Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Borallyts baksida – Sverige nu högriskland

2018-12-19 09:57

BÖRSSPANING Upptrissade bostadspriser säkrar Sveriges inträdesbiljett till SCANNZ, en liten grupp sårbara västekonomier. Top Down Charts Callum Thomas förklarar makrocaset för Affärsvärlden Analys+.

Svenska bostadspriser anno 2018. Hur ser en analytiker på behörigt avstånd från risken att vara hemmablind på utsikterna?

Illa nog för att kvalificera Sverige till den nya riskakronymen ”SCANNZ”, blir det korta svaret från Nya Zeeland-baserade analyschefen Callum Thomas.

Thomas nischade makroanalysföretag Top Down Charts ägnar dagarna i ända åt att leta mönster och avvikelser i globala finansiella dataserier. Mer intressanta idéer sedan följs upp i framåtblickande tradingteman.

Ett sådant tema publicerat tidigt i år är SCANNZ: en förkortning för Sverige, Kanada, Australien, Norge och Nya Zeeland.

Olyckligtvis för Sverige handlar just det här temat om gemensamma nedsidesrisker, inte olikt den europeiska skuldkris-akronymen PIIGS (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien).

Sverige och våra norska grannar i väst har nämligen rört ihop en liknande riskcocktail som den anglosaxiska trion Australien, Kanada och Nya Zeeland, bedömer Top Down Charts. Huvudbränslet är en potentiellt betydande övervärdering för ländernas bostadsmarknader, illustrerat av den OECD-baserade värderingsgrafen nedan.

Värdering av bostadsmarknader i SCANNZ-länderna Sverige, Kanada, Australien, Norge och Nya Zeeland. Källa Topdown Charts 2018-11-30, baserat på OECD

OECD:s värderingsindikator för bostadsmarknader i SCANNZ-länderna Sverige, Kanada, Australien, Norge och Nya Zeeland. Källa: Top Down Charts rapport “Weekly Macro Themes”, volym 3, utgåva 47 (2018-11-30), baserat på OECD


Enligt OECD-indikatorn har svenska och de övriga SCANNZ-ländernas bostäder gått från undervärderade på 1990-talet till mer och mer övervärderade hittills under 2000-talet.

En central drivare för samtliga länders bostadspriser har varit kontinuerlig räntenedgång, en trend som accelererade med den globala finanskrisens extremt stimulerande penningpolitik med nollränta.

I nästa graf pekar Top Down Charts på hur SCANNZ-ländernas centralbanker i genomsnitt kapade styrräntorna med hela 4 procentenheter efter finanskrisen.

Årlig bostadsprisförändring (vänster Y-axel) ställt mot landets styrränta (höger Y-axel) i SCANNZ-länderna Sverige, Kanada, Australien, Norge och Nya Zeeland. Källa: Top Down Charts rapport “Weekly Macro Themes”, volym 3 utgåva 47 (2018-11-30), baserat på BIS, Thomson Reuters

 

Härutöver pekar Top Down Charts mot följande gemensamma egenskaper i samtliga SCANNZ-ekonomier:

  • Relativt små och öppna ekonomier
  • Egen valuta och oberoende centralbank
  • Exportberoende med betydande råvaruinslag

Trots att såväl de nordiska länderna som den anglosaxiska trion klarade sig igenom finanskrisen och dess efterverkningar relativt oskadda – inte minst via snabbt återhämtade råvarupriser – så chocksänktes alltså ländernas räntor. Följden blev att SCANNZ bostadspriser aldrig hann genomgå en riktigt korrektionsfas, utan istället blev än mer övervärderade på nya rekordnivåer.

UTLÄNDSKA MARKNADSKRAFTER STYR NÄR BOPRISRISKER SLÅR IGENOM

Framåtblickande ser Top Down Charts föga oväntat större ränteuppgångar och/eller konjunkturförsvagning med stigande arbetslöshet som de två huvudtriggers som kan utlösa en större korrektion nedåt i bostadspriserna.

Hur bör internationella investerare närma sig riskfyllda finansiella tillgångar i SCANNZ-ekonomierna, såsom aktier, utköpsfonder eller fastigheter, givet risken för bostadsmarknadskrasch?
– De bör hantera sina investeringar i finansiella marknader som vanligt: det vill säga att de bör väga in alla huvudfaktorer som driver risk och avkastning. Ur mitt perspektiv innebär det att SCANNZ-ekonomiernas egendomliga riskbild primärt bör adderas ovanpå deras existerande investeringssyn. Tar vi Nya Zeeland som exempel så är aktiemarknaden här väldigt övervärderad, och då adderar riskfaktorn att dessutom ha en dyr bostadsmarknad till de pessimistiska investeringsutsikterna.

För Sveriges del har tunga internationella tunga organ som IMF, Världsbanken och EU-kommissionen nu varnat för överhettade bostadspriser och behov av bostadsmarknadsreformer under en längre tid. Utöver Finansinspektionens sena införande av ökad bolånereglering, såsom amorteringskrav och skuldkvotstak, så har svenska politiker lyckats hålla sig passiva och vaga kring ytterligare potentiellt impopulära politiska åtgärder. De senare innefattar att på skatteområdet avveckla ränteavdrag och/eller återinföra fastighetsskatt samt att liberalisera hyresregleringen, för att komma tillrätta med svenska hushålls skuldsättning och få till en bättre fungerande svensk hyresmarknad.

Från ett marknadsperspektiv, blir det återigen de internationella finansmarknaderna som tvingar motvilliga svenska politiker, banker och hushåll att svälja den beska medicinen i att ta ned skuldrisken och få bättre ordning på en svenska bostadsmarknad?
– Ja, är mitt svar på denna viktiga fråga. Som en liten öppen ekonomi är Sverige, liksom övriga SCANNZ-länder, utlämnat till rådande globala kapitalströmmar – om Kina eller USA skulle nysa så riskerar SCANNZ-länderna nu att bli förkylda. Riskerna kommer sannolikt att utlösas av faktorer utanför landet. Antingen i form av att arbetslösheten stiger till följd en global konjunkturnedgång, eller av att inhemska räntor och lånekostnader i Sverige drar iväg som följd av en globalt stigande räntemiljö. Det kan dröja en lång tid innan dessa utlösare inträffar, men den som studerat cykler vet att det är en fråga om tid innan det ena eller båda dessa scenarion blir verklighet. Då inleds tillgångsvärderingarnas sedan länge uppskjutna ’nollställning’, säger Callum Thomas avslutningsvis till Affärsvärlden Analys+.

ANALYS+: TA HÖJD FÖR BOSTADSFAKTORN

Innan svenska, och för den delen norska, bostadsprisrisker hanterats politiskt eller via marknaden ser Affärsvärlden Analys+ goda skäl att fortsätta räkna på nedsidan och kräva ut rejäla riskrabatter vid aktieköp i bolag som är direkt beroende av bostadspriser, bostadsbelåning och, i förlängningen, av hushållens konsumtionsvilja.

 

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se

Johan Eklund

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom