Vinden har vänt

Danska Vestas Wind Systems sålde sin första vindturbin för exakt 30 år sedan. Sedan dess har bolaget utvecklats till världens största leverantör av vindkraftverk. Men resan har varit stormig och stundtals riktigt besvärlig. Så sent som år 2005 gick Vestas med förlust. Men de senaste åren har bolagets vd Ditlev Engel gjort ett bra jobb. I dag tjänar Vestas bra med pengar och vinsten före skatt har ökat från 161 till över 600 miljoner euro de senaste två åren.

Försäljningen har ökat med i runt 20 procent per år, mycket beroende på att hela marknaden växer snabbt. Vestas egen prognos är att vindkraftsmarknaden fortsätter att växa med 20-25 procent per år fram till år 2020, och andelen vindkraft ökar från runt 1 till 10 procent.

Politiska beslut har stor betydelse för branschen och Vestas är inget undantag. Investeringsviljan i amerikansk vindkraft styrs av skatterabatter som förlängts lite i taget, i dagsläget till och med innevarande år. Men det finns chans till nya bud.

Barack Obama sade i november att han vill förlänga PTC, federal production tax credit, i ytterligare fem år. Dessutom vill han införa en federal standard för förnyelsebar energi som innebär att 10 procent av all el som konsumeras i USA år 2012 ska komma från energikällor som sol, vind och jordvärme. Det stora behovet av utländsk olja ses som en säkerhetsrisk och ett konkret förslag förväntas om några veckor.

Ett kanske något oväntat stöd för vindkraft kommer från oljemiljardären T Boone Pickens som just nu bygger världens största vindkraftspark i Texas. Att den åttioårige Pickens, som knappast är känd för att vara en trädkramare, aktivt propagerar för förnyelsebar energi kan vara viktigt för den allmänna opinionen.

I mitten av december klubbade Europaparlamentet EU:s klimatpaketet som därmed blivit lag. Målet är att till år 2020 sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990, att 20 procent av energiförsörjningen ska komma från förnyelsebara källor, samt att spara 20 procent energi genom effektivisering. De två förstnämnda målsättningarna är goda nyheter för vindkraften.

Även i Sverige förväntas investeringarna öka. Bland annat planerar norska Statkraft att bygga sju vindkraftsparker tillsammans med SCA, till en sammanlagd kostnad av 18-20 miljarder kronor. Hittills har Vestas levererat hälften av alla befintliga svenska vindkraftverk.

Den globala marknaden domineras av en handfull aktörer. De sex största svarar för 87 procent. Vestas hade år 2007 en marknadsandel på 23 procent, amerikanska GE Wind, svarade för 17 procent, spanska Gamesa för 15 procent, tyska Enercon för 14 procent, indiska Suzlon för 11 och vindkraftsdivisionen inom Siemens för 7 procent. Bland de tio största finns också två kinesiska bolag, Goldwind och Sinovel. Men på den kinesiska marknaden finns drygt ett trettiotal aktörer till som vill vara med och ta sin del av den snabbt växande kakan.

Höstens problem på kreditmarknaden väckte oron för att kunderna, det vill säga beställarna av vindkraftverken, skulle dra tillbaka sina order på grund av svårigheter att få banklån. Bland annat justerade vindkraftskonsulten Make Consulting ned sin prognos för globala investeringar från 27 till 23 gigawatt för år 2009, vilket ger en minskning från 24 gigawatt under förra året. Nervositeten ökade när sedan Gamesa införde en veckas produktionsstopp under senhösten. Men för Vestas del verkar oron komma på skam, i samband med rapportpresentationen för tredje kvartalet den 6 november rapporterades att inga kunder annullerat sina order eller aviserat förseningar i projekten. Per sista september omfattade orderboken beställningar på vindturbiner med en sammanlagd kapacitet om 5 848 megawatt, vilket kan jämföras med helåret 2007 då leveranserna omfattade 4 974 megawatt. Det är ingen vild gissning att orderingången kommer att vara i fokus när bokslutet presenteras den 11 februari.

Om svårigheterna för kunderna att finansiera sina investeringar är ett framtida hot, är utvecklingen av oljepriset ett annat. I alla fall på kort sikt. Historiskt har intresset för vindkraft hängt ihop med oljepriset. Med ett högt oljepris minskar alternativkostnaden för att producera el med alternativa energikällor och tvärtom. Men med allt större fokus på klimatfrågor och växande globalt energibehov är det rimligt att sambandet minskar i framtiden.

Mer: Fem frågor till Vestas vd Ditlev Engel

nullnullnullnull