Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Svenska företag skriker efter rätt kompetens

2017-05-03 22:00
Lena Hagman. Foto: Jörgen Appelgren

Den ekonomiska politiken skulle se annorlunda ut om den speglade näringslivets aktuella struktur.

KRÖNIKA. Prognoserna över den svenska ekonomin avlöser varandra.

En viktig faktor när den mäts är utvecklingen i omvärlden, eftersom Sveriges export står för nästan hälften av landets bruttonationalprodukt, BNP. Och en av de största prognosmakarna, Internationella valutafonden, IMF, verkar nu äntligen övertygad om att den globala tillväxten tar mer fart, efter fem år med trög återhämtning.

Sedan 2012 har den globala tillväxten hållit sig på måttliga 3,2 procent i genomsnitt. I sin nya prognos, från april, räknar IMF med att takten kommer att öka till 3,5 procent i år och till 3,6 procent 2018.

En länge efterlängtad uppgång för investeringar i förnyat produktionskapital och därmed ökad världshandel förklarar en stor del av den snabbare tillväxttakten.

Därmed ökar även konkurrensen om marknadsandelar på exportmarknaderna. För Sveriges del har exportens konkurrenskraft utvecklats under lång tid mot ett ökat tjänsteinnehåll, genom utveckling av ny teknik, nya it-lösningar, ny design och andra tjänste- innovationer som antingen integreras i exportprodukter eller säljs direkt till kunder på exportmarknaden.

Det är inte längre relevant att dela upp exporten på varor och tjänster. Det mesta som exporteras är en mix av vara och tjänst, där tjänste­innovationer ofta är avgörande för konkurrenskraften. I denna verklighet verkar en mycket stor del av Sveriges näringsliv.

Ett uppsving för efterfrågan från exportmarknader ger lyft för både exportindustrin och tjänstebranscher. Samtidigt ökar konkurrensen om försäljningen av tjänster, både på exportmarknaden och på den svenska marknaden. Den fortsatt starka efterfrågan på olika typer av företagstjänster som produceras i Sverige visar att branschen har en fortsatt växande tillväxt­potential. En stor del av de nya jobben har kommit inom företagstjänstebranscher, som exempelvis teknik- och datakonsulter, arkitekter, reklam och marknadsföring, säkerhetsbranschen, bemanningsbranschen med flera.

Därför hoppas jag att många med mig höjt på ögonbrynen åt att regeringen inte nämnt ett ord om detta i sin senaste prognos för svensk ekonomi. Regeringen ger intryck av att det är frid och fröjd på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ska helt enkelt fortsätta att minska till följd av hög efterfrågan på arbetskraft.

Javisst, denna efterfrågan fortsätter att vara mycket stark, men klyftan mellan tillgång och efterfrågan på den kompetens företagen i de viktiga tillväxtbranscherna söker blir allt djupare. Nu rapporterar rekordstora andelar av företagen inom företagstjänster att personalbrist är främsta hindret för deras verksamhet. Här duckar regeringen för att arbetsmarknaden nått en kritisk punkt. Om man lyckas lösa personal­bristen på kort sikt vore det ett mirakel.

Personalbristen kommer snarare att bromsa jobbtillväxten i tjänstesektorn, och särskilt i de branscher som är viktiga för Sveriges export. Här behöver regeringen se verkligheten i vitögat. Den ekonomiska politiken skulle se annorlunda ut om den speglade näringslivets aktuella struktur. Den nya vägen borde riktas in på att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och säkerställa behoven för Sveriges så viktiga exportsektor, för dess konkurrenskraft och omfattande bidrag till sysselsättningen.

Når nya toppnivåer

Under årets första kvartal har Sveriges sysselsättning trots allt ökat överraskande starkt, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Frågan är inom vilka branscher den stora ökningen kommit. Trots nyanställningarna har bristen på arbetskraft ökat till toppnivåer, enligt den senaste konjunkturbarometern.

Lena Hagman

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet