Stark start

”Det är här bakom det händer, här görs koncentratet i ordning”, säger Bactiguards VD Cecilia Edström när vi stannar utanför en anonym dörr på ett av våningsplanen i företagets huvudkontor i Tullinge i södra Stockholm.

Dit in får vi inte komma men bakom glasfönster i ett renrum på andra sidan korridoren används den hemliga blandning som är kärnan i Bactiguards affär. Lösningen skapar en mikroskopiskt tunn beläggning på olika saker som förs in i kroppen, som till exempel katetrar. I renrummet doppas klasar av katetrar i ett antal lösningar där bland annat guld, silver och palladium ingår.

Med Bactiguards beläggning är det mycket svårare för bakterier att få fäste och föröka sig. Det leder till färre fall av infektioner, som kan ibland kan vara dödliga, och därmed lägre kostnader för sjukvården och mindre lidande för patienterna. Det är den effekten, infektionsprevention, som är drivkraften bakom Bactiguards affär.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) drabbas var tionde patient på sjukhus världen över av sjukhusinfektioner och bara i Sverige dör uppåt 1 500 patienter per år, något som Bactiguards produkter är tänkta att hindra.

”Det optimala vore förstås att kunna doppa ett helt sjukhus i vår coating”, säger Cecilia Edström när frågan om hur stor marknaden egentligen kan tänkas vara.

Det är givetvis inte aktuellt men att den potentiella marknaden är stor finns det egentligen inte så mycket tvivel om. I grund och botten handlar det om att ytbehandla olika saker som förs in kroppen för att vara kvar där en längre tid än några timmar eller ett dygn. För implantat och proteser kan det handla om resten av livet.

I dagsläget är urinvägskatetrar den stora produkten följd av centrala venkatetrar för blodbanan och endotrakealtuber (luftrörskatetrar) som kopplas till respiratorer. Coatingen har använts sedan 1995 då det första patentet godkändes i USA och sedan dess har Becton, Dickinson and Company (BD) haft licens på Bactiguards coating för urinvägskaterar på stora marknader som USA, Japan och Storbritannien, där de sedan dess etablerats som vårdstandard.

Licenser häften av intäkterna

Licensintäkterna då en tillverkare får använda ytskiktet på sina produkter och betalar royalty på det står för omkring hälften av intäkterna som för andra kvartalet låg på 48 miljoner kronor.

Förutom licensintäkterna är försäljning av egna produkter, som de katetrar som görs i Tullinge, den andra stora intäktskällan och den har växt rejält det senaste året.

En årsomsättning på runt 200 miljoner kronor är dock inte mycket för ett bolag med ett börsvärde på 5,9 miljarder, som dessutom kämpat med lönsamheten. Bactiguard noterades på Stockholmsbörsen 2014, bland annat för att kunna få ner skuldsättningen efter att huvudägarna Tomas von Koch och Christian Kinch köpt ut de andra ägarna med hjälp av ett obligationslån.

Kursen tappade dock rejält initialt efter att en nyckelinvesterare sålde sitt innehav första dagen och ett par överraskande VD-byten. Det dröjde fram tills mitten på 2018 innan kursen nådde upp till introduktionskursen igen. Sedan dess har den stigit med omkring 450 procent och marknaden har alltså lagt in rätt häftiga förväntningar på framtiden.

”Aktiemarknadens värdering visar att det finns ett förtroende för att vi ska kunna få till fler licensaffärer, expandera till fler användningsområden och skapa tillväxt för våra egna produkter. Det är det jag fokuserar mest på. Det är klart att det ligger stora förväntningar på mig och företaget i aktiekursen och vår målsättning är att leverera på dem”, säger Cecilia Edström.

Idag genererar BDs försäljning av katetrar licensintäkter till Bactiguard på omkring 100 miljoner kronor per år. Den globala katetermarknaden (urinvägar, blod- och luftvägar) ligger på omkring 2 miljarder dollar så det finns mycket marknad kvar att bearbeta.

Den är ändå relativt liten jämfört med de andra segment Bactiguard nu har i sikte, implantat. I september 2019 rodde man hem en licensaffär med den amerikanska medtechjätten Zimmer Biomet.

Det gäller så kallade traumaimplantat vilket betyder de skruvar, spikar, plattor med mera som används vid allvarliga benbrott och liknande. Till en början fick Bactiguard 3 miljoner dollar i licensavgift och ytterligare 2 miljoner dollar väntar när traumaimplantat med Bactiguards coating fått godkännande i USA. De stora intäkterna kommer dock med de löpande licensintäkterna.

”Traumaimplantat är en jättestor marknad på ca 7 miljarder USD per år och  Zimmer Biomet har ca 10 procents marknadsandel. Vi har redan ett CE-märke som  öppnar ett snabbspår till den europeiska marknaden för Zimmer Biomets produkter och räknar med att licensintäkterna börjar ticka in redan i slutet på det här året eller i början av nästa år”, säger Cecilia Edström.

Enligt Edström ligger spannet för royaltyintäkter på licensaffärer på mellan 5 och 10 procent av slutpriset på produkterna och den amerikanska marknaden kan börja komma igång mot slutet på nästa år.

”Skulle hela Zimmer Biomets portfölj av traumaimplantat få Bactiguards coating är potentialen för oss tre gånger större än dagens BD-intäkter, men det kommer ta några år att nå dit”, säger Cecilia Edström.

Nästa etappmål efter traumaimplantaten är vanliga ortopediska implantat som höft- och knäleder, där Zimmer Biomet också är en stor aktör.

”En styrka med Zimmeraffären är att den ger oss en kvalitetsstämpel och bekräftar att man på ett säkert sätt kan använda vår coating på implantat som ska vara kvar i kroppen livet ut.  Det öppnar för andra applikationer. Totalmarknaden för ortopediska implantat är mer än fem gånger så stor som den för traumaimplantat, säger Cecilia Edström.

Innan Zimmer Biomet tecknades två andra licensaffärer, med svenska Smartwise för avancerade injektionskateterar och Well Lead i Kina för hela Bactiguards nuvarande produktportfölj. De väntar på regulatoriska godkännande innan de kan börja generera licensintäkter.

Det lägger en grund för att komma upp i den tillväxt man tidigare siktat på men ofta missat. I samband med börsintroduktionen hade man målet att växa med 30 % per år, vilket senare sänktes till 20 procent.

Tillväxt på 32% 

Förra året växte Bactiguard med 32 procent vilket var klart över de 14 procent som nåddes 2018 och i år ligger bolaget på 33 procent på rullande tolvmånadersbasis.

”Målet är att etablera en ny licensaffär om året och accelerera tillväxten i vår egen produktportfölj. Där är vi inte nöjda och kommer att investera mer i marknadsföring och vår säljorganisation. Vi bygger t ex en egen distributionskanal i Sverige och Norden. Vi har bara krafsat på ytan på stora marknader som Europa, Indien och Mellanöstern så det finns en ordentlig potential”, säger Cecilia Edström.

Bactiguard håller på att ta fram nya finansiella mål som ska ersätta de nuvarande om en tillväxt på 20% och en EBITDA-marginal på 30%. Edström tror de kan presenteras mot slutet på året och är optimistisk om fortsatt tillväxt.

”Att tro att vi ska ha en total tillväxt i linje med tidigare mål (xx% reds.anm) är inte orimligt. Vi har mycket högre ambitioner för försäljningen än vad vi sett hittills och jag är övertygad om att det är möjligt”, säger hon.

Förutom fler licensaffärer så ska man ha fler egna fötter på marken och se över sina distributörer.

”Vi går mot en hybridmodell för att komma närmare slutkunden. Det betyder fler egna säljare i kombination med distributörer på vissa marknaden och vi kommer satsa mycket på våra egna kanaler”, säger Cecilia Edström.

Coronapandemin har påverkat Bactiguard på lite olika sätt. Kortsiktigt läggs en del sjukvård på is vilket minskar efterfrågan på både implantat och katetrar men på längre sikt är effekten en annan. Förutom att den vårdskuld som nu byggs runt om i världen så kan det leda till ett skarpare fokus på att förhindra infektioner.

Infektionsprevention på dagordningen

”Vårdskulden måste betas av på ett hanterbart sätt och där har infektionsprevention en mycket viktig roll att spela. Det har etablerats nya rutiner och beteenden i vården och hos allmänheten som kommer att leva kvar. Att ha fått upp prevention på dagordningen är det enda positiva jag kan se med pandemin. Vi har fått en ny verklighet där infektioner måste undvikas för att rädda liv”, säger hon.

