”Vi är starkare nu än 2002”

Moderaterna förlorade 338 249 röster mellan riksdag­svalen 2010 och 2014. Det är som om samtliga invånare i ­Malmö och Falun skulle ha övergett partiet.

Detta faktum torde ge Anna Kinberg ­Batra nära nog ett cart blanche att driva igenom förändringar som annars inte hade varit möjliga.

Å andra sidan:

Stommen i bygget av Nya Moderaterna – Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Carl Bildt och Per Schlingmann – har tackat för sig.

Är det i ett skrämmande eller tacksamt läge du tar över partiet?

– Både och. För några år sedan fanns det säkert de som tänkte att med så stark statsminister, finansminister och alliansministrar kommer det en dag när vi inte har dem kvar och vad ska vi göra då? Ganska mycket, visar det sig, säger Anna Kinberg Batra.

Några timmar efter att hon hade valts till partiledare den 10 januari inledde partiet sex så kallade utvecklingsprocesser.

Anna Kinberg Batra konstaterar att partiet har underpresterat på flera områden. Hon nämner integration, välfärd och utbildning.

– Tidigare presenterade eller genomförda reformer som inte har gett tillräckliga resultat måste vi vara beredda att ompröva. Och oavsett valet i höstas handlar ju nästa val om hur Sverige ska bli starkare framåt. Då måste vi söka svar på frågor som Sverige står inför nu och inte ge gamla svar. Hur utvecklar vi utbildningssystemet för att klara digitaliseringen, nya kunskapskrav och ge fler möjlighet till omställning i arbetslivet? Hur möter vi terrorismen och nya säkerhetshot? Det är några områden där förändringarna i omvärlden och samhället kräver att vi omprövar och söker nytt, säger hon.

När Affärsvärlden träffar henne har hon varit partiledare i knappt tre månader. Alliansen genomgår efter valförlusten en sturm und drang-period. Stormande inre konflikter och självkritik i kombination med en längtan efter en ny politik som kan få de tio procentenheterna som övergav Alliansen att återvända.

– Förslag och reformer ska vi vara beredda att ompröva. Inte våra värderingar. Det här är en värderingsstyrd verksamhet. Vi vill göra det möjligt för människor och företag att växa i Sverige. Vi ska se till att Sverige är ett av världens bästa länder att leva och driva företag i. Det vill vi skapa, men inte genom att styra människors vardag. Det är en väldigt viktig värderingskonflikt jämfört med regeringspartierna nu, säger Anna Kinberg Batra.

Hon är, inte helt överraskande, orolig över den ekonomiska utvecklingen under den rödgröna regeringen. Oppositionens uppgift är ju att vara orolig. Och motståndare till alla förslag. Skulle något av regeringens förslag överensstämma med Alliansens är det lite svårare, men det går fortfarande att vara missnöjd eftersom regeringen då har kopierat eller stulit förslaget.

Oppositionens humör påminner om tonåringens, en gnällande väntan på att få bestämma själv. Blocköverskridande lösningar ligger inte i tonåringens natur.

Att Anna Kinberg Batra inte skulle ha tagit emot Stefan Löfvens utsträckta hand vid regeringsbildningen avfärdar hon.

– Vi i Alliansen är ganska väl medvetna om att det är svårt att bilda regering när man ska kompromissa om svåra frågor. Men det hade Stefan Löfven inte tagit reda på när han bildade regering och då är det han som måste svara på hur han kan ta sig an de utmaningar som Sverige har framför sig. De försvinner ju inte bara för att han har svårt att komma överens med Gustav Fridolin eller Åsa Romson.

Anna Kinberg Batras oro rör främst regeringens skattehöjningar.

– Hushållen spelar en nyckelroll och deras efterfrågan har drivit tillväxten framåt under de senaste åren då exporten har utvecklats trögt. Därför är det viktigt att hushållen kan fortsätta ha en trygg ekonomi. Regeringens skattehöjningar på att arbeta, tanka och spara riskerar att ta kraft från återhämtningen.

Nyligen presenterade hon tre förslag för att underlätta företagande:

Kravet på aktiekapital halveras till 25 000 kronor.

Rätten till tjänstledighet ska förlängas från dagens sex månader till minst ett år.

Mikroaktiebolag bör undantas från en del administration.

Anna Kinberg Batras oro handlar också om överskottsmålet.

– Vi har en stark statsfinansiell position. Vi är enda EU–landet med lägre statsskuld nu än 2006. Men den positionen riskerar att försvagas om man ensidigt börjar luckra upp överskottsmålet eller lova bort pengar man inte har.

Hur tycker du att regeringen har hanterat Saudiaffären?

– Oskickligt. Sverige ska kunna framföra skarp kritik som gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, men en förutsättning för det är att man har fungerande diplomatiska relationer. Även beska piller och svårsmälta besked ska kunna levereras inom ramen för sådana relationer. Alliansregeringen valde att inte bryta samförståndsavtalet och nu ser det ut som att Stefan Löfven tvingades fram till det i sin regeringskoalition.

Kan du garantera att ni går till val 2018 som en allians?

– Vi är överens om att utmana regeringen tillsammans nästa gång vi möter väljarna. För att förtjäna bättre förtroende då måste vi utveckla politiken både var för sig och tillsammans. Det kommer märkas och synas under tiden att vi både är fyra olika partier och trivs bra ihop.

Hur kan du vara så säker?

– Alliansen har regerat Sverige i åtta år tillsammans. Vi är fyra partier, men vi samarbetar bra och förenas av gemensamma idéer om arbete, ansvar för ekonomin och att arbete och företagande måste löna sig.

När Fredrik Reinfeldt meddelade sin avgång redan på valnatten blev de flesta, även Anna Kinberg Batra, tagna på sängen.

– Min första tanke var att vi måste gå och prata om vad som ska hända nu. Det gjorde vi också.

Hade han för bråttom?

– Han måste ju få bestämma när det är dags. Det har jag stor respekt för. Blir man av med regeringsmakten är det naturligt att man bestämmer sig för om man är beredd att göra en ny satsning för att vinna.

Hon påstår att hon under början av hösten inte såg sig som en av kandidaterna till att ta över partiledarskapet.

– Jag hann inte reflektera så mycket. Jag skötte mitt gruppledarjobb och var också ekonomisk talesperson. Många andra var i rörelse och ägnade sig åt reflektion, men jag hade fullt upp med mina roller under en mycket turbulent höst.

En bit in i december fick hon valberedningens fråga.

– Jag har alltid navigerat efter uppgiften. Vad är det för jobb som ska göras? Kan jag i så fall klara det? Har jag folk omkring mig som kan hjälpa mig? Jag kände ett stort förtroende från många. Erfarenheterna från mina tidigare roller gjorde att jag vågade ta mig an detta. Vi är starkare nu än vad vi var efter valet 2002. Uppgiften blir att bygga vidare på det vi är starka på, men samtidigt förstå varför vi förlorade valet.

Ompositioneringen av partiet efter valförlusten 2002 är ett stycke svensk politisk historia. När Vänsterpartiet brottas i decennier med att röra sig bort från kommuniststämpeln lyckades Moderaterna, till synes under en höst, skapa ”Sveriges nya arbetarparti”genom att tona ner slipsar, pärlhalsband och Gunnar Hökmark.