Krönika: Dubblarens anatomi

Helst vill man hitta en aktie innan den dubblas. Men kan det ge något att studera aktier som redan har dubblats?
Krönika: Dubblarens anatomi - 0570994f-8e34-4b6b-b474-a031339b3cfffitcroph450q80upscaletruew800sf229a547d15b2d167be39a1e7063d095d6d73a70

Ungefär fyra gånger årligen anordnar SvD Börsplus investerarträffar där ett halvdussin börsbolag presenterar sig. Vi kallar det för Temadagar eftersom det alltid finns en röd tråd. Den 5 mars går Börsplus Temadag Dubblare av stapeln. Urvalet är intressanta börsbolag vars aktie de senaste två åren minst dubblats. Valet av period och just +100 procent som gränsvärde är godtyckligt men tanken är att utforska gruppen kursraketer och se vad man kan lära sig där.

En första övning kan vara att sortera upp bland olika slags ”dubblare”. Här är fem typer utifrån vad det är som varit bränslet bakom kursuppgången.

1. Turn-around är det ”dubblarskäl” som generellt kanske har minst spekulativt inslag. Här handlar det om en utbombad aktie i ett problembolag som verkar börja få ordning på grejerna. Då kan aktien ”lätt dubblas”. Två aktuella dubblare som till stor del är turn-arounds är spelbolaget Mr Green och medicinteknikbolagen Bactiguard och Arcoma.

2. Genombrott. Alltså en transformerande bolagshändelse som lyfter värdet till helt nya nivåer. Ibland är det en enormt värdeskapande strukturaffär men desto oftare är det små ”förhoppningsbolag” där förhoppningar omsätts till realitet eller ett stort reellt steg mot målet. Medicinska forskningsresultat, licensaffärer, prospekteringsframgångar eller en banbrytande kundorder är klassiska exempel.

3. Omvärdering. Ett exempel är Absolent som de senaste åren gått från att ha en typisk industrivärdering till en riktig premievärdering. Andra exempel är kanske Evolution Gaming och Paradox. Två aktier där börsen valt att betona det positiva mer än tidigare och därmed lyft värderingsmultipeln. I samtliga fall har detta så klart gått hand i hand med att bolagen också ökat vinsten på ett imponerande sätt men utan multipelexpansionen hade det inte blivit samma ”dubblingskraft”.

4. Het sektor. Besläktat med ”omvärdering” men här mer fokus på en hel bransch snarare än ett enskilt bolag. Medicinteknik är väl den mest aktuella sektorn där ett stort antal framgångsrika medicinteknikbolag blivit ”dubblare” och därmed dragit varandra uppåt. Tidigare rallyn inom fastigheter, biometri, cleantech med mera visar dock att det ofta finns ett stort spekulativt inslag när en hel sektor drar iväg.

5. IR-varmluft är ett artigt samlingsnamn för bolag som för egen maskin skapar en tryckkokarstämning där naiva spekulanter trycker upp en aktie bortom rim och reson. Det här är en gråskala från ärlig överoptimism till rena bondfångerier.

Helt uppenbart ska man undvika aktier som dubblats på grund av IR-varmluft och vara försiktig med ”heta sektorer”. Men hur är det med övriga kategorier? Har man missat tåget eller kan det finnas köplägen trots att aktien redan dragit?

Förmodligen finns här nog fler intressanta köplägen än man kanske tror. Stora kursrörelser visar ju på stora skillnader i hur olika investerare vid olika tidpunkter ser på ett bolag.

Och stora värderingsskillnader är ju bördig jord för att leta investeringar. Dubblare är helt enkelt oftare felvärderade än väldigt stabila aktier. Och även om de ofta är övervärderade så är de inte sällan signifikant undervärderade, dubblingen till trots.

Och alldeles oavsett så bjuder dubblare på intressanta fallstudier över framgångsrika företag vilket förhoppningsvis kan ge uppslag till andra blivande framgångssagor.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.