Laddar

Höga förväntningar på Ortoma

Ortoma har tagit fram ett ”GPS-system” för kirurgi som ska minska risken för operationsfel. Man har lång väg kvar till framgång men det är inte unikt för Ortoma. Det som sticker ut är att aktiens prislapp på börsen knappast står i relation till var bolaget befinner sig.
Höga förväntningar på Ortoma - a92a3a37-93a8-4eec-840e-3b0fcd91e22ffitcroph450q80upscaletruew800s6c1e6245c805504ae2fb318bb53ca2bdb8455bd3

De senaste veckorna har vi synat två medtech-bolag, Pharmacolog och Pexa, som visserligen är mycket små och tidiga, men som nyligen faktiskt börjat sälja sin produkt, efter år av utveckling. Vår tanke är att i denna kritiska fas faller risknivån radikalt, när det faktiskt finns ett kvitto på att riktiga kunder vill betala. Vi letar vidare på samma tema och hittar Ortoma (dagskurs 38,30 kr, 26/1–2017).

Ortoma är ett litet Göteborgs-baserat medtech-bolag som också snart går in i denna spännande fas. Bolaget meddelade i december att den första leveransen (inte försäljningen) gjorts, till universitetssjukhuset i Örebro. Ortoma har utvecklat ett system för att hjälpa kirurger vid ortopediska operationer.

Ursprunget är grundaren Matts Anderssons expertis från dentalimplantatmarknaden. Första fokus är höftledsoperationer, men samma system kan expanderas till andra typer av implantat-operationer. Ortoma beskriver produkten som ett ”GPS-system för kirurgi”. Det handlar om en mjukvarulösning som med hjälp av specialkameror och 3D-visualisiering stödjer planeringen av operationen och guidar under pågående operation (två delsystem: planering och guidning).

Bara i Sverige görs ungefär 16.000 höftledsoperationer varje år. I USA är siffran över 300.000. För Storbritannien finns exakta och aktuella siffror tillgängliga. De visar att förra året gjordes 214.000 höft-och knäledsoperationer där, på ungefär 400 olika kliniker. Det är något av en standardoperation som gjorts i många år. Det betyder att det sällan går fel, men i cirka två procent av fallen måste operationen göras om tämligen omgående, på grund av misstag under operationen. Det är denna typ av problem Ortomas system ska minska.

Det finns ett godkänt patent för vissa funktioner i Ortomas system, och flera ansökningar har gjorts. Patenträttigheterna tycks dock inte vara centrala, eftersom de knappast berörs i investeringsunderlaget från januari 2016. Produkten godkändes att används i Europa, genom att CE-märkning säkrades i februari 2016. USA-godkännande finns inte på plats. Den första riktiga operationen med hela Ortoma-systemet (planering och navigering under pågående operation) gjordes i maj 2016. Planeringsverktyget har använts tidigare.

Ortoma planerar att tillämpa en betala-per-operation-affärsmodell. Syftet är att göra det relativt billigt för en ortopedklinik att testa systemet. Bolaget har inte kommunicerat vilken prisnivå det kommer att handla om, och det finns ännu inga betalande kunder eller redovisade intäkter att gissa utifrån. Eftersom en höftledsoperation kostar ungefär 75.000 kronor i Sverige kan ersättningen till Ortoma knappast överstiga några tusenlappar per operation, högt räknat, även på dyrare marknader som USA.

Matts Andersson startade utvecklingen av Ortomas system 2011. Han är inte bara grundare utan också vd. Aktien noterades på Aktietorget redan 2014, och inledde sin börskarriär på 4 kronor. Sommaren 2015 hände något, och aktien rusade till 50 kronor. Kanske räckte det med att produkten fick sin CE-märkning då? Den enda andra nyheten då var att en ny huvudägare, Roy Forslund, kom in i Ortoma. Den yran höll inte riktigt, men efter en svacka har Ortoma-aktien nyligen klättrat tillbaka till knappt 40 kronor. Det motsvarar ett börsvärde på runt 400 Mkr. Förväntningarna är uppenbarligen stora.

Bolaget beskriver mycket riktigt 2017 som året då försäljningen ska ta fart. Q3-rapporten talade om ett ”marknadsgenombrott de närmaste månaderna”. Försäljningsmålet, på några års sikt, sägs vara 100 Mkr med en rörelsemarginal på 25–30 procent.

Ortoma är ett mycket litet bolag med bara en handfull anställda och det tycks inte finnas någon försäljningsorganisation på plats ännu. Kostnaderna är inte stora, men de 16 Mkr som togs in genom en nyemission i januari 2016 tycks vara på upphällningen. Kassan var knappt 3 Mkr vid slutet av Q3, med ett kassaflöde under Q3 på minus 3 Mkr. I oktober säkrades ett lån från ett närstående bolag. Ytterligare en nyemission är sannolikt aktuell.

Börsplus syn på Ortoma

Investeringar i entreprenörsdrivna utvecklingsföretag med minimala intäkter och högtflygande planer kräver andra metoder än vanliga börsaktier. I faktarutan i slutet av artikeln beskrivs metoden som Börsplus använt för denna analys.

———

1. Nyckelpersonernas incitament?

Matts Andersson äger mer än 12 procent av bolaget och har nästan 40 procent av rösterna. Det betyder att vd har starka incitament. Bland övriga ledningen är det bara IP-strategen som har ett märkbart ägande, på drygt två procent av aktierna vilket tyder på att patentfrågorna faktiskt är centrala). När det gäller incitament är det tydligt att åtminstone en av styrelseledamöterna, Roy Forslund, har starka sådana. Han äger nu drygt 17 procent och är störste ägare. Han har dock ingen historik i branschen, så hans bidrag är oklart.

2. Nyckelpersonernas erfarenhet och historik?

En stor del av kompetensen i teamet tycks komma från dentalimplantatvärlden. Det gäller inte bara grundaren utan också chefen för produktutveckling. Det är sannolikt ett stort steg till ortopedimarknaden. Bolaget har en medicinsk chef med stor ortopedi-kompetens, rimligt nog. Däremot hittar vi ingen med en historik inom kommersialisering av en ny slags medicinsk teknik. Det gör att nyckelpersonernas erfarenhet inte helt övertygar.

3. Hur trovärdig är produkten och strategin?

Ortomas system fungerar säkert, men frågan är hur mycket bättre operationerna blir. Här har inga hårda data kommunicerats ännu. I väntan på den typen av data kan vi bara försöka bedöma produktens trovärdighet genom att se på var den används idag. Den har utvärderats vid Skånes universitetssjukhus och vid Sahlgrenska. Den första referensinstallationen, som redan genererat flera pressmeddelanden, är dock i Lindesberg (Örebro län). I en bransch fixerad vid prestigenamn och så kallade KOLs (key opinion leaders), betyder det att en del arbete återstår.

Strategin för hur försäljningen ska gå från noll till tiotals miljoner kronor under de närmaste åren har inte riktigt preciseras, vad vi kan förstå. Men det finns inte så många varianter. Det kommer att handla om att bygga trovärdighet genom att presentera imponerande kvalitetsdata och kunder på ledande kliniker i de stora marknaderna. Därefter att hitta partners för försäljning och stötta dem. Ortoma har inte sagt att det kommer behövas rejält med kapital för att genomföra detta, vilket underminerar trovärdigheten i strategin. Antingen görs det rejält, vilket kräver investeringar, eller så realiseras bara en bråkdel av försäljningsmålet.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Det optimistiska scenariot handlar helt enkelt om att försäljningsstarten blir lyckad. Det behövs en serie positiva besked om nya ortopedkliniker på kundlistan och siffrorna måste visa att varje klinik står för minst några hundra tusen kronor i intäkter. Helt centralt är att kundlistan ganska snart innehåller kliniker på de stora marknaderna som England efter Tyskland. En växande affär i USA skulle driva värdet, men det ligger sannolikt flera år fram även i det mest optimistiska scenariot.

5. Väsentliga frågor

Vi ställer oss tre frågor när vi försöker värdera Ortomas utsikter och sannolikheten i det optimistiska scenariot.

Kommer bolaget kunna visa övertygande siffror på att Ortoma-systemet märkbart höjer kvaliteten och därmed sänker kostnaderna?

Räcker dagens patentläge och regulatoriska strategi för att säkra försäljningspartner och en långsiktigt hållbar marknadsposition? Lite klarhet om regulatoriska planer för USA skulle hjälpa.

Om vi antar att övertygande data kommer på plats och att patentläget är starkt – vad kommer det kosta att få försäljning till break-even? Vad är kapitalbehovet?

Här följer Börsplus syn på potentialen i ett optimistiskt scenario.