En positiv men oförutsedd effekt av pandemin blev att en produkt som kom med lite på köpet vid förvärvet av malaysiska Vigilenz förra året, plötsligt hamnade i rampljuset. Förvärvet grundade sig främst på det samarbete man hade inom traumainplantat men Vigilenz sysslar också med sårvård.

”Det var ägarskifte på gång i Vigilenz och vi ville helst inte släppa iväg det till en ny ägare på grund av vårt samarbete kring implantat. Sedan visste vi att det också fanns en intressant sårvårsportfölj där Hydrocyn fanns med. När vi köpte Vigilenz var omkring en tredjedel Hydrocyn, en sårvårdlösning som i stort sett bara såldes i Malaysia. Vi fick möjlighet att köpa bolaget till rimligt pris och såg en väldigt stor uppsida som vi kan fortsätta utveckla, säger Cecilia Edström.

Bactiguard betalade 7,7 miljoner dollar för Vigilenz som bidrar med omkring 42 miljoner kronor i försäljning på årsbasis och därför förklarar en del av tillväxten de senaste kvartalen.

Inte långt efter att affären stängts började de första rapporterna om coronautbrotten i Kina komma in och framåt mars rådde det akut brist på bland annat handdesinfektion.

Hydrocyn är ett vattenbaserat desinfektionsmedel som tar kål på över 99 procent av alla bakterier, virus och svampar, inklusive SARS-Covid2. Effektiviteten och att det är vattenbaserat rönte stort intresse och första halvåret sålde Bactiguard Hydrocyn för över 20 miljoner kronor, bland annat i en stor order till svenska Polisen. Det motsvarar nästan 10 procent av den totala årsomsättningen.

”Vi fick lite raketbränsle i början men produkten har väldigt stor potential, både inom sårvård och som desinfektionsmedel. Den har stora fördelar mot alkoholbaserad desinfektion och har en viktig roll att spela, inte minst för att den är effektiv och samtidigt inte irriterande eller brandfarlig. Vi arbetar nu med försörjningskedjan och går ut bredare i försäljning, via apotek bland annat”, säger Cecilia Edström.

Hydrocyn är en premiumprodukt inom sitt segment med en prislapp på 99 kronor hos Apotea och lönsamheten är det inget fel på.

”Vi har inledningsvis tjänat bra och marginalen ligger i nivå med eller något bättre än för våra andra produkter. Det är ju på värdet av produkten vi baserar prissättningen på och det handlar delvis om hur mycket vi vill växa. På sikt är det kanske inte hållbart med en marginal som är flera gånger högre än för alkoholbaserade produkter. Men Hydrocyn är en premieprodukt och ska så förbli”, säger Cecilia Edström.

I Europa är Hydrocyn hittills bara godkänd som sårvårdsmedel vilket följer ett annat regelverk än för desinfektion men det finns ett undantag som löper till mars nästa år.

”Vi räknar med EU-godkännande vid årsskiftet och ännu har vi inte börjat rulla ut Hydrocyn brett som desinfektion. Den säljs i Sverige och vi håller på att förbereda utrullningen i Europa.  Covid skapar förstås efterfrågan just nu men även senare finns det mycket att hämta. Vi har återkommande säsongsinfluensor, kräksjuka och mycket annat. Vår produkt är såvitt vi vet den enda som testats direkt på det virus som ger covid-19”, säger hon.

Gedigen förvärvserfarenhet

Förvärvet av Vigilenz var det första för Bactiguard0, men det kan bli fler. Det finns en gedigen kunskap inom M&A i styrelse och ägarkrets. Sammantaget är Jan Ståhlbergs och Tomas von Kochs erfarenhet av förvärv och företagsaffärer svårslagen, båda var med och startade EQT och har gjort hundratals affärer.

”Det är inte så att vi nu ska gå och förvärva bolag i stor omfattning men vi har definitivt den kompetensen i styrelsen. Tidigare har vi haft strategin att växa organiskt genom licensaffärer och egen portfölj men det här förvärvet har gett blodad tand”, säger Cecilia Edström.

