Dopningskontroll på börsen

Trots en avmattad konjunktur har Stockholmsbörsen gått som på steroider. Årets första rapportperiod blir ett eldprov för börsbolagens uppskruvade värderingar.
Dopningskontroll på börsen - dopningskontroll-1920_binary_6985330.jpg

Förra fredagen, den 17 januari, nådde Stockholmsbörsen en ny toppnotering. Igen. Kanske har även det rekordet slagits efter att denna tidning har gått till tryck. Med en räntedopad ekonomi och bristen på investeringsalternativ är det kanske inte så konstigt att aktiekurserna fortsätter stiga till nya rekordnivåer.

Värt att notera är dock marknadens uppvärdering av de cykliska bolagen. Förra veckans rekordbörs dominerades av konjunkturkänsliga bolag som Boliden, Volvo och Sandvik. Höstens rekordkorta recession verkar alltså vara död och begraven.

I alla fall på aktiemarknaden.

Bland analytikerna är stämningen annorlunda. Experterna har tagit fasta på vikande konjunkturindikatorer i form av lägre BNP-prognoser och sjunkande inköpschefsindex i det fjärde kvartalet, och har sänkt sina vinstestimat för flera av Stockholmsbörsens största börsbolag. Dessutom har börsjättar som vitvarutillverkaren Electrolux och stålkoncernen SSAB blåst på med rejäla vinstvarningar under december månad, vilket har dragit ned vinstprognoserna ytterligare.

Sparekonomerna: Detta bör du hålla koll på under decenniets första rapportflod H&M:s utdelning, Ericssons marginaler, industrins orderingång och kostnaderna på banksidan är några saker att hålla ögonen på inför kommande rapportflod, enligt fyra sparekonomer.  

I tabellen nedan syns hur analytikernas vinstestimat för 2020 och 2021 har ändrats de senaste fyra respektive två månaderna, det vill säga före och efter rapporterna för det tredje kvartalet. Generellt sett har prognoserna för bolagens vinst per aktie skruvats ned, både för 2020 och 2021. Sedan september har analytikerna kapat vinstestimaten för 17 av de största bolagen (i OMXS 30) medan tio bolag fått höjda vinstprognoser.

multipelexpansion-tabell.jpg

Samtidigt som analytikerna blivit alltmer skeptiska till bolagens förmåga att leverera, så har investerarna fortsatt att tro på börsen. Storbolagsindex OMXS 30 är upp 5 procent sedan 20 november, och 10 procent sedan 20 september. I takt med att aktiekurserna stigit har börsbolagens värderingsmultiplar expanderat. Det genomsnittliga p/e-talet bland Stockholmsbörsens mest omsatta bolag har stigit med hela 16 procent sedan november och med 24 procent sedan i september, före rapporterna för det tredje kvartalet.

Börsen har helt enkelt blivit dyrare. Men varför?

Detta är en nedkortad version av reportaget Dopningskontroll på börsen. Prenumeranter kan läsa mer om riskerna med en allt dyrare börs här.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.