Vad kan man hoppas på i bästa fall då? Vi får till grovt tillyxade antaganden eftersom mycket lite är känt kring prisnivån för Ortomas system, kapitalbehov eller möjligheterna att snabbt få acceptans för systemet. Tänker man sig att en (relativt stor) klinik genererar årsintäkter kring en miljon, baserat på 2000 kr/operation, så behöver Ortoma nå runt 100 de kommande åren för att aktien ska se intressant ut.

I det läget tror vi att bolaget skulle göra en liten vinst och kunna få en värdering på 8 gånger intäkterna – givet att det i det scenariot finns utsikter om att också en USA lansering skulle kunna fungera. Med i bilden ligger här att bolaget plockar in 100 Mkr i nytt kapital under perioden.

Vi kan konstatera att detta bygger på ett heroiskt försäljningsarbete givet var bolaget befinner sig idag. Som referenspunkt kan noteras att det finns runt 400 relevanta kliniker på den stora brittiska marknaden och drygt 50 i Sverige. Så detta är ett optimistiskt scenario men knappast realistiskt.

BOLAGET Idag Tänkbart om 3 år
Värdedrivare (i) Kliniker som använder för Ortoma-systemet Betalande kliniker. Intäkt per klinik. Godkänt i USA. Användning utanför höftledsop.
Uppnådd nivå Värdedrivare 1 100 (betalande)
Värdering, kr / styck (ii) ej relevant 10 mkr.
Resultatnivå, cirka Förlust, cirka 15 mkr. Runt 15 mkr.
Börsvärde, Mkr (iii) 400 1 000
Värdeutväxling, “fulbrutto” (iv) 2,25 x

Tabellförklaring

(i) Värdedrivaren är det enligt Börsplus enskilt viktigaste måttet för att förstå bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i ”förhoppningsbolag” är genombrottsorder, kundintag, nya marknader, licensavtal, regulatoriska godkännanden eller nya produktlanseringar.

(ii) Värderingen avser börsvärde i förhållande till den mest relevanta värdedrivaren. Idag är värderingen implicit, alltså vad börsvärdet ger för värdering i relation till uppnådd nivå på värdedrivaren. Därefter bedömer Börsplus vad som kan vara en rimlig värdering per enhet av värdedrivaren i en tänkbar framtid.

(iii) Börsvärde idag respektive ett tänkbart framtida börsvärde givet antaganden om utvecklingen för värdedrivaren samt en rimlig värdering per enhet.

(iv) Värdeutveckling “fulbrutto” är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt uttryckt som att investeraren kan få “X gånger insatsen tillbaka”. Som regel är detta en förenklad beräkning där exempelvis kassa eller eventuella framtida finansieringsbehov inte beaktas, därav benämningen “fulbrutto”.

Pessimistiskt scenario

Nersidan är tydlig – särskilt som Ortomas finanser behöver förstärkas i närtid. Det är stor fallhöjd från dagens börsvärde. Det är lite märkligt att Ortoma inte har kommunicerat några inspirerande, långsiktiga och visionära mål som kan bygga lite tålamod hos aktieägarna. Istället fokuserar kommunikationen på ett nära förestående ”marknadsgenombrott”. Vi tolkar det som att besvikelse kan slå till ganska snabbt om intäkterna inte imponerar under de närmaste kvartalen.

Börsplus slutsats

Ortoma har en smart innovation som kan tillföra ett värde till sjukvården. Bolaget är i tidig fas och har inte bevisat sin kommersiella potential alls än så länge, men det är i för sig inte unikt för Ortoma bland börsens utvecklingsbolag. Däremot sticker bolaget ut med ett mycket högt börsvärde relativt sin utvecklingsfas. Prislappen är fel, anser Börsplus. Vi undviker aktien.

Så ser Börsplus på utvecklingsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Börsplus åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.

2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.

3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

5. Väsentliga frågor

Vilka centrala pusselbitar saknas? Detta ska vara frågor där man har goda skäl att tro att svaret kan göra skillnad på vilken slutsats man landar i. Det handlar alltså inte om att lägga ett 1000-bitars pussel utan om att identifiera vilka bitar som är nycklar till att komma fram till rätt slutsats om vad helhetsbilden visar.

Ofta kan man inte få fram svaren här och nu men det har ett egenvärde att försöka identifiera vilka som är de viktiga frågorna att hålla koll på framöver.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.