Värdefokuserad förvärvare

KÖP Bland börsens mest förvärvsintensiva bolag finns olika strategier. En nyckel till framgång för flera av börsens förvärvskonglomerat, som In­dutrade och Lifco, är det så kal­lade multipelarbitraget. Köp välskötta småbolag till riktigt låga multiplar och låt börsen värdera upp vinsterna momentant. Sedan är det bara att repetera. Och repetera.

– Eftersom vår affärsmodell bygger på att vi kan köpa bolag till en lägre multipel än vi är värderade för, är det viktigaste att det vi köper är stabilt, sa Lifcos tidigare vd Fredrik Karlsson till Affärsvärlden häromåret.

Och när Indutrades tidigare vd Johnny Alvarsson i samband med en intervju i Affärsvärlden 2013 skulle lista tio regler för att köpa företag löd en regel:

– Köp bara lönsamma och välfungerande företag.

För den som blickar mot företag som Lifco och Indutrade är det naturligtvis lätt att hålla med om vikten av att köpa stabila bolag. Samtidigt finns det även helt andra vägar till framgång i börsens förvärvsdjungel.

Ett bra exempel är underleverantören AQ Group, eller Konkursraketen som bolaget kallades i ett reportage i Affärsvärlden 2011. Grundarduon har byggt upp en 4-miljarderskoncern där huvudingrediensen varit uppköp av dåligt skötta verksamheter, inte sällan konkursbon, som därefter städats upp.

Sedan miljardären och värdeinvesteraren Peter Gyllenhammar klev in i Duroc 2015, och sedermera blev huvudägare och styrelseordförande när International Fibres Group (IFG) apporterades in 2017, har bolaget utvecklats åt rätt håll. Och det är svårt att inte dra paralleller till AQ Group – och då inte enbart för att båda bolagen i senaste årsredovisningen hade goodwill på bara motsvarande 9 procent av eget kapital (Peter Gyllenhammar är känd för sin goodwill-aversion). Som jämförelse låg Lifcos goodwill på 112 procent av eget kapital vid årsskiftet 2017/2018.

Som klassisk värdeinvesterare med fokus på reella värden är Peter Gyllenhammar något av en svensk Benjamin Graham. När han i sin onoterade koncern förvärvade IFG år 2010 för bara 50 miljoner, var det inte helt olikt ett typiskt AQ-förvärv. IFG var en del av ett minikonglomerat som drogs med lönsamhetsproblem, pensionsskulder och värderades till 50 procent av eget kapital samt under 0,1 gånger omsättningen. I dag är det en lönsam och växande verksamhet.

Duroc senaste affär, där 10 procent av brittiska börsbolaget Carclo förvärvats, framstår närmast som en kopia. Plastproducenten har en hygglig historik, men är problemtyngt just nu och dras bland annat med en pensionsskuld. Efter ett kursras på cirka 90 procent från kursrekordet handlas aktien till cirka p/e 5. Då hela Carclo värderas till drygt 400 miljoner framstår det som en väl stor munsbit för Duroc, men vem vet vad Peter Gyllenhammar och Durocs vd John Häger har för plan.

Senaste året har Duroc därtill genomfört ett par mindre förvärv inom industrihandelsverksamheten, vilken varit ett glädjeämne under senaste kvartalen med kraftigt stärkt lönsamhet. Även industriverksamheten utvecklas åt rätt håll, vilket illustrerar att Durocs nya ledning börjat få ordning på den gamla kärnverksamheten. I fiberverksamheten har lönsamheten kortsiktigt försvagats något på grund av stigande råvarupriser och en svag personbilsmarknad.

Affärsvärldens sammantagna bild är att Duroc utvecklas åt rätt håll och förblir ett högintressant tillskott bland börsens förvärvsfokuserade tillväxtbolag. Efter andra kvartalet i bolagets brutna räkenskapsår värderas Duroc till knappt en miljard, justerat för nettoskulden på bara 44 miljoner. Det ger en ev/ebit-värdering på under 9 på Affärsvärldens prognos för innevarande år. Lägg därtill stora underskottsavdrag som håller nere skattebelastningen i flera år framöver och starka finanser som ger gott om förvärvsutrymme för att driva vinsttillväxten.

Affärsvärlden ser goda möjligheter till en uppvärdering och behåller en långsiktigt positiv syn på Duroc.