Värsta raset på Wall Street sedan finanskrisen

De tre ledande indexen på de amerikanska börserna föll alla mellan 7 och 8 procent på måndagen – det största raset sedan finanskrisen i december 2008.

Nedgången startade sedan Saudiarabien inlett vad som kan bli ett oljepriskrig.

– Jag har följt finansmarknaden i 30 års tid och detta är bland det värsta jag sett, säger Helge Pedersen, chefsekonom på storbanken Nordea.

Wall Street inledde måndagen med ett ras på 7 procent. Handeln stoppades då i 15 minuter av ett automatiskt nödsystem som inte har använts sedan finanskrisen 2008–2009.

När handeln kom i gång igen dämpades nedgången något, men fallet tilltog igen och vid stängning hade Dow Jones industriindex tappat 7,8 procent, Nasdaqs kompositindex 7,3 procent och S&P 500 7,6 procent.

– Det handlar om ren och skär rädsla. Det är rädsla för rädslan, säger Pedersen.

Påminner om Lehman-kollapsen

Börsreaktionen påminner honom om kraschen efter Lehman Brothers-kollapsen hösten 2008.

– Detta är något helt annat. Då var det en härdsmälta i finanssektorn som låg bakom kraschen. Detta handlar om en rädsla för en pandemi som kan slå ut sjukvården globalt och skörda stora antal dödsoffer. Men skräckfaktorn är nästan på samma nivå nu som då, säger han.

Den utlösande faktorn bakom måndagens krasch var en kollaps för världsmarknadspriset på råolja, med det största prisraset sedan 1991. Ett terminskontrakt för leverans av så kallad Brentolja nästa månad rasade med omkring en femtedel till cirka drygt 34 dollar per fat.

Börsnedgången var bred, men betydligt värre i energisektorn än i övriga sektorer. Oljejätten Chevrons aktie nästan 16 procent, och konkurrenten Exxon Mobil tappade över cirka 12 procent.

Stämningen på Wall Street förvärrades av de undantagstillstånd som har införts i Kalifornien och New York och de stora problemen med coronaviruset i Italien på senare dagar, enligt Pedersen.

– Men det som triggade raset i dag var Saudiarabien, som har deklarerat någon form av priskrig på oljemarknaden sedan Ryssland inte velat gå med på en ny uppgörelse om produktionsbegränsningar, säger Pedersen.

En andra våg i krisförloppet

Saudiernas beslut om drastiskt ökad oljeproduktion är mycket dåliga nyheter för USA:s energisektor, där det finns många mindre så kallade frackningbolag som inte går runt om dagens låga oljepris håller i sig länge.

– Detta hamnar nu ovanpå den stora osäkerheten kopplad till spridningen av coronaviruset, säger Pedersen.

Det viktiga nu är att centralbanker och regeringar runt om i världen agerar resolut, enligt Pedersen. Han tror det kommer behövas räntesänkningar och likviditetsstöd från centralbanker i kombination med extraordinära finanspolitiska åtgärder, som riktade stöd, garantier och olika typer av skatteuppskov. Annars hotar en andra våg i krisförloppet, med vågor av varsel och små och medelstora företag som går i konkurs samtidigt som bankerna kan få ont om pengar.

Hittills har centralbankerna i USA, Kanada och Australien agerat och Europeiska centralbanken (ECB) kommer med räntebesked på torsdag.

– Jag räknar med att ECB gör en symbolisk räntesänkning och skjuter till mer likviditet till banksektorn. Det är viktigt nu att banksektorn inte får panik, säger Helge Pedersen.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.