Att se träden, trots all skog

Att se träden, trots all skog - thunholm-900

Jag jobbade med reklam i många år. En av många branscher där obetald övertid under hög press är standard, speciellt för unga. Jämfört med jurister och folk på investmentbanker, antagligen en promenad i parken. Men ändå. Med lite perspektiv på det så är det galet.

Jag har också sprungit på en och annan stressad person genom åren, som varit på helt vanliga företag men som ändå jobbat långt mer än sextio timmar i veckan, skickat viktiga mejl på natten och gärna cc:at in någon slumpmässig chef.

Män som rakar skallen för att de inte hinner hålla på med frisyrer, men som putsar sin Linkedin-persona som vore den ett bonsaiträd. Som ilar genom tillvarons korridorer med lite för små kostymer och som alltid tar vanligt bryggkaffe, aldrig espresso eller cappuccino från maskinen, för de har inte den extra halvminuten.”Lunch? Haha! Nä, jag äter rå broccoli framför powerpoint innan mitt 17-minuters speed crossfit-pass.”

Full fart mot det som kommer först av väggen och nästa jobb.

Jag dömer ingen, jag har som sagt själv varit där. I stressen, alltså. Inte karriärhetsen.

Jag har heller inga mirakelkurer att dela med mig av. Mer än att bli äldre och få lite perspektiv. Och det är ju ett ganska dåligt råd, det är svårt att påskynda.

För övrigt är det väldigt svårt att vara preventiv, för stressen slår ut ens egna kontrollfunktioner. Man fattar alltså inte hur stressad man är.

Jag har sett att forskning visar hur bra skogen är för oss. Att vara i skogen gör oss avslappnade och minskar både stress och aggressioner. Träden är terapi.

Inte oväntat kanske. Men trösterikt.

Självfallet har driftiga entreprenörer noterat detta. I dag erbjuds därför skogsbad som avslappning av konferensarrangörer. Det är en japansk idé och innebär att man låter sig omslutas av skogen och tar in den med alla sinnen. Det som farsan kallar ”att gå ut med hunden” alltså.

Man kan se det som ett slags meditation för konsulter som är för lata för att lära sig att meditera. För mellanchefer som är för narcissistiska för att söka efter något, på riktigt, transcendent – typ Gud. Som kanske har en tomhet i bröstet, men som nu faktiskt åker till Ödeshög och skogsbadar med ledningsgruppen tisdag till torsdag i vecka 16. Förresten kan de få KBT som e-learning om de snackar med HR.

I namnet skogsbad ligger att det är en quick-fix. Ett dopp. Jag tror inte riktigt på det. Å andra sidan är det inte säkert att långvarigt skogsliv gör dig till en harmonisk individ heller. 1971 lämnade den amerikanske matematikern Theodore Kaczynski sin tjänst som lektor vid Berkeley-universitetet för att bosätta sig i en liten trästuga i Montanas skogar. Det funkade ett tag, men för eftervärlden är Kaczynski känd som Unabombaren.

Av: Fredric Thunholm

Fem frågor till Fredric Thunholm:

Vem är du?

–Yrkesmässigt så jobbar jag med kommunikationsstrategi på den globala mediebyrån Wavemaker. Vid sidan om det har jag i fem år skrivit en blogg som heter ”Tänk på Döden”. Där ventilerar jag en massa tankar. Dels om marknadsföring och kommunikation, så klart, men också mycket om arbetslivet i allmänhet och även politik och samhälle.

Kan du berätta mer om dina ämnen?

– Marknadsföring, kommunikation och media är naturliga ämnen. Men även politik följer jag med stort intresse, så risken finns att jag är där också. Ett tredje område är arbetsliv, eller vad man ska kalla det. Att vara en vuxen person som jobbar på kontor år 2020.

Vad ska man förvänta sig som läsare?

– Journalisten Po Tidholm kommenterade bloggen i en tråd på Facebook genom att säga att den har ”smarta, skitroliga texter”. Jag får väl helt enkelt försöka leva upp till de orden, gissar jag.

Vad hoppas du på med krönikorna?

– Jag hoppas att läsarna ska tycka att det är roligt och/eller bli förbannade. Och gärna att de ska tillföra perspektiv och vinklar, som annars inte är med i tidningen. Det vore också kul om det ledde till diskussioner på mejlen efteråt. I lagom mängd, haha.

Vad gör du när du inte arbetar eller skriver?

– Då är jag en cykelpendlande tvåbarnsfar som samlar på svensk keramik, hejar på Atlético Madrid och är en ganska flitig lång-distanslöpare.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.