Följ Danmark när det gäller stöd till företagen

Följ Danmark när det gäller stöd till företagen - 12_Ulf_Jakobsson_binary_6890525.png

För de allra flesta företag i tjänstesektorerna innebär coronakrisen ett existentiellt hot. Utan kunder inga intäkter. Också många tillverkningsföretag får det svårt. Nödvändiga insatsvaror kommer inte, eller också är man själv leverantör av insatsvaror som inte längre efterfrågas. Man står utan intäkter men kostnaderna finns kvar. Stora framgångsrika företag kan klara situationen under en tid, men för mindre och medelstora leder det efter en kort tid till konkurs om man inte får någon form av finansiellt stöd.

Det är för att motverka detta som regeringar i alla länder satt in finanspolitiska åtgärder. Ofta är åtgärdspaketen mycket stora i jämförelse med den typ av finanspolitik som vanligen brukar sättas in i lågkonjunkturer. Detta beror dels på att hela intäktssidan försvinner för många företag, vilket inte är fallet i en vanlig konjunkturnedgång, dels på att det nu är viktigt att så många företag som möjligt är intakta när pandemin drar bort.

I en vanlig lågkonjunktur är det naturligt att vissa företag slås ut. Ofta är det här fråga om företag som inte har någon chans till långsiktig överlevnad. En konjunkturpolitik som går ut på att rädda företag är därför normalt sett feltänkt. Den svenska varvspolitiken under senare delen av 1970-talet är ett exempel på detta. Nu har vi en helt annan situation. Mängder av ekonomiskt livskraftiga företag riskerar att slås ut av en pandemi, som inte på något sätt har med företagets verksamhet att göra.

Det verkar som om Sverige när det gäller finanspolitiken slagit in på en väg som ger oss högre dödstal också när det gäller företagen.

Det är oundvikligt att coronakrisen leder till en mycket kraftig nedgång i sysselsättningen på grund av att företagens verksamhet stannar av. Slås företagen ut, blir nedgången liktydig med en massarbetslöshet som det tar mycket lång tid att komma ur. När pandemin drar sig tillbaka, finns företagen inte kvar att gå tillbaka till. Tiden innan de som blivit arbetslösa kan anställas av andra företag kan i många fall bli mycket lång. Otillräckligt stöd till företagen kommer därför med säkerhet att leda till långvarig massarbetslöshet och tilltagande monopoltendenser i ekonomin.

De åtgärder den svenska regeringen hittills föreslagit är tyvärr otillräckliga. Den tunga delen är sänkta arbetsgivaravgifter och stöd till permitteringar. Det senare har försetts med en del onödiga begränsningar. Resten av miljarderna är lån och uppskjutna skattebetalningar. I en historisk jämförelse är det fråga om ett jättepaket. Om man ser till det problem som ska lösas når det bara halvvägs.

I det socialdemokratiskt styrda Danmark ser man ett helt annat fokus på att bevara företagen intakta. I princip täcker den danska staten, under en tid, i stort sett hela kostnadssidan för företagen. Den danske arbetsmarknadsekonomen Flemming Larsen talar om att regeringen sätter företagen i frysbox. När pandemin drar bort kan de ”tinas upp” och idealt sett fortsätta som förut. Det verkar som om Norge har en liknande strategi.

När det gäller covid-19 förefaller grannländerna ha valt en strategi för smittbekämpning som leder till lägre dödstal än de svenska. Det verkar som om Sverige när det gäller finanspolitiken slagit in på en väg som ger oss högre dödstal också när det gäller företagen. Därmed kan vi också förvänta oss en massarbetslöshet som blir mera långvarig i Sverige än i grannländerna.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor