, säger Tomas Nicolin, vd på Tredje AP-fonden som har med önskemålet om ett ägarengagemang från styrelsens sida i sin ägarpolicy.

– Vi vill att styrelseledamöterna ska äga aktier i bolaget, säger Marianne Nilsson, ägaransvarig på Sveriges största fondförvaltare Robur.

Principen att ledning och styrelse ska ha ett ekonomiskt engagemang i de bolag de har uppdrag för kallas pilotskolan, och har blivit allt mer accepterad sedan framväxten i början av 90-talet. Ledamöterna ska inte bara äga aktier, utan också i en omfattning som är relevant för privatekonomin.
Men efterlevnaden är i många bolag dålig, visar Affärsvärldens genomgång.

I 428 fall, eller 25,7 procent av de granskade styrelseuppdragen, ägde inte en enda ledamot aktier i sina bolag.

Hur mycket ska då en styrelseledamot äga för att det ska räknas som tillräckligt?

– Är insatsen alltför liten blir det mer av en symbolhandling vilket i och för sig är bättre än inget men tjänar inte syftet. Man ska visa att man tror på bolaget och riskera något med sitt ägande, säger Tomas Nicolin.

När analysföretaget Nordic Investor Services gjorde en utvärdering av styrelser förra året ingick styrelsens ägande och då satte man ribban på 300 000 kronor för att det skulle anses vara relevant.

– Det är svårt att sätta några absoluta gränser men en ledamot bör i alla fall ha så mycket aktier att man tittar på aktiekursen en gång om dagen, säger Carl Rosén, vd för och grundare av Nordic Investor Services.

Med tanke på att snittinkomsten är 2,2 miljoner kronor, saknas det knappast resurser.

I listan på förra sidan har vi dragit gränsen vid 200 000 kronor. Men det är inte många som klarar det nålsögat.

I den undersökta gruppen på 1 289 personer ägde 44 procent aktier i bolaget för mindre än 200 000 kronor.

Av de 260 bolagen som ingår i granskningen är det bara 15 bolag där alla ledamöter äger aktier för 200 000 kronor eller mer.

Slående är att det är många bolag med en stor och aktiv ägare som Heba, Skanditek, och Ljungberggruppen. Det talar för att just interna förväntningar och traditioner i en styrelse spelar en stor roll.

Längst ned på listan finns flera storbolag som Telia Sonera, TV4 och Skanska.
Precis som andelen aktieägande varierar också tradition och förväntningar mellan styrelserna. I en del finns en klar förväntan på ledamöter att de också tar ett ekonomiskt engagemang i bolaget efter förmåga. I andra verkar det räcka med att huvudägaren har ett ägande.

Kritikerna menar att det inte spelar någon roll på vilka meriter eller premisser man sitter i styrelsen, uppdraget är personligt och därmed ska man också äga aktier i bolaget. I det här fallet sticker Stenbecksfären ut en aning där tjänstemän i sfären sitter i flera styrelser utan att äga en enda aktie själva.

De största piloterna i styrelserna är förstås huvudägare och grundare med H&M:s Stefan Persson, Fredrik Lundberg och Gustaf Douglas i toppen.
Men det finns också en rad tjänstemän som satsat stora belopp i bolagen.

Här toppar Ericssons vd Carl-Henric Svanberg med nästan 400 miljoner kronor i Ericsson-aktier. Han äger också aktier för 370 miljoner i Assa och för 45 miljoner i Hexagon där han sitter i styrelsen.
Electrolux avgående ordförande Rune Andersson har 160 miljoner av sina egna pengar i vitvarujätten och Jonas Wahlström i Drott lika mycket. Även de båda Wallenbergkusinerna Jacob och Marcus har betydande privata poster i de bolag där de sitter i styrelsen. Marcus Wallenberg har aktier för 123 miljoner i fyra företag där han sitter med kring styrelsebordet.