Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

»Fritt fram« för skalbolagsaffärer

2001-05-30 07:00

Regeringens arbete för att lagstifta mot skalbolagsaffärer har gått i baklås. Samtidigt tolkar skattemyndigheten en ny skalbolagsdom som att det är »fritt fram« att göra skalbolagsaffärer.

Men sedan remissbehandlingen i augusti sågade förslaget, som i sin tur byggde på ett lagförslag från 1998, har ärendet blivit liggande. Inget har egentligen hänt utom att finansminister Bosse Ringholm i höstas lovade att en ny lag skulle vara klar för att tas i bruk vid årsskiftet.»Förslaget bereds. Några ytterligare kommentarer vill vi inte ge«, heter det i dagarna från finansdepartement.

Lönsamt och riskfritt

Dröjsmålet, i kombination med en friande dom i februari i vad som beskrivits som en av landets mest omfattande skalbolagsprocesser avkunnades i Södra Roslags tingsrätt, har satt fart på konsulter, jurister och advokater på skalbolagsmarknaden. Affärerna är större än någonsin och snart lika många som på 1980-talet.

»Det är få som orkar läsa hela domen men den har redan tolkats (av skalbolagssäljare och konsulter) som att det är både lönsamt och riskfritt att göra skalbolagsaffärer eftersom åklagarna inte klarar av att presentera fallen. De ser ju nu att är man bara tillräckligt envis och hävdar att man inte har förstått affärerna så är det fritt fram«, säger Britta Ekström, skatterevisor vid skattemyndigheten i Stockholm.

En ny trend som skalbolagsutredarna har identifierat är att finessrikedomen bland skalbolagshanterarna har minskat. I stället tycks det vara volym och rå styrka som är modellen.

Ny härva med flygplan

I mars blev det känt att skattemyndigheter och ekobrottsmyndigheten utreder en affär där ett 20-tal bolag tömts på sina kassor, bland annat genom skenaffärer med sydafrikanska järnvägsvagnar. Affären tros ha kostat staten hundratals miljoner i utebliven skatt. Enligt vad Affärsvärlden erfar håller en ny stor skalbolagshärva på att nystas upp. Den här gången gäller det affärer med flygplan som används för att undgå beskattning.

Flygaffärerna, liksom andra upplägg som upptäcks, liknar ofta tidigare affärer som har underkänts i högsta instans, regeringsrätten. Skattemyndighetens tolkning är att personerna bakom affärerna, konsulter och säljare, chansar i allt högre utsträckning eftersom de vet att myndigheten inte hinner/kan utreda allt. En av specialisterna är Bertel Nathhorst som årligen hanterar hundratals skalbolag. Under 1990-talet kvittade han bort två miljarder kronor i vinstmedel.

Just han fastnar normalt i myndigheternas nät men generellt är risken att nytillkomna skalbolagsaktörer ska upptäckas allt mindre. Orsaken är att arbetsmoralen bland skalbolagsutredarna blir allt lägre, inte minst eftersom regeringens förslag till stopplagstiftning drar ut på tiden. Regeringen, hävdar utredarna, motarbetar därmed indirekt skatteutredarnas arbete:

»Nästa steg är att vi vägrar utreda skalbolagsaffärer. Signalerna vi får är att det inte är ett prioriterat område. Samtidigt är utredningarna dyra för myndigheterna och de tjänar ingenting till. Det är bättre att vi satsar vår kraft på annat«, säger Britta Ekström.

»Mycket missnöjd«

»Vi stöter på (regeringen) när vi kan men jag är mycket missnöjd med att inget händer och att vi inte ens vet om något ska hända«, tillägger Leif Gäverth, ansvarig för företagsbeskattning vid riksskatteverket.

I ett remissvar nu i maj, om andra beskattningsfrågor, tar riksskatteverket därför till det ovanliga greppet att vädja till regeringen att skynda på med regeländringarna.

»Promemorian har remissbehandlats, men någon lagstiftning har ännu inte genomförts. RSV kan i detta sammanhang inte underlåta att påtala det angelägna i att lagstiftning genomförs«, heter det i skrivelsen till regeringen.

Ingen fördel för näringslivet

Skalbolag sägs emellanåt ha vissa fördelar, bland annat att de får gynnsam effekt på kapitalallokeringen och underlättar generationsskiften i näringslivet eftersom skatteavbränningen minskar.

Frågar man skattemyndigheten finns däremot inga sådan fördelar kända. Ska kapitalet placeras där det gör mest nytta är det bättre att regeringen stöttar småföretag på andra vis för alla upptäckta skalbolag återfinns i en grå eller svart kategori av affärer som har det gemensamt att de brukar sluta med konkurs, miljonskatteskulder och ofta också med kriminella förgreningar:

»Inget skalbolag överlever. De går regelmässigt i konkurs och vinsterna hamnar obeskattade hos köparna, ofta i skatteparadis. Staten förlorar och det kan inte gynna svenskt näringsliv«, säger Britta Ekström.

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom