Tunga analytikern: ”Kärnkraften är inte konkurrenskraftig”

Energin kommer fortsätta att forma Norges ekonomiska framtid länge. Och med kriget i Ukraina, fortsatta handelsstörningar till följd av pandemin och klimatkrisen är energifrågan högre upp på dagordningen än på mycket länge. Men det dröjer inte länge innan olje- och gaspriserna kommer falla igen menar energianalytikern Jarand Rystad.
Tunga analytikern: ”Kärnkraften är inte konkurrenskraftig” - jarand 1200
Jarand Rystad är en av de mest citerade oljeexperterna. Foto: Håkon Mosvold Larsen / NTB

Rystad Energy har världens största databas över energitillgångar och är en av tre stora aktörer globalt. Bolaget har vuxit till nästan 500 medarbetare med verksamhet i 25 länder över hela världen, men är fortfarande privatägt. Och det är tydligt att bolaget är internationellt. Det är engelska som är bolagets lingua franca även på huvudkontoret i Oslo. De internationella inslaget bland medarbetarna, som bland annat består av fysiker, geologer och ekonomer, är stort.

Hur arbetar ni för att kartlägga energitillgångarna?
”Vi samlar in och bearbetar energidata. Vi kallas ofta ’analytikernas analytiker’. Då många utgår från våra data i sina egna analyser. De nordiska storbankerna använder oss liksom exempelvis Goldman Sachs och Morgan Stanley. Men även offentliga aktörer som OPEC (de oljeexporterande ländernas paraplyorganisation reds anmärkning) finns med bland våra kunder. Två tredjedelar av vår verksamhet omfattar data och statistik och en tredjedel handlar om strategisk rådgivning till våra kunder”.

Jarand Rystad

* Född 1963
* Examen i fysik från universitetet i Trondheim (NTNU)
* Bakgrund som forskare, programmerare och statistikexpert
* Tidigare arbetat på bland andra Kvaerner Engineering och McKinsey
* Grundade energianalysföretag Rystad Energy 2004
* Anlitad som rådgivare och internationell expert i energifrågor
* Flitigt citerad i finanspressen (Financial Times, Bloomberg et cetera)

Rystad Energy arbetar med bottom-up data, saker som har att göra med antalet oljekällor i världen, oljeriggar och kraftverk. Men även top-down modeller som inkluderar makroekonomiska variabler. Bolaget använder sig av officiella källor men gör även sina egna uppskattningar. Som ett exempel berättar Rystad att bolaget i realtid följer alla oljetankers rörelser globalt för att bilda sig en uppfattning av hur oljemarknaden utvecklar sig.

De har länge varit en diskussion om ”peak oil”. Är vi där än?
”Vi börjar närma oss, kanske runt 2027 kommer efterfrågan nå en topp. Jag har länge trott att vi kommer nå det tidigare än vad många andra trott. Utrullningen av elbilar är det viktigaste för att uppnå detta. De står numera för 13 procent av nybilsförsäljningen globalt. Men det finns missförstånd om vad ’peak oil’ egentligen är. Det handlar om efterfrågan, inte om utbudet av olja som nästan är oändligt. Det finns 50 gånger mer olja idag, längre ner i berget än bland oljefälten, än vad man trodde det gjorde det gjorde innan ’skifferoljerevolutionen’ i USA. Den gjorde det lönsamt att ta upp olja som tidigare var oåtkomlig”.

Hur menar du, kan du utveckla dina resonemang om ”peak oil”?
Om priset på olja blir tillräckligt högt kommer det inte finnas någon efterfrågan. Miljörörelsen är därför inne på ett villospår när den talar om att minska utbudet av olja. Det gäller att konkurrera ut oljan genom en storskalig elektrifiering av samhället. Det handlar om att bygga ut sol, vind och batterier så snabbt det bara går. Dessa energislag kommer konkurrera ut fossila bränslen. Sol och vind tillsammans är bra, de har olika egenskaper. Det blåser mindre på sommaren när solen skiner och vice versa. Sedan blir lagringen av energi mycket viktig. Här återstår mycket att göra”.

Rystad förstår debatten om vindkraft. Att installationer kan innebära stora problem för människor som bor i närheten av dem, men han har stor tro på offshorevindkraft som inte alls påverkar samhället lika mycket menar han.

När kommer världen vara kvitt från sitt oljeberoende?
”Konsumtionen av olja och fossil gas kommer gå ned kraftigt på sikt. Efter 2050 kommer det mesta av oljan gå till användning inom den kemiska industrin som för produktionen av plast. Men hårdplast är ju en koldioxidsänka i och med att plasten lagras i kanske 50 år. Fartygsflottan kommer gå över till andra bränslen, som ammoniak och väte”.

Han lyfter en konferenstelefon på bordet framför oss för att handgripligen visa hur den illa sedda oljan även kan agera som koldioxidsänka om den i stället för att brännas används inom tillverkning.

Ett mer akut problem just nu är kriget i Ukraina. Kommer Europa kunna bli kvitt rysk energi?
”Ja, man klarar det men det kommer ta sex år. Det kan gå snabbare, men då det kommer kosta väldigt mycket ekonomiskt. Det är svårt för länder som Italien och Tyskland, som är så beroende av rysk energi. I Tyskland skulle till exempel vissa kemiska industrier behöva stänga ner om den ryska gasen skulle försvinna helt. Samtidigt är det så att en snabb utfasning kommer trigga innovation som vi inte känner till idag. En del rysk gas kommer kunna bytas ut mot norsk, men det kommer inte räcka. Det kommer också krävas amerikansk skiffergas som fraktas flytande på tankfartyg (LNG)”.

Rystad menar att USA är på väg att bli en ny stormakt igen på energiområdet, som på 1970-talet, när skiffergas som kan fraktas lätt blivit ett viktigt alternativ till rysk gas. Nettoeffekten av den ryska invasionen är att man tidigarelägger gröna investeringar. Även om det blir mer gas de närmaste fem till tio åren, och till och med en del kol, kommer omställningen mot ett mer fossilfritt samhälle gå snabbare än den annars skulle gått menar han. Rystad berättar att bolaget avslutat alla uppdrag i Ryssland som en följd av kriget. Ett policybeslut man fattat.

Vad tror du om oljepriset?
”Vi tror att oljepriset når en topp i år eller nästa år. Våra marknadssimuleringar visar på stora nedgångar därefter. Det höga oljepriset vi ser nu är alltså en kort historia. Fokus i branschen har blivit mycket kortsiktigt. I Mellanöstern producerar man så mycket olja det bara går nu. Det blir allt mindre av oljeletning på nya platser. Det börjar bli allt för sent att hitta något där. En effekt av det ESG-fokus som har varit bland investerare är att oljeaktier gick ner kraftigt innan 2020, men har därefter gått upp kraftigt. Cynisk sett så har investerare fått bra betalt för att äga olje- och gasaktier”.

Vad är din syn på kärnkraften som har seglat upp som en viktig fråga inte minst i Sverige?
”Jag ser inte kärnkraften som konkurrenskraftig. Den är alltför dyr. Ta de stora kärnkraftsprojekt som pågår i Västeuropa just nu, i Storbritannien och Finland. De har tagit mycket längre tid och blivit mycket dyrare än vad man ursprungligen trodde. Vad man ska göra med redan befintliga kärnkraft är en annan sak. Varje land måste hitta sin optimala rutt mot fossilfrihet”.

Rystad sätter inte heller så stor tro på de småskaliga kärnkraftverk som börjat att utvecklas. Han avfärdar dem inte helt, men som forskare tycker han att han sett för få bra exempel på vad de kan åstadkomma. Han menar att det kan finnas andra skäl att satsa på kärnkraft än driftsäkerhet och miljö, mindre ädla mål för verksamheten alltså, och pekar på att Kina och Ryssland är de länder som har störst ambitioner inom kärnkraftsområdet.

Slutligen, vad tror du, kommer världen klara sina klimatåtaganden?
”Ja, jag tror det. Om man tittar på vetenskapen säger den att det är görbart. Koldixidmålet på 1,5 graders ökning är lite för aggressivt kanske men 1,6 är uppnåeligt. För totalen kan dock minskade metan- och kväveoxidutsläpp göra att vi kan nå 1,5-gradersmålet. Det är framför allt jordbruket som kan förbättras. Det handlar om förändringar inom kött- och mjölkproduktion och risodling inom vad som kallas ’precision farming’”.

Han tycker att consensusbilden av vart världen är på väg är alltför dyster vad gäller klimatet. Om det har varit mycket snack och liten verkstad tidigare börjar det ske saker snabbt nu. Inte minst på lagringsfronten av koldioxid. Där det tas fram billiga metoder för att injicera koldioxid i marken, i vattenfyllda reservoarer, som kommer få stor effekt. En strimma av hopp alltså, från mannen som enligt Financial Times är en av branschens mest citerade experter.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du fler intervjuer

Annons från Envar Holding AB
Annons från AMF