Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Scania mot alla

2017-10-04 16:00

Fem som erkänner och en som nekar. Kartellanklagelserna är besvärliga för Scania.

KRÖNIKA. Bilar är en återkommande produkt i kartell- och konkurrenssammanhang. Det kan handla om allt från de facto-reservdels­monopol, där biltillverkarna försvårar för säljare av märkeslösa piratdelar, till inköpskarteller i skrotbranschen, där skrotfirmor vägrar lämna offerter till kommunala upphandlingar för att inte ta uppdrag från konkurrenter.

Med vetskapen om att det finns pengar att tjäna på informella, i värsta fall illegala karteller gällande bilar i livets slutskede är det inte svårt att förstå hur nytill­verkade bilar, som var och en representerar hundrafalt eller tusenfalt större värden, utövar en betydligt större lockelse. Det är med andra ord inte helt oväntat att Europas hittills största ­kartell avslöjats i just fordonsbranschen. Noga räknat i lastbilsindustrin.

Fem lastbilstillverkare erkände sig skyldiga redan förra sommaren och fick var och en betala motsvarande mellan 4,7 och 9,7 miljarder kronor i böter.

Slutklämmen i ärendet presenterades i förra veckan. Den danska prästdottern och EU-kommissionären med ansvar för konkurrensfrågor, Margrethe Vestager, tidigare partiledare i socialliberala Radikale Venstre, drämde då till med 8,5 miljarder kronor i böter för svenska lastbilstillverkaren Scania.

Beskedet är historiskt. Aldrig tidigare har ett svenskt företag drabbats av böter på den här ­nivån. Beloppet är högt också ur ett internationellt perspektiv (se tabell).

Närmast på en bredare lista över miss­dådare skulle i så fall vara teleoperatören Telia Company. Bolaget träffade häromveckan ett ”frivilligt” straffavtal med ­nederländska och amerikanska myndig­heter. ­Telias kostnader, efter att ha förhandlat med myndigheterna i månader, ­slutade med en uppgörelse om skadestånd för mutbrott. Slutsumman blev motsvarande 7,9 miljarder kronor.

Telia-utredningen drogs i gång för fyra år sedan medan lastbilskartellen blev känd för en bredare allmänhet under juli 2016 i och med att de stora tillverkarna accepterade konkurrensmyndighetens böter för att ha riggat marknaderna för lastbilar i Europa under åren 1997 till 2011. De utpekade ­bolagen tillverkar och säljer nio av tio medeltunga och tunga lastbilar i Europa. Det handlar om fordon som väger mer än sex ton. Tyska Daimler fick betala 9,7 miljarder kronor, ­nederländska DAF 7,2 miljarder kronor, Volvo/Renault 6,4 miljarder kronor samt italienska Iveco 4,7 miljarder.

Tyska MAN, som ingår i VW-koncernen, medverkade också i kartellen men undgick böter eftersom bolaget agerade vissel­blåsare och var först ut med att avslöja kartellen.

Kvartettens besked att de accepterar ­böterna tolkas allmänt som ett erkännande.

Numer VW-ägda Scania däremot har där­emot sprattlat vidare i kommissionens garn under ytterligare ett år och har varit så säkert på att nå framgång att bolaget ännu inte har reserverat en enda krona för skadeståndet.

Bolaget kör alltså ett chickenrace mot inte mindre än fem konkurrenter. Frågan är om racet kan sluta på mer än ett sätt?

Scania deklarerade redan samma dag som beskedet kom från Bryssel att Södertälje­bolaget är oskyldigt. När Affärvärlden kontaktar Scania upprepar de att bolaget är oskyldigt till anklagelserna. Bolaget överklagar ärendet.

Kommissionen skriver:

”Scania var en aktiv medlem i kartellen och var ansvarigt för att organisera några möten. I en inbjudan till ett av dessa ­möten var Scania helt öppet med mötets syfte. Det stod: ’Utbyte av information ska alltid ­utgöra basen för våra möten och därför ­väntar jag mig erforderliga förberedelser från alla medlemmar i vår grupp.’”

”’Vår grupp’ betyder i det här sammanhanget ’vår kartell’”, skriver EU-kommissionen.

I potten ligger inte bara 8 miljarder kronor samt trovärdigheten för Scania. Leif Östling, som var Scanias högste chef under i stort sett hela den tid som konkurrensmyndigheten i Bryssel nu har utrett, 1994 till 2012, är numer bland annat ordförande i organisationen Svenskt Näringsliv.

Under de senaste åren utmärker sig inte bara Scania och Volvo på de bötfälldas lista. Här återfinns också fler svenska bolag som lagertillverkaren SKF, som 2014 krävdes på 3 miljarder kronor för sin roll i en lager­härva. SKF fick dock 20 procents rabatt, ­eftersom bolaget skvallrat på de fem konkurrenterna.

Samma år fick kuverttillverkaren Bong 3 miljoner euro i böter för en kuvertkartell medan kraftexperten ABB fick full immunitet och helt slapp undan böter för sin roll i en kabelkartell där 16 andra bolag fick ­totalt 302 miljoner euro i böter. År 2010 fick flygbolaget SAS 70 miljoner euro i böter för sin roll i en fraktflygkartell där totalt 13 flyg­bolag var inblandade. Totalnotan slutade på 799 miljoner euro.

Svenska storföretag är exporttunga, och företrädare för svenskt näringsliv sjunger unisont den fria konkurrensens lov. Men en genomgång av EU-kommissionens lista över de bolag som fällts genom åren visar på en överraskande stor svensk slagsida. De två bilderna är svåra att få ihop.

Leif Östling avböjer att kommentera anklagelserna från EU-kommissionen.

Calle Froste

Fler krönikor av Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet