Ränta och inflation pressar likviditeten

Förra årets ständigt stigande priser har tvingat företag att lägga en allt större del av sitt rörelsekapital på energi och inköp. Många har upplevt press på likviditeten, något som bara förvärras när räntorna nu stiger. Det konstaterar kreditförsäkringsbolaget Atradius i en ny rapport om inflationen i euroområdet.

– Vi har en kreditekonomi där man lånar och sällan gör något med pengar man har över. Det har inte varit något problem med de låga räntorna vi haft, men under den kommande tiden kommer det att bli betydligt dyrare att vara ett företag med hög skuldsättning, säger Camilla Arwin, kreditchef på Atradius Sveriges riskavdelning.

Enligt Camilla Arwin är vi i en unik situation, eftersom företagen efter en period med historiskt låga räntor kan uppleva relativt blygsamma räntehöjningar som smärtsamma.

– Räntorna är intressanta eftersom de ger uttryck för priset på pengar och utgör en betydande kostnad för många företag. Så när vi ser en räntehöjning från 1 % till 2 % är det en fördubbling, som alltså har större betydelse än om man till exempel hade sett en höjning från 6 % till 7 %.

Inflationen når toppen
De svenska inflationssiffrorna i september låg på 9,7 %. Samtidigt aviserar centralbanker nya räntehöjningar och energipriserna fortsätter att vara höga, vilket gör att man kan få en känsla av att inflationen kommer fortsätta att stiga oförminskat.

Men trots att rubrikerna ser dystra ut och centralbankerna tidigare har missbedömt inflationsutvecklingen, bedömer Atradius ekonomer att den snart lär minska. Bolaget bedömer att inflationen kommer att ligga på 2,1 % för euroområdet under 2023.

– De underliggande faktorerna som håller inflationen i schack finns fortfarande där. Trots utmaningarna efter covid-19 pågår globaliseringen fortfarande, lönetillväxten är fortfarande låg och digitaliseringen fortsätter oförminskat, säger Theo Smid, seniorekonom på Atradius, som förväntar sig en återgång till en tid med lägre inflation.

Lägre räntehöjningar
Enligt Theo Smid är alla ögon riktade mot centralbankerna för tillfället. Fram till nyligen handlade det mesta om huruvida de lät räntorna stiga tillräckligt snabbt. Nu börjar även många ekonomer oroa sig för risken för lågkonjunktur.

– Om vi har en vanlig lågkonjunktur kommer centralbankerna troligen att stoppa räntehöjningarna för att inte kväva ekonomin. Vi kan också se att de redan blivit mer återhållsamma i sin retorik, säger Theo Smid och tillägger att räntesättningen är en oerhört svår balansgång då hög inflation i sig också kan bidra till att få igång en lågkonjunktur.

Även om Theo Smid tror att inflationen kommer att minska mot slutet av 2022, menar han också att utvecklingen kommer bero på hur Europa tar sig igenom vintern på energifronten.

– Om vi i vinter upplever en europeisk energikris och ett totalt stopp för gasimporten från Ryssland, kan det leda till en inflation på 5,6 % i euroområdet nästa år och öka risken för recession avsevärt.