Var hamnar Posten?

Efter det svaga halvårsbokslutet, med en underligganderesultatförsämring på drygt 200 miljoner kronor, är detuppenbart att Posten står inför fortsatta omprövningar. I dettidigare höga ränteläget kunde goda räntevinster i Postgirot iviss mån dölja problemen.Så inte längre. Huvuddelen av den underligganderesultatförsämringen beror på lägre räntevinster i denfinansiella verksamheten, vars långsiktiga lönsamhet harförsämrats.

Programmet räcker inte

Det kommer inte att stanna med det program för att sänkakostnadsnivån med 500 miljoner kronor som styrelsen ställde sigbakom i förra veckan. Att reducera kostnaderna är säkertnödvändigt för att snygga till resultaträkningen, men på längresikt finns det annat som betyder mer. Dit hör den strategiplansom styrelsen har antagit. Den innebär att Posten i framtidenska koncentrera sig på meddelandemarknaden (det vill säga alltfrån traditionella brev till elektroniska meddelanden) samtlogisitik (paketdistribution). Härav försöken att komma överASG.

På väg ut

Innebörden av detta kan bara vara att den finansiellaverksamheten är på väg ut ur postkoncernen. Dessutom ärframtiden för kontorsnätet eller kassarörelsen (PostenFörsäljning) osäker.Detta är den verkliga rysaren. Förlusten första halvåret varöver en halv miljard kronor. Den tekniska utvecklingen ochändrade kundbeteenden har slagit hårt mot en rikstäckandestruktur som byggts upp för industrisamhällets behov. Attförändra detta kan mycket väl bli opinionsmässigtsvårhanterligt. Här väntas under alla omständigheter fortsattapersonalnedskärningar och satsningar på nya distributionsformer,till exempel paketutlämning i butik.Lämnar Posten den finansiella verksamheten kommer detta attpåverka strukturen på finansmarknaden. Det gäller två olikafrågor. Vad ska hända med Postgirot Bank? Hur ser framtiden utför Postbanken? Även här rör sig Posten och regeringen påminerad mark. Redan har det kommit förslag från facket om attman bör slå ihop Postgirot Bank, SBAB och Postens kontorsnät ochskapa en ny statlig fullsortimentsbank.

Privatgiro

Det lutar nog ändå åt en privatisering av Postgirot – som redanhar skett i bland annat Danmark. Posten, som på egen handknappast har resurser att utveckla Postgirot, ska lämna ettförslag till regeringen under september. En privatisering avPostgirot kan ske på flera sätt. En möjlighet är att sälja den.Det finns enligt uppgift flera som är intresserade, både svenskaoch utländska företag. Dit hör Föreningssparbanken och sannoliktNordbanken. Det stora värdet ligger i Postgirots enorma egnakontostock.En annan möjlighet, som länge har förfäktats av de traditionellaaffärsbankerna, vore att slå ihop Postgirot och Bankgirot. Detskulle enligt bankerna ge stora besparingar genom att man skaparen effektivare infrastruktur på betalningsområdet. Tanken ärsåledes att man för betalningstrafiken skulle skapa enmotsvarighet till Banverket på järnvägsområdet.

Knepigt samarbete

Postbankens framtid är på sätt och vis en mer komplicerad fråga,eftersom den rör samarbetet mellan Posten och Nordbanken. Dettasamarbete regleras i ett avtal som Posten för närvarande hållerpå att se över. Bakgrunden är givetvis den negativa utvecklingeni kontorsrörelsen och att avtalet knappast blivit så bra förPosten som man hoppats på. Diskussioner pågår med Nordbanken,men parterna är tystlåtna om innehållet.Beroende på hur det görs får det konsekvenser för Nordbankensstruktur om Posten säger upp avtalet. Tillgången till Posten harför Nordbanken alltid varit betydelsefull för att ökatillgängligheten. Nordbanken har av historiska skäl ett liteteget kontorsnät och har tack vare samarbetet med Posten sluppitinvestera i en kraftig utbyggnad. Visserligen gör tekniken attbehovet av kontor inte är så stort som förr, men man ska ändåinte underskatta vikten av lokal närvaro för en bank.