Analys IPO-guiden RanLOS
RanLOS: Testar IPO-marknaden med blygsam värdering
RanLOS | Mars 2023 |
VD: | Louice Rosdahl |
Styrelseordförande: | Anders Lyrheden |
Antal anställda: | 4 |
Nyckelpersoners ägande: | Cirka 60% |
Lista: | First North |
Teckningskurs: | 25 kr |
Antal aktier efter IPO: | 2,0 miljoner |
Börsvärde: | 50 Mkr |
Nettokassa efter IPO: | 11 Mkr |
Resultatnivå, årstakt: | -4,6 Mkr |
Det Göteborgsbaserade teknikbolaget RanLOS (teckningskurs 25 kr) är på väg att noteras på First North genom en IPO. Bolaget har tagit fram ett mätsystem till bland annat bilindustrin som är tänkt att användas i produktutvecklingsprocessen för att t ex snabbt kunna identifiera och åtgärda komponentfel.
RanLOS startades 2016 av antennexperten Per-Simon Kildal (1951 – 2016) som även grundade teknikbolagen Gapwaves och Bluetest. RanLOS släppte sin första prototyp 2018 och tecknade tre återförsäljaravtal omkring årsskiftet 2019/2020. Försäljning har kommit igång så smått med 1 Mkr 2022.
Erbjudandet består av nyemitterade B-aktier och RanLOS får in 13 Mkr efter emissionskostnader vid fulltecknat erbjudande. Utöver det kan aktier för 2,5 Mkr komma att emitteras via övertilldelningsoption i händelse av stark efterfrågan.
RanLOS har därutöver upphandlat ett stabiliseringsavtal med Lago Kapital. Det går ut på att Lago under 30 kalenderdagar efter IPO kan komma att köpa aktier över marknaden för att stötta aktiekursen. Detta är endast aktuellt vid nedgång jämfört med teckningskursen 25 kronor och sker rent praktiskt genom aktielån från befintliga ägare.
DISCLAIMER
Afv skriver analyser på så gott som alla bolag som ska notera sig. I fallet RanLOS har Afv via bolaget fått ta del av finansiell info i förväg vilket medför att analysen publiceras redan i början av teckningstiden. Denna ”early look” har genomförts tack vare att RanLOS också har köpt annonser av Afv för sin notering. Det ska dock starkt betonas att Afv-analysen inte på något sätt är betald av eller styrd av bolaget. Det är endast tidpunkten för publicering som kunnat tidigareläggas via ”early look”.
Läs mer om aktuella börsnoteringar på IPO-guiden
IPO-GUIDE | RanLOS |
Lista | First North |
Omsättning rullande tolv månader | 1 Mkr |
Antal anställda | 4 |
Teckningskurs | 25,00 kr |
Rådgivare | Nordicap Corporate Finance |
Storlek på erbjudande | 15 Mkr (varav 100% nyemission) |
Börsvärde vid IPO | Cirka 50 Mkr |
Emissionskostnad | Cirka 2 Mkr (13,3% av erbjudandet) |
Säkrad andel av IPO* | 62% |
Investerare som ska teckna i IPO | Kildal Antenn AB (Familjen Schilliger Kildal), Exelity AB, Oscar Molse, Daniel Främdberg, AD94 Holding AB, m.fl. (62% i åtagande) |
Garanter | – |
Flaggor** | Inga upptäckta flaggor |
Sista teckningsdag | 2023-03-20 |
Beräknad första handelsdag | 2023-03-31 (11 dagars väntetid) |
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden). ** Särskild metodik. Se faktaruta nedan. Källa: Affärsvärlden / bolaget |
INGA FLAGGOR ENLIGT AFFÄRSVÄRLDENS IPO-GUIDE
Affärsvärldens IPO-guide granskar alla noteringar efter 25 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter 448 granskade börsnoteringar är 1,6 flaggor för miljardbolag, 2,9 för småbolag och 3,8 för mikrobolag. En flagga är inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.
Affärsvärldens IPO-guide hittar inga flaggor i RanLOS.
AFFÄRSVÄRLDENS SYN PÅ RANLOS
Det här är ett bolag med relativt små intäkter och med högtflygande planer, alltså en förhoppningsaktie. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier. Se även faktaruta längst ner.
