Krönika: Kinesisk ordlista del 3, maktspråket

USA och Kina röker lite fredspipa. Att Sverige istället riskerar att hamna i Kinas skottglugg kan delvis förklaras genom begrepp som ”17+1”, China Standards 2035 och ”3-5-2”
Krönika: Kinesisk ordlista del 3, maktspråket -
STOCKHOLM 20191125 Svenska Förläggarföreningen talar om den fängslade förläggaren Gui Minhai under Augustgalan 2019 i Foto Pontus Lundahl / TT

Det är inte lätt att vara Sveriges ambassadör i Kina. Anna Lindstedt är åtalad för brott mot rikets säkerhet eftersom hon misstänks ha försökt hantera fallet Gui Minhai på ett sätt som uppfattats vara för Beijing-vänligt.

Det är lättare för Kinas ambassadör i Sverige. Hans attacker mot Sverige i Gui Minhai-frågan får stöd av Kinas utrikesdepartement och nu uttrycks konkreta hot om att begränsa handelsutbytet med Sverige.

Det vi ser är en krock mellan:

  1. En liten idealistisk demokrati vars agerande styrs av medielogik.
  2. En stor maktmedveten diktatur vars agerande styrs av realpolitik.

Vi behöver inte slösa utrymme på den moraliska dimensionen, det är det så många andra som gör. Däremot kan det vara värt att sätta in Kinas agerande i ett större sammanhang. Denna krönika är del tre i en serie vi kallar för ”kinesiska ordlistan”.

Tanken är att via ett antal ord eller begrepp öka förståelsen för vad jag hävdar är världens viktigaste land.

Gruppen 17+1

Det är namnet på en sammanslutning av 17 länder i Östeuropa och Kina. Gruppen hette ursprungligen 16+1 innan Grekland i våras anslöt sig. Förutom Kina handlar det om överlag små länder med låg BNP och hög korruption. Med några miljarder dollar i välriktade investeringar/bidrag/handtryckningar är det inte svårt att köpa sig inflytande.

Elva av de 17 är EU-medlemmar. Eftersom stora EU-beslut kräver enighet så har Kina kort och gott möjlighet att köpa sig ett veto i alla stora förändringar som EU vill driva.

Söndra och härska brukar det kallas. Hittills ser vi tydliga tecken på att EU är helt förlamat i de frågor där det passar Kina. Exempelvis inom 5G och strategisk infrastruktur.

EU ligger långt efter USA och Kina på så gott som alla teknologiska områden. Enda undantaget är väl att Ericsson och Nokia (två åtminstone nominellt europeiska företag) är de enda som kan utmana Kina inom 5G.

Men även detta lilla försprång verkar EU ha svårt att förvalta. EU låter inte säkerhet och strategiska hänsyn störa när det konkurreras om 5G-utrullning i Europa. Här kan Huawei ta ordrar som låter kritisk infrastruktur skötas av kinesisk teknik.

China Standards 2035

Det finns många sorters ”soft power”, exempelvis kultur, språk och inflytande över globala institutioner. En variant på detta är alla de tekniska och kommersiella standarder som styr den moderna ekonomin. Här har USA och EU och/eller dess storbolag, fram till nu varit helt dominerande. Det tänker Kina ändra på. Och man för detta ett ambitiöst program som heter China Standards 2035. Senast 2035 vill Kina vara det land som framför andra sätter världsstandarden för hur produkter och tjänster ska definieras och konfigureras. Det låter trist och teknokratiskt. Men vänta bara. Det här kommer ha betydelse inom telekom, fordonsindustri, läkemedel och en massa andra branscher där Sverige och Västvärlden vill kunna konkurrera.

3-5-2-politiken

Detta är en del av Kinas cybersäkerhetspolitik. 3-5-2 ska utläsas som hur många tiondelar av all icke-kinesisk IT-infrastruktur som ska bytas ut åren 2020-2022. År 2020 ska alltså 30% av all icke-kinesisk hårdvara och infrastruktur i det offentliga Kina bytas ut mot kinesiska produkter. År 2021 ska 50% bytas ut och år 2020 ska de sista 20% utländska produkter försvinna från kinesiska förvaltningar och andra strategiska områden. Kina vill göra sig immun mot den typ av kontroll som man via Huawei misstänks vilja ha över andra.


”Krig är fred” var ett av Partiets slagord i George Orwells roman 1984. Innebörden är att genom externa konflikter (”krig”) kan intern harmoni (”fred”) upprätthållas. Det är ingen dålig sammanfattning av vad det är Kina verkar sikta på.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du alla krönikor

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på www.borsplus.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till www.affarsvarlden.se. I sällsynta fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.