Molenius: Avanza och Nordnet är två lysande stjärnor

De goda tiderna fortsätter för nästan alla svenska banker. Efter ännu ett historiskt högt resultat för de fyra storbankerna Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea fortsätter detta även under Q1 2025. Under 2024 blev det ett resultat på sista raden efter skatt på 155,5 mdr kr, marginellt lägre än 2023 (156,6 mdr kr).

Även Q1 2025 fortsätter starkt och den höga lönsamheten upprätthålls på årsbasis på nivån 152 mdr kr.

Det är framför allt det för banker så centrala räntenettot som hållit sig kvar på en fortsatt höga nivåer. Räntenettot drivs bland annat av räntenivån i sig, men verkar ha toppat under Q4 2023 när STIBOR3M var 4,08%. Under Q1 2025 var STIBOR3M 2,37%, alltså en tydlig nedgång med hela -1,71%.

Räntenedgången har dock blivit både senare och segare än låntagarna hoppats, vilket varit rätt så bra för bankerna med en sakta nedgång och som förebygger större kreditförluster.

Avanza och Nordnet – lysande stjärnor

Även storbankerna har dock drabbats av de senaste årens inflation. Rörelsens kostnader har under de senaste tre åren ökat med cirka 10 mdr kr per kvartal för storbankerna. En kostnadspost som ökar klart mer än inflationen för i princip alla svenska banker är IT-kostnader.

Kreditförluster är skillnaden mellan fest och dålig stämning i bank. Dessa är på en fortsatt låg nivå, -614 Mkr för de fyra storbankerna. Även risker i utlåning verkar stabila under de senaste kvartalen. Storbankerna har varit bankmässiga och lätt tråkiga under en längre tid och är i bra skick även för sämre tider.

De lysande stjärnorna på den svenska bankmarknaden är Avanza och Nordnet.

De har bättre avkastning på eget kapital och K/I-tal än storbankerna och alla andra svenska banker. Det är framför allt flera år av klart högre tillväxt av affärsvolymer som givit utslag.

En annan faktor är skalbarhet. Båda bankerna har visat detta under senare år genom att transformera många transaktioner till mycket kvar på sista raden. Avanza är inte bara just nu Sveriges mest lönsamma bank, utan är också den svenska bank som haft minst kreditförluster i modern tid (totalt 15 Mkr under alla år).

Swedbank bäst i klassen bland storbankerna

Banker har traditionellt två centrala nyckeltal: avkastning på eget kapital samt kostnader genom intäkter, alltså det så kallade K/I-talet.

Bäst i klassen det senaste året bland de fyra storbankerna är Swedbank med en avkastning på eget kapital på 16,7% respektive ett K/I-tal (efter kreditförluster och inklusive bankskatter och resolutionsavgifter) på 0,40.

Swedbank har också den bästa utvecklingen för rörelsens kostnader under Q1 2025.

Den höga lönsamheten hos Swedbank, Handelsbanken och SEB upprätthålls trots att de tillsammans bidrar med cirka 10,3 mdr kr på årsbasis i statliga avgifter (bankskatt och resolutionsavgifter).

Vi som är intresserade av banker noterar under senare tid justerade beräkningar av dessa mest centrala nyckeltal.

Olika typer av justerade nyckeltal är normalt ett varningstecken i bankanalyser. Storbanker vill till exempel gärna undanta statliga avgifter i sina K/I-tal och kreditdrivna nischbanker har börjat redovisa K/I-tal exklusive kreditförluster.

Det finns K/I-tal inklusive och exklusive kreditförluster, men i dessa banker är ju kreditförluster helt centrala, och om kreditförluster inte är en kostnad, vad är det då?

Kunderna betalar kalaset

Intjäningen verkar stabil på kort sikt för bankerna och 2025 har förutsättningar att bli ännu ett riktigt bra år. Dagens verklighet är dock ovanlig komplex och manar till ödmjukhet.

Pågående handelskrig och möjliga globala förändringar kan påverka det finansiella systemet. Det verkar inte heller bli någon bättre konjunktur under 2025. Den osäkerhet som för närvarande råder verkar i sig kunna skapa lågkonjunktur.

Det finns ett antal svarta svanar som flyger över oss. Den största av dem alla är väl Trump.

Storbankerna arbetar dock frenetiskt för att bibehålla den historiskt mycket goda lönsamheten. Ett aktuellt exempel är att flera av bankerna minskar eller helt tar bort möjligheten för kunder att gå in på ett bankkontor utan att ha ett förbokat möte.

Bankerna har aldrig tjänat så mycket pengar som nu och borde fatta vilka som i slutändan betalar kalaset – vi kunder.

Visst, kunderna repar i marmorgolvet och skapar onödigt damm i kristallkronorna, men bankerna borde nyttja de goda vinsterna och investera mer i personliga relationer och andra framtida konkurrensfördelar.

Genom att aktivt arbeta bort personliga relationer och helt lita på digitala relationer blir man också väldigt sårbar för befintlig eller framtida konkurrens. Goda personliga relationer är en del av det som i skolboken brukar kallas barriärer.

Bank handlar om riskhantering

Trots att de allra flesta stjärnor står rätt på himlen finns det banker som går med förlust. Ikano Bank, JAK Medlemsbank och Marginalen Bank fortsätter med röda siffror, trots rätt gynnsamma tider.

En bank som efter ett antal förlustår åter har vänt till vinst är Klarna. På stabilare mark är numera också vår egen riksbank, som efter Sveriges största enskilda förlust genom tiderna på -80 734 Mkr år 2022 har presterat bättre med vinster både 2023 och 2024, på +16 191 Mkr respektive +36 Mkr.

Bank är att långsiktigt hantera olika former av risker.

Storbanker har en soliditet på cirka 5% (alltså nästan bara andras pengar), och har därmed en soliditet som inte fungerar i någon annan bransch. Därför måste en bank kunna hantera den traditionellt högsta risken – krediter, samt mer ”moderna” risker som IT och AML. Det svåra är att låna ut i solsken och få tillbaka pengarna i hällregn. Det är där bankagnarna skiljs från vetet.

Henrik Molenius, VD för analysföretaget Westnova Management och med ett förflutet på Nordea och tidigare VD på Varbergs Sparbank.