Börsbolagen som återköper mest

Det är bland annat tidningen WSJ som under gårdagen rapporterat om väntade återköpsrekord (betallänk). Baserat på vad börsbolagen meddelat i sina Q2-rapporter spås återköpen nå 1,1 triljoner dollar för i år. Detta kan ställas mot en årstakt på 999 miljarder per 31 mars.

Redan i Q1 slogs rekord vad gäller återköp under ett enskilt kvartal. Då spenderade USA-börsbolagen 293,5 miljarder dollar på sina egna aktier (243,2). Cirka 4% över det gamla rekordet som sattes Q2 2022 (se PM från S&P). Idag kan man alltså konstatera att börsraset i april och osäkerheten kring tullar samt offentliga inköp inte påverkat de amerikanska storbolagens återköpsaktivitet. Fortsatta rekordköp väntar. Hela listan över de största återköparna finns nedan.

Dessa är för övrigt, liksom vinsterna, koncentrerade till ett mindre antal företag inom IT och bank (se listan här ovan). Apple toppar med 23,5 miljarder dollar för Q1 i år. Givet våra uppgifter från Factset att vinstnivån för S&P 500-bolagen ligger kring 2,3 trillioner dollar så spenderar bolagen 47% av sina vinster på återköp.

I och med att S&P 500-index har en värdering på P/E 24,0x för innevarande år kan man tycka att återköp inte vore så attraktivt för närvarande. Till skillnad från förra gången rekord noterades, Q2 2022, då kurserna dalat (S&P 500 hade då P/E runt 20x). Kanske speglar det också en ökad osäkerhet i den meningen att investeringar skjutits fram eller bantats, som följd av ett mer osäkert konjunktur- och ränteläge?

Sverige bara tvåa i Norden

I Sverige finns inte alls samma tradition kring aktieåterköp. Mellan 1895 och 2000 var de förbjudna i lag. Enligt data från Holdings återköpte svenska börsbolag egna aktier för 42,2 miljarder kronor de senaste 12 månaderna. Det är klart mindre än de danska där A.P. Møller – Mærsk, Novo Nordisk och Danske Bank varit flitiga återköpare och bidragit till en rullande siffra på 64 miljarder. I Sverige har det ju framför allt varit genom utdelningar ägarna fått del av bolagens vinster.

För närvarande ligger de svenska återköpen på en nivå kring 8% av företagsvinsterna, enligt Afv:s beräkning.

Det återstår att se om detta förändras över tid. Ett intryck är att få svenska börsbolag har återköp som en så att säga löpande metod för att återföra kapital till ägarna. Vanligare tycks det vara att använda återköp för återföra extra kapital som uppkommit genom avyttringar eller onormalt höga vinster. Eller för att helt enkelt få upp aktiekursen.

Av de fem största nu pågående återköpsprogrammen skulle vi säga att de två största – från Evolution (mandat ca 5,5 mdr kr) och Essity (3,0 mdr kr) – till stor del är följd av att styrelsen anser aktien undervärderad. Och Evolution kan ju behöva alla stödköp de kan få i dessa dagar när nya blankarattacker pressar aktien.

Sämst och bäst

För en styrelse är det kanhända lite mer av ett vågspel att återköpa aktier jämfört med att dela ut pengar. Man riskerar utvärderas hårt på hur värdeskapande återköpen varit snarare än på hur mycket pengar som skiftats ut till ägarna.

Åren efter pandemin gjordes några mycket dåliga och uppmärksammade återköpsprogram från bland andra Electrolux. Kanske även det hindrar att svenska bolag blir återköpare i något som liknar amerikanska mått.

Det finns visserligen en del riktigt lyckade program också. I tabellen över de senaste årens allra bästa återköp, se nedan, är det naturligt att småbolag dominerar men Trelleborg och SEB anses också gjort lyckade återköp och värderas högt. SEB är nära ATH.