Världens mest imperfekta marknad
Denna vår har konstmarknaden uppvisat flera rekordnoteringar. Pablo Picassos Paysage méditerranéen såldes för 16 miljoner kronor, rekord för konstnären i Sverige, Sven X:et Erixson Målarens hus klubbades för världsrekordpriset 1,1 miljon och praktverket Andy Warhols The Last Supper gick för 50 miljoner kronor, Sveriges genom tiderna dyraste konsttransaktion.
Precis som på aktiemarknaden talas om all time high. Det är inte ovanligt att konstbranschen jämför sig med finansbranschen. Varorna handlas i båda via mellanhänder, som erbjuder ett auktionsförfarande och för det betalar kunden courtage, eller provision som det kallas i konstvärlden. Det är också vanligt att konst nämns som en alternativ placeringsform. Då framhävs ofta avkastningsnivåer som vida överstiger det som aktiemarknaden presterar över tid.
Men konstmarknaden är inte finansbranschen. Egentligen är det tveksamt om man ens kan kalla konstmarknaden för en marknad. För att en sådan ska fungera krävs i teorin perfekt konkurrens, vilket i sin tur kräver en homogen vara, där priset inte kan regleras av en enskild producent eller konsument. Då fungerar teorin om utbud och efterfrågan och då kan inte en ensam aktör påverka en varas marknadspris. För att perfekt konkurrens ska råda ska alla aktörer också ha tillgång till samma information och det ska inte finnas transaktionskostnader.
Konstmarknaden är sannerligen ingen perfekt marknad. Produkten är långt ifrån homogen, tvärtom själva tjusningen med konst är att verken är unika. Och transaktionskostnaderna är enorma, lägger man samman köp- och säljarprovisioner blir kostnaden uppemot 40 procent.
Därtill kan en enskild konsument definitivt reglera priset. Andy Warhols The Last Supper gavs utropspris på 60 till 80 miljoner kronor. Men på marknaden för den tavlan till det priset fanns ingen aktör. På nivån 50 miljoner kronor fanns det en köpare. Om det är ett rättmätigt värde får framtiden utvisa. På sid 43 i Platinum kan du läsa om hur försäljningen gick till.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.