Riksbanken varnar för coronaeffekt

Det nya coronaviruset har redan lett till utbredd finansiell oro och tryckt ned världsmarknadspriset på olja, konstaterar Riksbanken. Viruset har även slagit hårt mot turism och konsumtion i Kina, där antalet smittade nu närmar sig 45 000 personer och antalet döda överstiger 1 100 personer.

Kännbara konsekvenser

Tillverkningsindustrin i Kina, som stod för 16 procent av den globala produktionen 2018, försöker få igång sina anläggningar igen efter tio dagars extra virusavbrott som följde på produktionsuppehållet under det kinesiska nyåret. Men på många håll finns restriktioner och stora logistikproblem kvar. Det gäller bland annat den hårt drabbade storstaden Wuhan i Hubeiprovinsen, med omkring 11 miljoner invånare, som är i karantän för att bromsa smittspridning.

Viruset riskerar att leda till produktionsstörningar även utanför Kina, varnar Riksbanken.

”Om smittspridningen inte snart begränsas kan sådana utbudsstörningar leda till kännbara konsekvenser även i Europa och USA”, skriver Riksbanken i sin penningpolitiska rapport.

Men Stefan Ingves vill inte göra några mer precisa uttalande om tänkbara scenarion.

– Det är alldeles för tidigt, säger han till TT.

Prognoser kommer att anpassas gradvis, enligt Ingves. Fast en viss prognosändring har viruset redan föranlett även i Riksbankens tabeller.

– Vi har justerat ned tillväxten en del för Kina. Sedan får vi se, som alla andra, om det här går över fort eller tar lång tid och vad de ekonomiska konsekvenserna kan tänkas bli, säger Ingves.

– I dagsläget är det inte ett penningpolitiskt problem, tillägger han.

Inflationen har blåst bort

Ett mer påtagligt penningpolitiskt problem är att den svenska inflationen faller. Riksbanken sänker sin inflationsprognos enligt måttet KPIF till 1,3 procent i år. Det kan jämföras med 1,7 procent i senast föregående prognos och Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Trenden nedåt beror till stor del på lägre priser på el och drivmedel. En del av inflationen har helt enkelt blåst eller regnat bort, enligt Ingves.

– Elpriserna, ja de styrs av väder och vind. Vi räknar med att det här är effekter som så småningom försvinner, därför att ibland blåser det mycket och ibland blåser det lite – och ibland regnar det mycket och ibland regnar det lite, säger Ingves.

Fast bedömare räknar med att den stora nedgången i inflation i år kommer utmynna i spekulationer om att Riksbanken snart måste sänka styrräntan tillbaka till minus igen.

– Men ribban för en sänkning ligger ganska högt och det kommer nog krävas mer, som en tydlig uppgång i arbetslösheten, att konjunkturen viker, säger Lina Fransson, räntestrateg på storbanken SEB.

Hon räknar som det ser ut nu med att Riksbanken i höst i stället för att sänka räntan väljer att förlänga stödköpsprogrammet för obligationer, som sedan en tid rullas framåt med hjälp av återköp av obligationer som förfaller.

Riksbanken har sedan stödköpsprogrammet lanserades för fem år sedan köpt på sig omkring hälften av de utestående statliga obligationerna.

Tre procent i lönelyft räcker

En avgörande faktor för den inhemska inflationens utveckling är hur höga lönelyft det blir i årets stora avtalsrörelse, som just nu är inne i ett avgörande skede.

Vår prognos säger att lönerna kommer att stiga någonstans kring 3 procent under kommande år. Men i övrigt har vi inga synpunkter. Det är de som håller på med avtalen i avtalsrörelsen som sköter det, säger Stefan Ingves.

TT: Räcker det för att få upp inflationen till Riksbankens mål?

– Ja, om man tittar på vår inflationsprognos gör det ju det.

– Med den prognostiserade sammanlagda löneökningstakten räknar vi med att inflationen kommer att ligga bra nära 2 procent några år framåt i tiden.