Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Håller analysen nära kroppen

2018-03-21 18:00

Analyshusen slutar offentliggöra sina prognoser. Det är inte bara dåligt.

Under årtionden har investmentbanker samlat arméer av analytiker för att studera sånt som börsbolags affärsmodeller, centralbankschefers tal, ränte­rörelser på obligationsmarknaden och vart den amerikanska dollarn är på väg. Analysen fungerade främst som extern marknadsföring. Krasst sett var – och är – analytikernas enda uppgift att skapa transaktioner för investmentbankerna. Analysen betalades således genom courtage, det vill säga att kunderna, ofta fondförvaltare, gav banken köp- och säljuppdrag i aktier.

Med det nya EU-direktivet Markets in ­Financial Instruments Directive 2, Mifid 2, som infördes den 3 januari i år har struktur­omvandlingen inom aktieanalys påbörjats på allvar. För analyshusen är en viktig förändring att kundernas betalning för exekvering av handel och aktieanalys ska separeras. Syftet är att öka transparensen och att skydda konsumenterna. Men konsekvenser ser inte alltid ut att bli de avsedda.

Att separera kostnaderna innebär en stor förändring för marknaden, i synnerhet för alla de analyshus som inte varit vana att prissätta sina analystjänster. Flera svenska fondbolag har gått före och frivilligt tillämpat reglerna redan innan de infördes i ­januari. Successivt har man sett hur banker och fondkommissionärer vidtar ytterligare åtgärder.

Analyshusen prioriterar exempelvis analytikerresurser och bolagsbevakning där de bedöms ha störst avsättning. Små- och medel­stora bolag har därför tappat viss ­bevakning. Flera analyshus har även börjat erbjuda betalanalyser, det vill säga analyser som bolagen betalar för. Betalanalysen ­erbjuds framför allt små- och medelstora bolag som saknar bevakning och har emellanåt ifrågasatts för att analytikerna är beroende av sin uppdragsgivare. Men det som tidigare var eget analysterritorium för mindre aktörer som Redeye, Remium och Erik Penser, görs nu alltså även av storbanker som Nordea, SEB och Danske Bank.

En annan förändring är att flera av de största svenska analyshusen, däribland ­Carnegie, Handelsbanken, SEB och ABG Sundal Collier, har slutat leverera sina prognoser till tredjepartsaktörer, som SME Direkt, Bloomberg och Factset. Det rapporterade Dagens Industri i förra veckan. Därmed minskar öppenheten, alltså raka motsatsen till det som regelverket syftar till.

Tidigare har analyshusen gett bort sina prognoser gratis och i gengäld fått ett i princip anonymiserat genomsnitt (konsensus) tillbaka. Med de nya reglerna har kraven på exklusivitet och mervärde höjts väsentligt och bedömningen hos analyshusen synes vara att om de ska kunna ta betalt för sin analys är det bättre att hålla korten närmare kroppen.

Vad alla dessa förändringar innebär för aktiemarknaden och bolagen i praktiken återstår att se.

Storbankernas intåg på betalanalysmarknaden kommer troligen legitimera den i större utsträckning. I USA finns undersökningar som visar att betalanalys är minst lika tillförlitlig som bankernas oberoende analyser. Man ska komma ihåg att många analytiker har svårt att förhålla sig oberoende till bolagen, eftersom bankerna ofta har andra relationer till bolagen än bara att sköta handeln i deras aktier. Möjligen leder också regelverket till en ökad mängd betal­analys, vilket innebär att transparensen rent av kan bli större.

När det gäller avsaknaden av en konsensussiffra leder det möjligen till att volatiliteten ökar.

Samtidigt brukar sägas att Gud skapade ekonomen för att göra meteorologen mer trovärdig. Att bunta samman alla prognoser till en konsensussiffra är således ingen ­garanti för att siffran är rätt.

En del varnar också för en sämre fun­gerande aktiemarknad. En effektiv marknad sänker kapitalkostnaden för företag, och väl spridda konsensussiffror är en del av det. Med sämre information blir kostnaden ­högre. Samtidigt är det i praktiken ganska få bolag som berörs. Många bolag har endast haft ett, två eller kanske tre estimat från olika mäklarfirmor. Likaså består konsensus endast av säljsidans prognoser och inte köpsidans, där den senaste ju i praktiken har en väsentligt större påverkan på kursutvecklingen.

Ett annat resultat av de nya reglerna är att större aktörer gynnas. De har ekonomiska resurser att köpa in analyser och prognoser från flera firmor, siffror som mindre fondbolag och privata investerare framöver blir utan.

Samtidigt ökar förutsättningarna för fler oberoende prognoser, givet att möjligheten för analytiker att använda konsensus som input till sin egen prognos minskar. ­Samtidigt kommer bolagen sannolikt inte ha samma behov av att massera analytiker för att säkerställa att de ligger rätt. En möjlig utveckling är att bolagen själva tar kontroll över sina resultat- och omsättningsprognoser, vilket är positivt för aktiemarknaden.

Jonas Elofsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet