Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Om Trump förlorar

2020-02-19 18:00

Det mest troliga utfallet av det amerikanska presidentvalet verkar bli fyra år till för president Donald Trump. Flera gamla tumregler talar för detta. För det första blir den sittande presidenten vanligen återvald. För det andra går den amerikanska ekonomin fortfarande bra. Detta gynnar vanligen den sittande presidenten. För det tredje är det svårt att skönja en stark demokratisk utmanare. För det fjärde och kanske viktigaste, så gynnar elektorskollegiets konstruktion Trump. Han har sin väljarbas i de mindre folkrika staterna i USA:s mitt.

Hans motståndare återfinns bland annat i de folkrika staterna New York och Kalifornien. Systemet med elektorsröster missgynnar demokraterna på två sätt. För det första har de folkrika staterna färre elektorer per väljare än de mindre folkrika staterna. För det andra ger de kraftiga demokratiska övervikterna i de nämnda staterna ingen extra utdelning i elektorer. Man vinner staten om man har hundra väljares övervikt likaväl som om man har ett par miljoner väljares övervikt.

Det var dessa förhållanden som gjorde att Hillary Clinton förlorade presidentvalet trots att hon, räknat på hela antalet avgivna röster i USA, fick cirka 3 procents övervikt. Trumps marginal i elektorskollegiet hängde på att han i tre stater i mellanvästern sammantaget hade 117 000 flera röster än Clinton. Bedömare räknar nu med att den demokratiske kandidaten, vem det nu blir, måste ha en övervikt på minst 3,5 procent av totalt avgivna röster för att valet ska vinnas.

Skulle Trump förlora i elektorskollegiet, så kommer han alltså med allra största sannolikhet göra det mycket knappt. Exempelvis kan han förlora de tre staterna i mellanvästern med samma marginaler som han vann dem 2016. Inget talar för att Trump i ett sådant fall kommer att erkänna sig besegrad.

Inför avgörandet 2016 började han under de senaste dagarna tala om att valprocessen var riggad emot honom. På en direkt fråga i tv vägrade han tala om ifall han skulle acceptera en valförlust. Senare sa han att han skulle acceptera valresultatet om han själv vann. Ändå hävdade han efter valet att det hade förekommit ett gigantiskt valfusk, om än inte tillräckligt stort för att beröva honom majoriteten bland elektorsrösterna.

Denna gång står mera på spel för Trump. Dels blir nesan stor, att förlora som en sittande president. Dels kan han vänta sig en rad olika åtal, som han varit skyddad emot som president, och som han kommer att vara skyddad emot om han fortsätter som president.

Därför kan vi vänta oss att han denna gång, när valdagen närmar sig, med större energi än tidigare kommer att utveckla olika anklagelser om pågående valfusk i avgörande delstater. Illegala immigranters omfattande röstfusk var en viktig ingrediens i Trumps mytologi kring valet 2016.

Detta kommer vi troligen att få höra om igen. Hans hejaklack i Fox News och konservativa radiokanaler kommer att understödja honom på ett sätt som gör att valfusket kan bli en etablerad sanning i stora delar av det republikanska lägret.

Om valet går emot Trump är därmed manegen krattad för Trump att bestrida valresultatet juridiskt och politiskt. Om ledande republikaner på samma sätt som i riksrättsåtalet sluter upp vid Trumps sida kommer USA in i en allvarlig konstitutionell kris.

Huvudprognosen måste ändå vara att Trump efter en förlust slutligen lämnar Vita huset. Dock kommer en dryg tredjedel av väljarna, Trumps bas, att vara övertygade om att deras man på ett orättmätigt sätt blev berövad sin plats. Deras ilska kommer att få ytterligare näring av Trumps fortsatt aktiva Twitterkonto.

Flera liberala bedömare har hävdat att en valseger för Trump med en åtföljande andra period för Trump kan innebära ett hot emot hela det politiska systemet i USA. Kanske hotet är än mer akut om Trump förlorar.

Docent i nationalekonomi och tidigare chef för IFN, chefsekonom för SAF, Industriförbundet och Handelsbanken.

Ulf Jakobsson

Fler krönikor av Ulf Jakobsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet