Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Jansson: Decemberhöjning ingen självklarhet

2019-12-03 15:03
Vice riksbankschef Per Jansson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

"Jag ser det inte som något självändamål för Riksbanken att komma upp till nollränta." et sade vice riksbankschefen Per Jansson på tisdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Han sade att det för honom inte var givet vid det senaste mötet att nästa höjning av reporäntan ska ske så snart som prognosen pekade på.

"Det är centralt att hela tiden vara väldigt tydlig med att det är inflationsmålet som styr penningpolitiken. Annars kan det uppstå en självförstärkande process som leder till att den genomsnittliga inflationen fastnar på en alltför låg nivå", sade han.

Han tillade att en sådan utveckling skulle vara problematisk, inte minst eftersom den skulle innebära att styrräntan kommer att behöva vara negativ oftare och under längre perioder.

Per Jansson påpekade att det finns en stor uppslutning bakom inflationsmålet och att detta i sin tur borde innebär att kronans växelkurs försvagas när Riksbanken för en expansiv politik för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet.

Han noterade att kronan utvecklats svagt några år och att det inte är någon tvekan om att ett skäl till detta är just den expansiva penningpolitiken. Men det är långt ifrån hela bilden.

"Det är uppenbart att en annan del av förklaringen är att valutor i små öppna ekonomier tenderar att försvagas när det är oroligt i världen", sade han.

Per Jansson noterade att ordningen med inflationsmål och flytande växelkurs naturligtvis inte är perfekt i alla lägen och för alla skeenden.

"Men något perfekt system existerar tyvärr inte och den intressanta frågan är i stället om det finns ett alternativ som är bättre", sade han.

Han konstaterade att en viktig lärdom är att Riksbanken hela tiden har blicken på bollen och att inte låta andra aktörer tvivla på att så är fallet.

Ett bra exempel är oktobermötet, som visserligen hade ett väl avvägt besked om långsamt höjde reporänta, även om det var tveksamt om behovet att höja vid årsskiftet. En del tolkade signalerna som att det var ett självändamål att höja till noll, och en del har även spekulerat i att Riksbanken nu ser nollnivån som så viktig att den skulle dra sig för att sänka räntan under kommande år om utsikterna försämras.

"Jag menar att det i och med det kan finnas en risk för att flera gör tolkningen att vi i viss mån faktiskt har tappat blicken på bollen, eller i varje fall inte har den lika stadigt i blickfånget som tidigare", sade han.

I grunden handlar det om att hela tiden vara väldigt tydlig med att det är inflationsmålet som styr penningpolitikens utformning.

Vad gäller minusräntan sade han att svårigheterna inte handlar så mycket om rent ekonomiska aspekter, utan mer om vad som enligt samhälleliga konventioner är gångbart och möjligt att skapa förståelse för.

Exempelvis är det största problemet förmodligen inte att allmänheten skulle välja att tömma sina bankkonton och bara hålla kontanter. Däremot skulle det troligen vara svårt att få förståelse för en politik som innebär att också privatpersoner möter negativ ränta på sina inlåningskonton. Det skulle i förlängningen kunna undergräva legitimiteten för Riksbankens oberoende, snarare att just noll procent skulle vara en magisk gräns för reporäntan.

Under de nästan tre år som reporäntan var -0,5 procent så blev vanliga banksparares inlåningsräntor aldrig negativa, så ett visst utrymme för negativ reporänta verkar ändå finnas.

"Och med tanke på att penningpolitikens resurser inte är outtömliga så menar jag att det är bra att kunna utnyttja det utrymmet om man därmed kan bidra till att undvika stora kostnader för samhällsekonomin", sade han.

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom