”Vi ser klara nedåtrisker”

Det säger Roger Josefsson, chefekonom för Sverige på Danske Bank, till Nyhetsbyrån Direkt.

– Vår prognos bygger på att vi får 1,3 procents tillväxt under första kvartalet, i kalenderkorrigerade termer (jämfört med första kvartalet 2009). Som det ser ut nu så kommer vi inte ens upp till noll – igen. Det är lite samma problem som vi hade för fjärde kvartalet, då även vi inledningsvis trodde att det skulle bli ett ganska starkt kvartal – men vi nådde inte dit, säger han.

Den senaste veckan har det kommit rejält negativa besked om såväl tjänste- som industriproduktionen under årets två första månader och tidigare har såväl detaljhandel som handelsnetto bjudit på klara besvikelser för dem som hoppats på en stark uppgång under det första kvartalet i år.

Roger Josefsson manar till viss försiktighet i tolkningen av statistiken, det finns ingen total korrelation mellan primärstatistiken och BNP.

– Men det som brukar funka bra, detaljhandel, handelsbalans och i viss mån även industriproduktionen, går ju inte alls ihop med vår prognos. Det här är snarare ytterligare en konsekutiv nedgång, säger han.

Det saknas naturligtvis ännu data för mars innan det går att säga något säkert om BNP-utfallet för det första kvartalet, och förhoppningsvis kommer då den sedan länge väntade återhämtningen i produktion och export, men så här långt ser det inte ut som att Sverige tog sig ur recessionen ens i februari.

– Jag kan inte få det till mycket annat. På produktionssidan, industriproduktion och tjänsteproduktion, då är det helt klart negativa tal. På efterfrågesidan fortsätter detaljhandeln att vara positiv, men i allt lägre utsträckning, medan handelsbalansen ännu är negativ, säger Roger Josefsson.

Danske Bank presenterade en ny konjunkturbedömning så sent som på torsdagen, och med prognoser om en BNP-ökning på 1,8 procent i år och 2,0 procent nästa år är Danskes ekonomer mindre optimistiska än andra om utsikterna för Sveriges ekonomi. Men inkommande data gör att Roger Josefsson redan ser nedåtrisker mot de nya prognoserna.

– Till och med ganska klara nedåtrisker skulle jag säga… Vi måste få till en ganska kraftig uppgång nu, vi behöver konsekutiva tillväxttal under Q2 till Q4 på cirka 1 procent för att vi ska få ihop vår prognos, då handlar det om en uppräknad årstakt på 4 procent, säger han och noterar att det är ovanligt med så stark tillväxt under flera kvartal i rad.

Om Danske Bank är minst optimistisk om den svenska återhämtningen tillhör finansminister Anders Borg de absolut mest optimistiska, med en prognos i januari om en BNP-tillväxt på 3,0 procent 2010 och 3,8 procent 2011.

Nu uppger en källa för Nyhetsbyrån Direkt att dessa prognoser kommer att justeras ned till budgetpresentationen den 15 april, men då i första hand som respons på det oväntat svaga utfallet för BNP under fjärde kvartalet. Den svaga inledningen på 2010 har inte lett till att finansdepartementets syn skiljer sig “dramatiskt” jämfört med den bild som presenterades i januari.

Roger Josefsson har förståelse för att det kan vara en lång och omfattande process att ta fram prognoser för budgetarbetet, och han tror inte heller att finansdepartementets nya prognoser kommer i närheten av hans mindre optimistiska bedömning. Det kan dock vara illa nog för finansministern att behöva justera ned tillväxtprognoserna i samband med den sista budgetpresentationen före valet.

Roger Josefsson betonar att Danske Bank absolut inte vill försöka framstå som de som alltid har de mest pessimistiska prognoserna om den svenska ekonomin. Men baserat på data har han svårt att få ihop prognoser om en tillväxt på upp mot 3 procent.

Det som främst skiljer ut Danske Banks prognos jämfört med de mer optimistiska prognoserna är privatkonsumtionen, där Dansk Bank ser en uppgång på 2 procent medan andra tror på 3 procent.

– Då måste man ju hitta någon drivkraft för det, och det är det vi har problem med att göra. Kontentan är att man måste antingen expandera finanspolitiken eller dra ned sparkvoten, och det ser vi ju inte några stora tecken på – än, säger Roger Josefsson.

Samtidigt är det inte läget i Sverige som är problemet, utan vad som sker i omvärlden.

– Det här med att konsumtionen ska gå bättre och att sparkvoten ska gå ned – för mig är det drivet av att omvärlden tar fart. Men man får inte glömma bort att en stor del av världen, den viktiga delen, ska ju faktiskt spara. Och gör de inte de så är det ju räntehöjningar som får ge samma effekt, om inte annat så genom marknadsdisciplin, det vill säga högre marknadsräntor.

Danske Banks internationella BNP-prognoser ligger inte lägre än exempelvis IMF:s senaste prognoser, men det är viktigt att titta på vad det är som växer för att kunna bedöma hur den internationella efterfrågan ska påverka Sverige.

– Vad är det som växer? Ja det är ju inte investeringscykeln som har vänt om. Det som har vänt är ju Asien, och det är rimligt att de länderna växer bra, men det vi behöver är en investeringsuppgång och den tycker jag fortfarande verkar lysa med sin frånvaro, säger Roger Josefsson.

– Om man tittar på produktionsdata så ser vi ju inte ens tecken på uppgång längre, i bästa fall kan man ju tala om en stabilisering. Tittar vi från i somras så är det till och med en nedgång. Det gör mig rätt bekymrad för det är inte den bild vi har i vår omvärld, säger Roger Josefsson, och jämför med bland annat Finland och Tyskland.

– Vad är det här? Vi har ju till och med haft en krona som bortsett från den senaste tiden har varit ganska svag. Då kommer man tillbaka till det att Sveriges produktion till stor del bygger på investeringsvaror.

SCB har fått utstå en hel del kritik på senare tid på grund av felaktigheter i flera statistikmeddelanden och det går kanske inte att utesluta ytterligare korrigeringar som skulle ge en ljusare bild av produktionen. Men Roger Josefsson kan inte se att det är några uppenbara felaktigheter som förmörkar konjunkturbilden.

– När BNP för fjärde kvartalet kom in så sa ju alla att det måste vara något fel. Det är klart att det kan vara det, jag har ingen större inblick i det än någon annan, men vi har inte sett något under de första månaderna i som indikerar att det skulle vara fel, snarast tvärtom, säger Roger Josefsson, och noterar att SCB nu har reviderat ner industriproduktionen för november och december.

Det saknas dock inte positiva tecken om en kommande återhämtning i inkommande statistik, leveransdata utvecklas positivt och exportorderingången ökade kraftigt i februari jämfört med februari ifjol. Roger Josefsson räknar också med att detta kommer att få effekt på aktiviteten framöver.

– Vi tycker ju också att exporten ska komma igång och att nettoexporten ska bidra positivt… men man måste komma ihåg att det krävs en hel del. Vi har ju en konsensusprognos (BNP 2010) som ligger någonstans runt 2,5-3,0 procent och då ska det ju också växa, då måste också produktionen komma igång och där har vi ju ingenting ännu. Det verkar fortfarande vara så att man tar från lagren, säger han.

Trots risken för att recessionen fortsatte åtminstone under de första två månaderna i år så har sysselsättningen, som normalt vänder långt senare än produktionen, redan börjat öka – en utveckling som överraskat minst lika mycket som den svaga produktionen.

Roger Josefsson konstaterar att han har haft minst lika fel som alla andra i prognoserna om sysselsättningen, men han ser positivt på den utveckling som verkar vara på gång.

– På något sätt kan man väl säga att det här är en rätt bra värld för Sverige. Vi får inte någon speciellt stor nedgång i arbetade timmar, i alla fall i förhållande till efterfrågebortfallet, skatteintäkterna upprätthålls, statsfinanserna ser ut att klara sig fantastiskt bra, säger han.

Riksgäldens månadsstatistik för mars visade att skatteintäkterna blev 14 miljarder kronor högre än prognos, och även om det delvis kan bero på omfördelningar mellan olika månader så förstärks bilden av Sveriges goda statsfinansiella läge.

– Det är ju näst intill förbluffande, men det är ju bara att tacka och ta emot, framför allt när vi har en omvärld som verkligen brinner i den här frågan, säger Roger Josefsson.

Frågan är om det verkligen kan vara det “nya normala”, att Sverige konsumerar och betalar skatt trots svag produktion. Roger Josefsson tycker åtminstone att det finns demografiska faktorer som i någon mån pekar i den riktningen när stora och relativt välbeställda grupper lämnar arbetslivet för ett aktivt pensionärsliv.

– Vi har ju en tioårsperiod framför oss då man faktiskt ska ta hem en stor del av pensionspengarna (som tidigare sparats utomlands), då får vi en strukturell efterfrågan på kronan. Vi får också en utslagning av lågförädlande produktion så att vi kan lyfta löner och förhoppningsvis vinster i svensk produktion, säger Roger Josefsson.

nullnullnullnull