Nato-inträdet kan rädda Saabs ubåtsplaner

Med Sverige i Nato hamnar vi på insidan, förklarade Saabchefen Micael Johansson nyligen för Dagens Industri. Hur det mer konkret skulle kunna påverka Saabs försäljning till Nato eller internationellt har bolaget inte velat gå in på eller spekulera i. Det är svårt att se några nackdelar för Saab med att ”vara på insidan” där de flesta av Saabs stora internationella konkurrenter redan är. Att vara alliansfri verkar inte vara något större säljargument för stora köparländer som Indien och Turkiet.

Att vara på insidan kan dock ha stor betydelse för Saabs ubåtsverksamhet i Kockums som måste få nya beställningar inom de närmaste 2-3 åren för att kunna leva vidare.

SaabArtikel

”Tråkigt att det ska behövas krig för att investera i Saab”

”I Holland är Saab ett av tre konsortier som ligger på shortlist för att få bygga Hollands nästa generation ubåtar”, förklarade Saabchefen Micael Johansson för Affärsvärlden för två år sedan. En beställning värd mer än 26 miljarder kronor väntades komma mot slutet av 2022. Om ordern gick till Kockums skulle det innebära nya jobb både här och hos den holländska partnern Damen.

Nederländerna skjuter på beslutet

För någon månad sedan meddelade dock holländska försvarsmyndigheten att de tre budgivarna, franska Naval, tyska ThyssenKrupp Marin och Saab med det holländska varvet Damen inte utrett alla frågor tillräckligt, varför ett beslut kommer att dröja och därmed följaktligen också leveransen av den första nya u-båten.

För att uppfylla Natos önskemål om intakt ubåtskapacitet måste de fyra nuvarande Walrus-båtarna graderas upp under tiden. Med en varspartner i Holland, Damen, som ger jobb i Holland och med Kockums ”på insidan” genom Nato-inträdet, hoppas Saab/Damen ökat sina chanser för den första uppgraderingsfasen.

Australien är den andra stora möjligheten för Saab Kockums.

Australien chockade ubåtsvärlden genom att plötsligt hoppa av ett jättekontrakt med franska Naval. Istället för en tänkt serie på 12 konventionella ubåtar satsar de på atomubåtar levererade i samarbetetsprojektet AUKUS, det vill säga Australien, Storbritannien och USA. Den första atomdrivna kan dock inte levereras före 2048. Till dess måste Australien hålla liv i sina 6 u-båtar i Collinsserien. De måste moderniseras, förlängas och utrustas med modernare vapensystem och kanske nya motorer. Det finns ett land med den kunskapen.

“Vi har erfarenheten”

”Saabs affärsområde Kockums utvecklade Collins-classubåtarna tillsammans med det lokala varvet ASC och vi står beredda att stötta en uppgradering”, framhåller chefen för affärsområde Kockums för Affärsvärlden, Lars Tossman. De svenska syster-ubåtarna i Gotlandsserien har genomgått precis det som Collinsubåtarna måste gå igenom. De två u-båtsserierna, Collins och Gotland, är modulärt uppbygga förklarade Saab Australiens chef Andy Keough på Saabs u-båtsseminarium i höstas.

”Saab har omfattande erfarenhet av att skära upp ubåtar i två delar och sätta in ny utrustning”, framhöll han.

Kriget i UkrainaAnalys

Aktier att äga i en osäker värld

En öppning av skrovet behövs för att få plats med de nya Tomahawk-missiler som kan vara aktuella eller byte av motorer till AIP, Air Independent Power. Uppgraderingen av de sex u-båtarna ligger i storlek 45-50 miljarder kronor.

Saab har redan ett Enterprise Partnering Agreement med den australiensiska flottan för stridsledningssystem. Saab har exceptionellt goda kontakter med det australiska försvarsdepartementet. Frågan är hur dessa påverkas av det australiska parlamentsvalet nu på lördag. Den sittande liberala regeringen är utsatt för hårt tryck från oppositionspartiet Labor – som dock lovat fullfölja landets u-båtsplaner om de får bilda regering.