Vi kommer inte bli en förvärvsmaskin utan vara mer ”strategiskt  opportunistiska”. Det finns områden i portföljen som skulle kunna dra nytta av att kompletteras. Nu har vi till exempel inom sårvård suturer och sårvårdslösningar, men inte förband. Det finns flera områden där det skulle kunna vara intressant med förvärv men fokus ligger framförallt på att utveckla den egna portföljen  och nya licensaffärer, säger Cecilia Edström.

Någon stor kassa har inte Bactiguard och köpet av Vigilenz betalades delvis med nya aktier, så framtida eventuella förvärv kan kräva liknande upplägg.

”Mindre förvärv fixar vi för egen maskin medan större förvärv kräver någon annan form av extern finansiering. Om det är bra för bolaget och rätt strategiskt tror jag säkert att nuvarande huvudägare kan tänka sig att bli utspädda, till en viss gräns”, säger hon.

Cecilia Edström tog över som VD i februari när grundaren och storägaren Christian Kinch lämnade för att ta över som styrelseordförande efter Jan Ståhlberg.

Det är hennes första VD-jobb och vägen dit skiljer sig en del från vad som är gängse. Först skulle Bactiguard egentligen bara vara ett konsultuppdrag inför börsnoteringen 2014.

”Men jag blev kvar. Bactiguard kryper liksom in under skinnet på dig och för mig är det viktigt med den större dimensionen, att vara med och påverka utvecklingen och bidra till att minska patienters lidande. Jag funderade på att bli läkare när jag var yngre och min mor var infektionssköterska. Vid frukostbordet fick vi lära oss det mesta om infektionsprevention och hur viktigt det var för att skydda patienterna, så det är mer än ett jobb för mig”, säger Cecilia Edström.

Startade på SEB

Karriären började på SEB inom corporate finance och sedan 13 år på Scania där hon på slutet satt i koncernledningen och ansvarade för kommunikation, strategi och affärsutveckling. Sedan blev Telia som kommunikationsdirektör och även där satt hon i ledningsgruppen.

”Jag har kanske en lite annorlunda bakgrund. Jag har verkat i fyra olika branscher i olika roller och haft insyn i olika verksamheter och utmaningar på en global marknad. När Bactiguard nu tar nästa steg och ska bli ett större bolag och expandera internationellt har jag nytta av den bredden”, säger hon.

En av de första åtgärderna var att hitta en ny CFO för att ersätta henne själv och i maj rekryterades Gabriella Björknert Caracciolo från Nordea. Det gjorde Bactiguard till ett av de mycket få börsbolag med kvinnor på både CEO- och CFO-stolarna.

”Kanske är det lite lättare för mig att hitta kvinnor men viktigast är erfarenheten att om man har en heterogen grupp så funkar den bättre. Jag har suttit i ledningsgrupper där jag var en av tjugo och även där jag var enda kvinnan. Resten var svenska män med liknande erfarenheter. Det går bra så länge man har en inställd kurs men om man vill skapa dynamik och förändring menar jag att det fungerar sämre. Gabriella har en annan profil än jag och vi kompletterar varandra bra, säger hon.

Bactiguards produkt, licenser och patent togs över av Christian Kinch 2005 tillsammans med Tomas von Koch. De är fortfarande huvudägare med nästan 70 procent av rösterna och senare anslöt Jan Ståhlberg som idag sitter på 10 procent av aktierna. Själv har Cecilia Edström 0,7 procent av aktierna och sitter också själv i styrelsen.

”De är tre väldigt färgstarka och kompetenta personer som är väldigt engagerade i bolaget.  Jag vill också lyfta fram Anna Martling som är professor på Karolinska Institutet och tillför mycket med sin gedigna medicinska kompetens. Det är en krävande och dynamisk styrelse som är ett utmärkt bollplank till mig och ledningen”, säger Cecilia Edström.

Christian Kinch var VD från 2005 fram tills börsnoteringen då en intern VD rekryterades. Han lämnade på grund av personliga omständigheter.  Nästa VD hämtades externt men blev inte så långlivad vilket ledde till att Christian Kinch klev in som VD igen 2015 fram till i år.

”Vi har arbetat nära varandra under lång tid så styrelsen vet vad de får. Vi kompletterar varandra väldigt väl och har starka muskler tillsammans. Det är en fantastisk förmån att få leda företaget och vara operativt ansvarig i dessa tider. Bactiguard rustar för tillväxt eftersom behovet av infektionsprevention är här för att stanna”, säger Cecilia Edström.