Miljardsmällen: Brant fall i IPO-intäkter för rådgivarna

Banker och mäklarfirmor särredovisar inte sina intäkter från börsnoteringar. IPO-guiden ger dock en indikation på hur mycket intäkter avdelningarna för ”corporate finance” tappat när noteringsfönstret gått från vidöppet 2021 till igenspikat 2023.

Statistik från IPO-guiden visar en kraftig nedgång för de finansiella rådgivare som tidigare haft uppdrag vid börsnoteringar.

2021 blev något av ett rekordår där rådgivarna drog in totalt 3 miljarder kronor i arvoden för att hjälpa bolag in på svenska börserna. Förra året, 2022, var den siffran förhållandevis blygsamma 305 miljoner kronor, visar Affärsvärldens kartläggning.

2023 har börjat beckmörkt för svenska noteringsrådgivare. Hittills i år är det bara en IPO som gått i mål, nämligen mätteknikbolaget RanLOS, som listades den 20 mars i år.

Hela branschen har med andra ord sett en kraftig nedgång i IPO-intäkter under 2022. Inledningen på 2023 har dessutom varit beckmörk med endast 2 miljoner kronor i IPO-intäkter.

Ger en indikation

Intäkterna från rådgivning vid börsnotering är inte något som investmentbankerna särredovisar. Därför har vi räknat på hur stora emissionskostnaderna varit vid varje svensk börsnotering senaste åren baserat på data från IPO-guiden. Affärsvärlden har fördelat ut totala noteringskostnader på respektive noterings huvudrådgivare. Detta är givetvis en förenkling eftersom noteringskostnaderna innefattar mer än bara arvoden till huvudrådgivaren, men det ger ändå en fingervisning om stor del av noteringsintäkter som försvunnit sedan 2021.

De större internationella investmentbankerna, såsom Barclays, Citi, DNB, Goldman Sachs, Jefferies, JP Morgan, Morgan Stanley och Pareto hade inte en enda lyckad rådgivning för börsnotering i Sverige ifjol.

Bland de mer inhemska rådgivarna är läget också dystert. SEB tappade 98% av sina IPO-intäkter ifjol, från 482 miljoner kronor 2021 till 10 miljoner kronor för 2022, utifrån våra beräkningar. Även Carnegie såg ett brant fall på 95%, från 893 miljoner kronor 2021 till 41 miljoner kronor förra året.

Den enda rådgivare som lyckades växa under fjolåret var Swedbank, som hade 12 miljoner kronor i IPO-intäkter 2021 och utökade det till 22,5 miljoner kronor under 2022.

2022 mer ett “normalt år”

Affärsvärlden har varit i kontakt med flera av de största bankerna och rådgivningsfirmorna för frågor om fjolåret. På till exempel SEB har rådgivarna fått andra uppgifter att sköta.

“Under 2022 såg vi lägre intäkter generellt från IPO:er än under 2021 givet marknadsutvecklingen och det lägre antalet börsnoteringar. Överlag var dock 2022 ett bra år för SEB:s corporate finance-enhet i Sverige, men där intäkterna kom från andra rådgivningssituationer och transaktioner än just IPO:er”, uppger Niklas Magnusson, presschef på SEB.

Även kollegorna på Nordea lyfter fram att att 2022 var mer av ett normalt år för IPO:er.

”Nordea särredovisar aldrig intäkter från IPO-aktiviteter, men vi kan konstatera att dessa siffor inte stämmer med våra egna uppgifter – varken i absoluta tal eller i relation mellan år. Vad vi kan bekräfta däremot är att 2022 var ett mer normalt år, i ett historiskt perspektiv, och att 2021 var ett extremt starkt år för alla som arbetar med kapitalmarknadstransaktioner – det gällde även för oss på Nordea”, skriver banken i en kommentar till Affärsvärlden.

Ser ljusningen

Men hur ser då utsikterna ut för kommande börsnoteringar? Enligt rådgivarna på Carnegie är räntan och inflationen två viktiga faktorer.

“Det är många faktorer som påverkar transaktionsklimatet. Men vi tror ju ändå att om inflationen och räntan fortsätter åt rätt håll så kan vi ha ett relativt bra börsklimat ett tag framöver som skulle kunna öppna upp för fler transaktioner, inklusive börsnoteringar och andra kapitalanskaffningar“, säger Anna Boqvist, rådgivare på Carnegie.

Även branschkollegan Erik Skog på ABG håller med.

“Om man målar med breda penseldrag så är det framför allt bolag som redan har bevisad lönsamhet och en viss stabilitet som investerarna föredrar. Det innebär inte att alla bolag måste uppvisa de karaktärsdragen men det är något som gör att det är lättare att nå igenom bruset. Så generellt sett, mer stabilitet och kommit längre på lönsamhetsresan är det som tenderar att vara lättare att få ut”, säger Erik Skog och fortsätter:

“Kapitalbehoven finns i de flesta sektorer och det går oftast att genomföra transaktioner men de kan se olika ut. I vissa fall tenderar kapitalmarknadstransaktionerna att vara av mer defensiv karaktär. Medan i andra har man fortfarande möjlighet att vara mer framåtlutad men varje bolag är unikt.”

Enligt flera källor Affärsvärlden pratat med råder det fortfarande optimism inom både M&A- och IPO-sfären, men att det kanske blir först till hösten som de större noteringarna och affärerna annonseras. Om det inte vänder snart ser dock 2023 ut att bli ett än mörkare år än 2022 för rådgivarna.