Taxichaufförens börsprognos

Har man konträra böjelser så blir man orolig när konsensus är att allt blir toppen. Vi lite dysterkvistiga ser likheter med år 2000 eller möjligen 1999.

En tydlig likhet är att det nyfrälsta privatpersoner står för en stor del av handeln i tidens hetaste värdepapper. (Då Framfab, Icon Medialab, Switchcore och allt som stavas dotcom. Nu Tesla, Bitcoin, Evolution Gaming och allt som stavas ESG.)

En klassisk toppsignal verkar dock saknas. Så vitt er redaktör känner till har Sveriges taxichaufförer ännu inte börjat prata aktier lika vitt och brett som de annars pratar politik, trafik och väder.

Så kanske att allt är frid och fröjd? Affärsvärlden har ju tidigare redogjort för att det finns goda argument för att ”the roaring 20’s” upprepas även detta sekel, ungefär som det gjorde på 1920-talet. Drivkrafterna då och nu är att det är upplagt för en stor investeringsvåg (ny energi, geopolitisk säkerhet etc.) och att det alltid är en lång fördröjning mellan att nya innovationer görs (AI, Crispr, 5G, WFH etc.) och att frukterna skördas i form av högre tillväxt.

Den vanligaste brasklappen mot detta ljusa scenario är att inflationen kan tänkas ta fart och att vi arma syndare då skulle fördrivas ut ur nollräntans lustgård. Men de flesta tror lika lite på inflationens som Jesus återuppståndelse. I vart fall inte under 2021. Inflationen verkar död och om den inte är död så vore det snarast bra om den började leva igen, eftersom dess motsats deflation målats upp som en större Hin Håle än inflation.

Men för oss som var vid ekonomiskt medvetande på 1980-talet eller tidigare så är inflation någonting dåligt. Väldigt dåligt om man säg 1970 investerade sitt kapital konservativt och utan större skatteplanering. De pengarnas reala värde blev det inte mycket kvar av. Om inflation leder till högre räntor kommer det vara mycket dåligt bör börsen.

Argumenten som talar för inflation är lättfattliga. Penningmängden skenar, räntan är noll och det skapas fördyrande flaskhalsar av handelskrig och att Västvärldens (inte minst Sveriges) utbildningsväsende är alltmer ur synk med företagens behov.

Å andra sidan finns det starka argument mot inflation. Till att börja med snart 30 år av empiri från Japan, Sverige och nästan alla andra ekonomier. Vad politikerna än lyckas eller misslyckas med så verkar inflationen förbli oerhört låg. Det finns många skäl till detta och många av dem är minst lika starka idag. Vi återvänder till taxibranschen för ett talande exempel.

Etablerade taxibolag försöker nog höja taxorna så gott de kan. Men de förlorar marknadsandelar till nya billigare konkurrenter som Uber, Lyft, Bolt med flera. Det är inte konstigt eftersom Uber och deras likar har strukturellt bättre kostnadsläge på alla punkter.

• Förarna är till stor del arbetskraftsinvandrare från exempelvis Centralasien som är glada som spelemän för månadsinkomster som ligger långt under vad klassiska svenska taxichaffisar behöver för att försörja sig.
• Bilarna är ofta lite enklare och kräver mindre specialanpassningar än klassiska taxibilar.
• Skatt brukar inte vara någon stor kostnadspost för vare sig arbetskraftsinvandrare eller globala techbolag. Det må låta fördomsfullt men faktum är att båda företeelser medger ett stort mått av skatteplanering.
• Ägarna har köpt in sig i Silicon Valleys affärsmodell ”the race is now”. Det innebär att man vill gå med förlust i flera år och istället ”investera” pengarna i tillväxt. För taxi-apparna handlar det om att subventionera tjänsten så att resorna blir ännu billigare. Det är svårt för vanliga företag att tjäna pengar om konkurrenterna mer eller mindre vill gå med förlust.

Ovanstående punkter gör att det är lite synd om den klassiska svenska taxichaffisen med uniformsjacka i skinn och välsmort munläder. Man kan förstå om de inte haft den rätta optimismen som krävs för att gå in tungt på börsen. Alla de här faktorerna gäller i varierande grad i många andra branscher.

Platser och sektorer med dyr arbetskraft blir alltmer tillgängliga för konkurrenter från platser där löneanspråken är lägre. Omställningen till distansarbete under viruskrisen kommer öka tempot ytterligare. Alla kapitalvaror med stort teknikinnehåll tenderar att bli billigare för varje år tack vare ökad produktivitet och innovation. Nationalstatens möjlighet att ta in skatt är starkt begränsad för digitala produkter och tjänster och dessa står för en växande del av konsumtionen. Digitala produkter har också den egenheten att de är som gjorda för låga priser eftersom marginalkostnaden är nära noll. Alltmer kapital styrs utifrån en logik som handlar om att maximera marknadsandel istället för kassaflöde. Tillsammans med pristransparen på internet innebär det ett eldorado av låga priser för konsumenterna.

Det finns alltså starka argument i båda vågskålarna när man funderar på om eller när inflationen tar fart. Och skulle den ta fart blir ju nästa fråga om centralbankerna vill och vågar höja räntan. Det skulle ju vara ett säkert sätt att tvärbromsa rallyt på bostads- och finansmarknaden. Man måste alltså ha god fantasi för att tänka sig högre räntor på grund av högre inflation redan 2021. Och inte heller från taxibranschen får vi signaler om att kraschen är nära. Men börsen kan falla ändå. Affärsvärlden ser med viss oro på 2021 och  och håller fast vid ”neutralitetsprincipen” vilket innebär att man ska ha en fot i båda läger. Alltså fortsätta äga aktier men se till att ha rejält med torrt krut.