1. INCITAMENT NYCKELPERSONER
Varken VD Louice Rosdahl eller styrelseordföranden Anders Lyrheden äger aktier i dagsläget men tecknar 2000 aktier vardera (50 000 kr) i emissionen. RanLOS sjösatte 2021 ett optionsprogram för VD, ordförande och andra nyckelpersoner som ger innehavaren rätt att sommaren 2026 teckna aktier för 13,21 kr. Rosdahl har 60 000 optioner och Lyrheden 10 000.
Huvudägaren Kildal Antenn (ledamot Cécile Schilliger med familj, Cécile var gift med Per-Simon Kildal) tecknar 16,7% av erbjudandet, motsvarande 2,5 Mkr varav 1,5 Mkr avser kvittning av lån. Kildal Antenn är idag klart största ägare i RanLOS med 64% av kapitalet, vilket minskar till 50% efter IPO. Familjen Schilliger har efter IPO dock ändå fortsatt kontroll över RanLOS då majoriteten av Kildals innehav är röststarka A-aktier.
Ledamot och teknikchefen Jan Carlsson kommer att äga 4,1% av kapitalet efter IPO. Försäljningschefen Lars Granbom kommer att äga 1,9%. Båda dessa tecknar 2000 aktier var. CFO Lena Sjödahl äger 9300 aktier men inga optioner och tecknar inget (via åtagande) i IPO.
Optionsprogrammet ger insynspersoner bra incitament men det är väldigt blygsamma belopp det handlar om. Ordförandens optionsinnehav motsvarar ett aktieinnehav om 250 000 kr räknat på IPO-kursen. Samtidigt ger teckningsposterna för ledningspersonerna på 50 000 kronor i IPO:n inte direkt några pluspoäng. VD och ordförandes incitament lämnar mer att önska men vägs till viss del upp av övrigt insynsägande.
Samtliga RanLOS A-aktieägare har ingått lock-up på tolv månader. Dessa aktier motsvarar 49% av totalt antal aktier efter IPO.
Ägare | Innehav Mkr | Andel % |
Kildal Antenn (Cécile Schilliger med familj) | 25,1 | 49,9 |
Jan Carlsson | 2,1 | 4,1 |
Actionstep AB | 1,6 | 3,1 |
Exelity AB | 1,0 | 2,0 |
Trefyr AB (Lars Granbom) | 1,0 | 1,9 |
2. TRACK RECORD NYCKELPERSONER
Louice Rosdahl har en mastersexamen i Technology Management från Lunds Universitet. Mellan 2016 och 2021 var hon investeringschef för det Göteborgsbaserade investmentbolaget JCE:s onoterade teknologiportfölj. Sammanlagd årsomsättning för portföljbolagen var ca 2,5 mdr kr. Det här ser Afv som en bra merit då Rosdahl arbetade nära ledningsgrupper med allt från affärsplaner till finansiering och var aktiv styrelsemedlem i vissa portföljbolag. Innan JCE arbetade Rosdahl som konsult på Accenture med olika strategiska projekt ute hos globala storbolag.
Anders Lyrheden tillträdde som ordförande 2021. Han var CFO för det First North-listade eye-trackingbolaget Smart Eye 2017-2022 och har även varit CFO för Swegon, Hexpol och Mölnlycke Health Care. Tunga meriter i sammanhanget.
Person | Befattning RanLOS | Koppling Gapwaves |
Cécile Schilliger | Ledamot | Ledamot 2016-2021 |
Lena Sjödahl | CFO | Ekonomikonsult 2016-2021 |
Lars Granbom | Försäljningschef | Ordförande 2016-2019 |
Madeleine Schilliger Kildal | Mjukvaruingenjör | Ledamot sedan 2021 |
Då Per-Simon Kildal även grundade Gapwaves är det ingen överraskning att se en överlappning mellan de två bolagens persongalleri. Se tabell intill. Afv har ingen aktuell analys på Gapwaves men kan konstatera att bolaget fått igång försäljningen från 0,9 Mkr 2017 till 64 Mkr 2022. Aktien noterades 2016 med teckningskurs 5,95 kr och står idag i 29,20 kr med ett börsvärde på ca 900 Mkr.
Afv:s bild är att RanLOS sammansättning av ledning och styrelse är väl avvägd med gedigna kompetenser och erfarenheter. Ska man klaga på något är det att VD Louice Rosdahl har begränsad erfarenhet av att leda industriella bolag, men vi tror att ordförande Anders Lyrheden kommer att kunna erbjuda henne värdefullt stöd.
3. TROVÄRDIGHET FÖR PRODUKT OCH STRATEGI
RanLOS har utvecklat en lösning för testning av antennsystem och teknologier för anslutning till kommunikationsnätverk (“connectivity”). Systemet bygger på så kallad OTA-testning (Over-the-air; mätning av luftburna signaler baserat på radioteknik). Bakgrunden till bolaget var en idé från den framlidne professorn Per-Simon Kildal om att ta fram enkel och kostnadseffektiv mätutrustning som kunde testa connectivity hos fordon, basstationer och andra uppkopplade enheter. Kildal gick sorgligt bort samma år som RanLOS startades.
RanLOS har idag två mätsystem: RanLOS Sub-6 GHz inriktat på bilindustrin samt RanLOS mmWave med fokus på telekommarknaden. Det är på bilmarknaden störst fokus ligger de kommande åren för RanLOS, då bolaget menar att connectivity är en strategisk prioritet inom fordonsindustrin med stora förväntade investeringar framöver. Det ska noteras att mätning med systemet inte sker vid själva produktionen utan i produktutvecklingsprocessen.
RanLOS Sub-6 GHz har utvecklats i ett Vinnova-projekt tillsammans med Volvo Cars, AB Volvo, forskningsinstitutet RISE och Lunds Universitet. Tillverkning sker på beställning hos underleverantörer i Sverige medan RanLOS själva sköter montering.
VILKET PROBLEM LÖSER RANLOS?
Med en ökande mängd uppkopplade enheter och data som bilars kommunikationssystem behöver hantera är det viktigt att signaler inte förloras. Särskilt då system för så kallad aktiv säkerhet växer fram i allt fler bilmodeller. Eftersom bilar ofta befinner sig långt bort från en basstation finns ett behov av att testa funktionaliteten hos bilarnas antenner och kommunikationssystem i det så kallade fjärrfältet (till skillnad från i närfältet).
RanLOS lösning som består av en reflektor och en “antennbom” kan omvandla närfälts- till fjärrfältsvågor på cirka en meters avstånd från bilen. Det möjliggör testning i små och mindre avancerade anläggningar (testkammare). Det anser RanLOS vara viktigt eftersom de förväntar sig att biltillverkarna kommer behöva testa mer och investera i egen mätutrustning. En mindre anläggning innebär en lägre investeringskostnad för biltillverkaren.
Med sin lösning vill RanLOS alltså sänka barriärerna för biltillverkarna att investera i testsystem. Bolaget trycker på nackdelarna med att vänta med att testa antenner och connectivity tills det är dags för certifiering av bilen, vilket uppges vara vanligt idag. Det här leder enligt RanLOS till att komponentfel inte upptäcks i tid vilket för med sig förlust av tid och pengar samt missnöjda konsumenter. Genom att istället löpande testa under produktutvecklingsprocessen kan fel förebyggas. Då behövs flexibla testmöjligheter in-house, enligt RanLOS. En majoritet av biltillverkarna “kan komma” att investera i egna testsystem menar RanLOS, som bland annat lutar sig mot en McKinsey-rapport som slår fast att kommande uppkopplade semi-autonoma fordon kan behöva testas kvartalsvis.
Risken är förstås att RanLOS pekar på ett problem som inte är tillräckligt stort för att biltillverkare ska ta steget att investera. Men tillverkarna bör vara intresserade av att minimera produktionsfördröjande komponentfel till en begränsad kostnad. Inte minst är det önskvärt att minimera flaskhalsar vid produktutvecklingen då bilbranschen har drabbats hårt av försenade leveranser de senaste två åren. RanLOS uppger inte exakt vad ett system kostar, men det handlar om några miljoner kronor för en typisk order av ett Sub 6-system med antennbommar, enligt VD.
KONKURRENS
RanLOS listar fyra konkurrenter: Microwave Vision Group (MVG, omsatte 1,1 mdr kr 2020), Rohde & Schwarz (omsatte 28,7 mdr kr 2021/2022), ETS-Lindgren samt Keysight. De två förstnämnda konkurrerar med RanLOS inom bilindustrin. MVG är aktivt inom antennmätning av bilar men mäter inte fjärrfältet direkt. Istället mäts närfältet varpå matematiska beräkningar konverterar data till fjärrfältsmiljö. Som fördel gentemot MVG lyfter RanLOS fram att MVG:s lösning förutsätter en avancerad testanläggning med minst tolv meters takhöjd. RanLOS Sub-6 GHz kräver minst 3,2 m takhöjd. Rohde & Schwarz är en tysk elektronikkoncern med ett flertal verksamhetsgrenar. Bolaget har ett större mätsystem för fordon, vilket liknar MVG:s och kräver avancerad testanläggning.
AFFÄRSMODELL & STRATEGI
RanLOS planerar att sälja eller hyra ut sina system. Utöver hårdvaran erbjuds en egenutvecklad mjukvara som styr mätprocessen från kalibrering och mätning till efteranalys. Mjukvaran erbjuds som SaaS på licens och lär kräva en rejäl kundbas innan det blir fråga om några större intäkter.
Bolaget går till marknad främst via distributörer och har i dagsläget avtal med japanska TOYO, koreanska Dymstec samt tyska Frankonia. Med avtalen täcks marknaderna Europa, Japan, Kina, Sydkorea och USA av. En första skarp order kom från TOYO i slutet av 2022. På den europeiska marknaden ska även direktförsäljning ske och ett antal kunder ska ha visat intresse hittills.
RanLOS distributörsavtal har funnits i drygt tre år och skeptikern kan undra varför order dröjt. Bolaget själva pekar på att man har behövt kunna komma ut och träffa återförsäljarna vilket inte har gått under pandemin. Men efter återöppningen har aktiviteten ökat vilket resulterade i ordern från TOYO, enligt VD.
PATENT
RanLOS har tio registrerade patent och fyra pågående patentansökningar. Samtliga patent avser RanLOS teknologi att med hjälp av en reflektor omvandla närfältsvågor till fjärrfältsvågor.
Godkända patent täcker i dagsläget in Europa (inkl GB), Japan, Kina samt USA. I Sydkorea är patentstatusen pågående. Patentskyddet går ut som tidigast slutet av 2034 och som senast slutet av 2036, beroende på patent.
RanLOS anser patenten vara en bidragande orsak till höga inträdesbarriärer för konkurrenter som vill ge sig in i bolagets nisch.
RanLOS ser sin adresserbara marknad idag som 4,1 mdr kr inom fordon. Det baseras på en uppskattning om en årlig testsystembudget på 8-10 Mkr för de cirka 450 biltillverkare som finns där bolagets distributörer är aktiva.
RanLOS exemplifierar att omsättningen skulle kunna uppgå till 100-150 Mkr per år om bolaget lyckas vinna 2-3 fordonskunder per geografisk huvudmarknad. RanLOS räknar Japan, Sydkorea, Kina, USA, Tyskland, Frankrike, Spanien och Storbritannien som sina huvudmarknader. Bolaget ser 2023 som ett genombrottsår mot bakgrund av att man har arbetat med att bygga upp en pipeline sedan senaste kapitalanskaffningen 2021.
RanLOS menar att man vid fulltecknad emission har det kapital som behövs för att uppnå positivt kassaflöde i slutet av 2024. Det finns inga särskilt vidlyftiga planer på att växa organisationen, utan nyanställningar väntas handla om ett fåtal personer inom mjukvara, montering samt projektledning, enligt bolaget. Utöver det ska viss förstärkning ske inom sälj och marknad men snarast när försäljning väl har tagit fart.
REFLEKTIONER
- Afv ser verkshöjden i RanLOS erbjudande som hög, inte minst ger samarbetet med Volvo-koncernerna tyngd.
- Utrullningen har dröjt trots distributörsavtal i flera år. Pandemin har givetvis hämmat men något större framsteg på försäljningsfronten hade varit önskvärt. Distributörerna framstår dock som väl utvalda med upparbetade relationer med biltillverkarna.
- Som så ofta med förhoppningsnoteringar har affärsplanen drag av “för bra för att vara sant”. Afv kan inte minnas något förhoppningsbolag som noterat sig och blivit kassaflödespositivt efter 1,5 år. Ändå är det svårt att sticka hål på vissa argument bolaget lyfter kring varför de har goda chanser att lyckas. Den utstakade vägen framåt framstår som ambitiös men inte orealistisk.
- Telekom och även “övriga segment” är jokrar Afv inte har fäst någon vikt vid här men som inte bör avfärdas. Särskilt den höga tillväxten inom 5G-utrustning innebär en intressant möjlighet med testsystemet RanLOS mmWave. RanLOS ser på sikt lika stor marknadspotential inom telekom som inom bilindustrin. Ett annat potentiellt tillväxtspår är att sälja system för integration i små EMC-testkammare (elektromagnetisk kompatibilitet, för störningsmätning) som i dagsläget finns installerade världen över.
4. NÖDVÄNDIGA ANTAGANDEN I OPTIMISTISKT SCENARIO
Här är de saker som måste inträffa för att Affärsvärldens optimistiska scenario för bolaget ska kunna inträffa.
- Samtliga RanLOS distributionspartners lägger beställningar som ligger till grund för expansion.
- Genomslaget vid marknadsaktiviteter som mässor blir rejält positivt och biltillverkare bedömer nyttan med systemet som tillräckligt stor för att öppna plånboken.
- Nya omfattande störningar i leverantörskedjor uteblir, där RanLOS riskerar att dra det korta strået och inte få tillgång till nödvändiga insatsvaror.
Optimistiskt scenario RanLOS | Idag | Tänkbart 2025 |
Avklarad milstolpe | Distributionsavtal, minimal försäljning. | Omsättning 100 Mkr. |
Kommande värdedrivare (i) | Småordrar från Dymstec och Frankonia i ett första steg. Mer betydande ordrar från minst en distributör i nästa steg. | Ett flertal biltillverkare har köpt och använder RanLOS Sub-6 GHz. Systemet rör sig sakta mot att bli standard i branschen. |
Värderingsmodell (ii) | EV/Sales 39x | EV/Sales 4x |
Resultatnivå, årstakt | -4,6 Mkr | Positivt |
Börsvärde, Mkr (iii) | 50 Mkr | 400 Mkr |
Optimistisk vinstchans (iv) | 700% |
TABELLFÖRKLARING OPTIMISTISKT SCENARIO
Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Affärsvärldens huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det oftast slutar med en stor förlust för investerarna.
(i) Värdedrivare är de enligt Affärsvärlden enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.
(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.
(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Affärsvärldens (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Affärsvärldens optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.
(iv) Optimistisk vinstchans är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finansieringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.
PESSIMISTISKT SCENARIO
Bolaget har ingen iögonfallande hög förlusttakt och produkterna är redo för marknaden. Det begränsar risken i jämförelse med många andra förhoppningsbolag. Att få acceptans för nya lösningar i fordonsindustrin är dock svårt och nedsidan är mycket stor i ett negativt scenario.
AFFÄRSVÄRLDENS SLUTSATS
Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.
Afv ser flera spännande element i RanLOS. Att bolaget värderas till endast 35 Mkr pre-money är troligen en konsekvens av dagens usla kapitalanskaffningsklimat. Det skaver dock att VD och styrelseordförande avstår från att skaffa sig något “skin in the game” att tala om i samband med IPO.
Stabiliseringsavtal vid mikrobolagsnoteringar är högst ovanligt och får på marginalen ses som positivt. Det är dock långt ifrån en garanti för utebliven kursnedgång.
Vi lutar åt att man kan chansa på en post i RanLOS. Rådet blir att teckna för småbolagsinvesteraren med mycket hög risktolerans.
SÅ SER AFFÄRSVÄRLDEN PÅ FÖRHOPPNINGSBOLAG
Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Affärsvärldens åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.
- Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
- Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
- Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
- Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario. Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.
En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:
- Kundtillväxten ökar
- Positiva forskningsresultat (Life Science)
- Framgångsrik lansering utomlands
- Lyckad prospektering (råvarubolag)
- Inget priskrig från stark konkurrent
- Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin
Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.
Affärsvärldens slutsats
Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Affärsvärlden sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:
- 1 eller 2 = Sälj
- 3 eller 4 = Neutral
- 5 eller 6 = Köp
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla analyser